Platsen är London, året är 2036. Miljoner människor dör av infektioner som tidigare kunnat behandlas. Antibiotikan är inte längre verksam mot vanliga infektioner och rädslan sprider sig som ett gift i samhället. Demokratin hotas, politiker mördas och terrordåd drabbar staden. Populister spelar på folkets känslor med slagord som ”Making Britain strong again” och förnekar vetenskapliga upptäckter som kräver svåra beslut för att undvika en kommande total katastrof.
Intresset för USA har länge varit stort i Sverige. Det kan förklaras av den stora emigrationen, våra handelsrelationer, vår tillgång till amerikansk film och populärkultur samt vårt flitiga resande till den amerikanska kontinenten.
Den senaste tidens olika skandaler kring forskningsfusk har virvlat runt i media. Betraktar man det utifrån (som de flesta gör) skulle det vara lätt att uppfatta att korruption, mutor och svågerpolitik präglar stora delar av forskarsamhället. Det är naturligtvis inte sant.
Leon, Yonis, Diana and their classmates file into the room. They take a seat on the chairs that have been neatly lined up in front of the screen for them. I welcome them with a smile, but I can’t help wondering what they’re thinking. Are they looking forward to our meeting, or are they impatiently waiting for the next hour to pass so they can move on to their much more important weekend plans? Surely, they must be excited about this unconventional school day and curious to hear what I have to tell them… Right?
För landets lärosäten gäller enligt högskolelagen ”att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”
Det hela började på gräsmattan vid stora scenen under Almedalsveckan 2015. En förutsättningslös dejt med Lena från Vetenskap & Allmänhet. Hon hade pingat oss på Twitter med frågan om det fanns möjligheter till framtida samarbete kring ForskarFredag.
Trots att universitet och högskolor sedan 2001 har haft i uppdrag att aktivt främja och bredda rekrytering till högskolan, är snedrekryteringen fortfarande ett problem. Det är dubbelt så vanligt att personer som har högskoleutbildade föräldrar själva går vidare till högre studier, än de personer vars föräldrar har gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå.
Det har snart gått nio månader sedan världens länder enades om 17 globala hållbarhetsmål som ska ha uppnåtts 2030. De färgglada ikonerna som symboliserar hållbarhetsmålen är enkla men kraftfulla i sitt budskap. Budskap som dock alla ännu inte är bekanta med och som nu behöver omsättas i handling.
Vårt vatten blir allt brunare. Det får konsekvenser för kvaliteten på vårt dricksvatten, vattnets temperatur, den biologiska mångfalden, ja till och med den globala kolcykeln. För att få reda på hälsotillståndet hos jordens sötvatten pågår en internationell inventering av vattnets färg. Nu har vi på Uppsala universitet tagit på oss ansvaret att samla in svensk vattenfärgsdata tillsammans med landets högstadieskolor.
Vi lever i en tid av kriser. Flyktingkris, klimatkris, EU-kris, finanskris… Vi ser dessutom starka tendenser till att allt fler väljer opportunismens väg. Det är de som skriker högst om att stänga ute, skydda sitt eget och bevara gamla strukturer som vinner terräng. Både i USA och Europa ser vi skrämmande exempel på hur den egocentriska, känslostyrda och xenofoba ideologin vinner allt fler anhängare, ofta på bekostnad av kunskapsbaserad och vetenskapligt grundad analys.
