I Sverige finns det ett högt förtroende för forskning och en tillit till vetenskapen. Det märks inte minst i de resurser som avsätts från våra gemensamma skattemedel och det bekräftas också i den årliga VA-barometern. Forskare har ett stort ansvar för att bibehålla och stärka detta förtroende. Detta genom att följa den vetenskapliga metodiken och de etiska riktlinjerna samt genom att kommunicera sina forskningsresultat.
Som forskare och vd för Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) är jag besjälad av samverkan. Komplexa problem, som att utveckla och förstå ett nytt nanostrukturerat stål går inte att göra ensam och utifrån bara en vetenskaplig disciplin, än mindre designa det för en produkt. Inneordet samverkan är – som jag ser det – ett medel för samhällets utveckling, men hur ser förutsättningarna egentligen ut?
Uttrycket alternativa fakta är belagt i svenska språket sedan 1993. Men användningen har varit blygsam och mest handlat om fejkade månlandningar och att fotbolls-VM i Sverige 1958 aldrig spelades.
Diskussionen om faktaresistens, alternativa fakta och falska nyheter har gått varm under våren. Snabba informationsflöden, internets demokratiska natur och sociala medier där saker kan delas i häpnadsväckande hastighet har höjt informationsspridningens möjligheter till en helt ny nivå.
Platsen är London, året är 2036. Miljoner människor dör av infektioner som tidigare kunnat behandlas. Antibiotikan är inte längre verksam mot vanliga infektioner och rädslan sprider sig som ett gift i samhället. Demokratin hotas, politiker mördas och terrordåd drabbar staden. Populister spelar på folkets känslor med slagord som ”Making Britain strong again” och förnekar vetenskapliga upptäckter som kräver svåra beslut för att undvika en kommande total katastrof.
Intresset för USA har länge varit stort i Sverige. Det kan förklaras av den stora emigrationen, våra handelsrelationer, vår tillgång till amerikansk film och populärkultur samt vårt flitiga resande till den amerikanska kontinenten.
Den senaste tidens olika skandaler kring forskningsfusk har virvlat runt i media. Betraktar man det utifrån (som de flesta gör) skulle det vara lätt att uppfatta att korruption, mutor och svågerpolitik präglar stora delar av forskarsamhället. Det är naturligtvis inte sant.
Leon, Yonis, Diana and their classmates file into the room. They take a seat on the chairs that have been neatly lined up in front of the screen for them. I welcome them with a smile, but I can’t help wondering what they’re thinking. Are they looking forward to our meeting, or are they impatiently waiting for the next hour to pass so they can move on to their much more important weekend plans? Surely, they must be excited about this unconventional school day and curious to hear what I have to tell them… Right?
För landets lärosäten gäller enligt högskolelagen ”att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”
Det hela började på gräsmattan vid stora scenen under Almedalsveckan 2015. En förutsättningslös dejt med Lena från Vetenskap & Allmänhet. Hon hade pingat oss på Twitter med frågan om det fanns möjligheter till framtida samarbete kring ForskarFredag.
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.
