Here is a good example of how to make science interesting using everyday themes. On Wednesday (St Patrick’s Day) I saw a link on the White House website no less to the following online article about how genetic mutations lead to some clovers having four, or possibly more, leaves.
I en debattartikel i UNT i dag uppmanas universitetsledningarna att på allvar integrera samverkan med det omgivande samhället i forskarnas arbete. De som står för denna uppmaning är de högsta cheferna vid KVA, IVA, KSLA och VA: Gunnar Öquist, Björn O Nilsson, Åke Barklund och Camilla Modéer.
”Citizen science” och brukarmedverkan i forskning är något som det pratas om på sina håll. Brukarmedverkan är framför allt en term använd i medicinsk forskning, där patientgrupper deltar i forskningsprojekt som aktiv partner i planering och resultattolkning. Men att allmänheten bidrar på olika sätt i forskningsprojekt förekommer också inom andra områden. Folk räknar fåglar, stjärnor, blommor, mäter regn , upplåter sin datorkraft, osv, och förser på så vis forskare med data. I samband med ForskarFredag i höstas mätte svenska, danska och norska skolbarn kvaliteten på luften i sina klassrum.
Forskningens kvalitet ökar när universiteten samverkar med det omgivande samhället. Men forskarna saknar stöd och utbildning i hur man praktiskt går tillväga. Det är de huvudsakliga slutsatserna som vi drog i projektet ODE, OmvärldsDialog och Engagemang, som vi berättat om tidigare här på bloggen och som också Malin skrivit om.
Det stora vetenskapsmötet AAAS Annual Meeting i SanDiego härom veckan samlade en stor mängd forskare från olika länder. Borde inte näringslivet vara intresserat av att vara där och spana efter nya innovativa idéer? Det undrar David Ewing Duncan i en artikel på Fortune Magazine. Temat för konferensen var ”Bridging Science and Society” – en högst relevant idé i tider när många stora världsproblem behöver lösningar, skriver Ewing Duncan. Men:
Per Cederstam, mattelärare på NTI-gymnasiet i Malmö som fick Gleerups matematikstipendium 2009, intervjuades i Studio Ett i dag. Det som krävs, menade han, för att väcka ungas intresse för matte är att man själv är intresserad och kan koppla ihop den med något annat – något som redan intresserar eleverna. Dataspel, till exempel, fungerade bra i hans fall. För andra kanske musik kan fungera. Tyvärr, trodde han, är nog många lärare i de lägre årskurserna är inte själva så intresserade av matte, och då lär heller inte eleverna bli det.
I helgen lyssnade jag på, och blev skakad av, programmet ”Matens pris” i P1. Och idag har rapporteringen och diskussionen fortsatt i både Ekot och Studio Ett. Vad kan man göra som konsument? Köpa ekologiskt kött, tänkte jag förstås direkt. Men i KRAVs regler står det:
Leksaksproducenten Mattel har lyssnat till opinionen och gjort en ”geek chic” Barbiedocka som är IT-ingenjör. Det är nämligen nya trendjobbet enligt företagets undersökning. En kvinnlig ingenjör är, har de kommit fram till, lite nördig (geek) och har glasögon – men de är förstås chict rosa, liksom laptopen. Så att de matchar städ-leksakerna i butikshyllan intill…
