I klimatstrejkerna skanderar världens unga ett gemensamt budskap: lyssna på forskarna! Att en rörelse som efterfrågar att forskares kunskaper och röster får höras mer i offentligheten är något som vi på VA välkomnar.
Lingvisten Noam Chomsky har sagt att det finns två typer av frågor – problem och mysterier. Problem kan lösas men det kan inte mysterier. Många av människans mysterier har övergått till problem, exempelvis varför föremål faller mot jorden eller universums början, men många kvarstår: Vad är liv? Vad är det att vara medveten? Varför finns något snarare än ingenting?
Vad tycker människor egentligen om forskning inom hälsa? Vad har de för förtroende för forskare inom området, hur kunniga upplever de sig själva och hur ser de på att vaccinera sina barn? I förra veckan släpptes den största undersökningen någonsin av dessa och liknande frågor.
Skogen är en fantastisk källa till material. Det är en förnybar råvara som binder koldioxid, framför allt när den växer. I dag använder vi skogen till många saker och med forskningen kan vi använda den till än mer och bidra till att skapa en hållbar framtid. Visste du förresten att Sverige har runt 88 miljarder träd?
Forskare och experter som ifrågasätts och misstänkliggörs. Anonyma konton och fejkade nyheter i våra flöden. Tyvärr får vi nog räkna med att faktaförvrängande krafter mobiliserar inför Europaparlamentsvalet i vår. Därför behöver vi se över hur vi bäst möter denna utmaning. Kan en enkel fråga vara svaret?
Hela mitt vuxna liv har hittills tillbringats vid universitet. Jag har studerat, doktorerat, varit postdoktor och forskat. En stor del av mitt akademiska liv har handlat om att ansöka om forskningsfinansiering för att skapa förutsättningar för att kunna fortsätta vara forskare.
Jag har glatt mig åt VA:s framsteg ända sedan föreningens första stapplande steg för 17 år sedan. Åt hur VA har vidgat forskningens kontakter. Öppnat nya platser för möten med allmänheten. Varit en aktiv aktör utomlands. Introducerat nya arbetsformer. Allt arbete som har engagerat deltagarna och satt spår i deras minnen.
År 2016 enades EU-ländernas regeringar om att gå över till ett öppet vetenskapssystem. Enligt EU-kommissionären Carlos Moedas Vision for Europe – The three Os strategy ska europeiska lärosäten vara öppna gentemot världen och främja öppen innovation och öppen vetenskap. Det senare handlar bl.a. om öppen tillgång, öppna forskningsdata, forskningskommunikation och medborgarforskning.
Att utbildning i svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan tyckas vara en självklarhet, men det var faktiskt så sent som 2010 som det skrevs in i som ett krav i skollagen.
Förutom våra mer utåtriktade dialogaktiviteter gör Vetenskap & Allmänhet också egna undersökningar i gränslandet mellan forskning och samhälle. Sedan 2002 har vi släppt ett 90-tal VA-rapporter i vår egen publikationsserie. Med hjälp av bland annat intervjuer, enkäter och fokusgrupper har vi genom åren undersökt flera olika samhällsgruppers syn på vetenskap och dialog.
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.
