Vi lever i ett samhälle där många sanningar ställs på ända. I flera länder är det uppenbart att forskningens resultat ifrågasätts. Det finns till och med människor som öppet uttalar att de vet att exempelvis vissa politiska ledare ljuger, men att de ändå stödjer dem. I ljuset av det som händer är det viktigare än någonsin att sprida fakta, nå människor i olika delar av samhället och få människor att känna sig delaktiga.
Som professor vid en svensk högskola förväntas jag kommunicera min forskning till allmänheten och andra grupper i samhället. Samverkan är sedan 1997 en lagstadgad del av arbetsuppgifterna (se Högskolelagen 1 kap 2§) och lyfts också fram i de senaste forskningspropositionerna.
Allmänheten saknar i stor utsträckning uppfattning om humanistisk forskning. Det tycks vara betydligt lättare att relatera till forskning inom medicin eller naturvetenskap. Det visar undersökningar genomförda av föreningen Vetenskap & Allmänhet, som i ett gästinlägg på Humtankbloggen närmare presenterar flera av de studier som den senaste tiden uppmärksammats i samhällsdebatten. Författarna ställer också frågan om den diffusa bilden av humanistisk forskning riskerar att minska samhällets stöd för humanioraforskning.
When I was a child, I wanted to become a writer. A writer of children’s books, to be more precise. Maybe this had something to do with me having devoured most of the books in the children’s library of my hometown in the Netherlands. This dream has faded away over time, but my appetite for writing and communication has not. Getting an insight as an intern into what a professional organisation as VA does on a daily basis to bridge the gap between science and society, feels like being invited into the chef’s kitchen.
Did you know that our brain is inhabited by millions of little garbage collectors? Or that the human body contains enough fat to make seven bars of soap? Can you imagine the detrimental effects of fat that is stored in the wrong place? Human biology is fascinating and marvellous. But why would you even care about this information?
I alla tider har forskare kommunicerat sin forskning. På senare år har dock vikten av samverkan, öppen vetenskap och forskningens genomslag alltmer betonats.
Hållbarhet är ordet på mångas läppar sedan frågan om klimatkrisen blev en av våra största politiska frågor. Händelser runt om i världen som skogsbränder, översvämningar och extrema stormar har lett till globala skolstrejker och Greta Thunberg-effekter. Social hållbarhet har däremot inte samma politiska och sociala status och har inte lett till samma engagemang som vi sett i klimat- och miljöfrågan.
Greta Thunbergs budskap till världens ledare är lätt sammanfattat: Lyssna på vetenskapen! Hon upprepar huvudbudskapet som vetenskapen kommit fram till om klimatförändringarna, och betonar att det är bråttom om vi skall kunna undvika de värsta effekterna.
I klimatstrejkerna skanderar världens unga ett gemensamt budskap: lyssna på forskarna! Att en rörelse som efterfrågar att forskares kunskaper och röster får höras mer i offentligheten är något som vi på VA välkomnar.
Lingvisten Noam Chomsky har sagt att det finns två typer av frågor – problem och mysterier. Problem kan lösas men det kan inte mysterier. Många av människans mysterier har övergått till problem, exempelvis varför föremål faller mot jorden eller universums början, men många kvarstår: Vad är liv? Vad är det att vara medveten? Varför finns något snarare än ingenting?