Politiken och den jämställda familjen

I veckan deltog jag på ett seminarium på Riksdagen med den spännande titeln ”Den jämställda familjen – kan politiken påverka?” Det anordnades av samverkansgruppen för forsknings- och framtidsfrågor (där Rifo ingår). Efter en inledning av Jenny Petersson (riksdagsledamot Moderaterna, ledamot av talmannens referensgrupp för jämställdhetsfrågor) modererades arrangemanget av Eva Krutmeijer (Vetenskapskommunikatör, Vetenskapsrådet).

Läs mer


Den heta debatten om forskningens samhällsnytta

Har du hängt med i de senaste veckornas forskningspolitiska debatt? Den senaste tiden har nämligen diskussionen om forskningens och forskarutbildningens samhällsnytta tagit fart på riktigt. Förutom debatten om forskningsmedlen, som jag skrev om i mitt förra blogginlägg, diskuteras det nu om hur reell samhällsnytta forskningen måste ge och hur bra forskarutbildningen är. Svenskt Näringsliv har gått ut i debatten genom en artikel i UNT och en i DN, där de debatterar för att forskarutbildningen är dåligt anpassad efter näringslivets behov och att det mäts för lite om den verkligen bidrar till tillväxt och ökad konkurrenskraft. Något de finner mycket allvarligt.

Läs mer


Climate science – has its reputation survived?

There is no doubt public confidence in climate research has taken a battering over the last 18 months. High profile disagreements, mistakes, email releases and the failure of the IPCC to reach agreement have given rise to a great deal of negative media reports. But is the impact of the all the negative publicity wearing off? Some recent polls give mixed messages on the current state of public opinion on climate science…

Läs mer


Bygg kunskapssamhället med dialog!

Den senaste tiden har det förts en livlig debatt i media om Riksrevisionens nya rapport om universitet och högskolors oförbrukade forskningsmedel. Rapporten visar att dessa icke använda resurser har ökat i faktiska siffror från 7,4 miljarder 1998 till hela 12,8 miljarder 2009. Det finns alltså medel som samlas på hög vid våra lärosäten. Anledningarna är många. Enligt Riksrevisionen till exempel den tid det tar att rekrytera seniora forskare och mekanismer i våra finansieringssystem som gör att forskare och institutioner tenderar att vilja hushålla på medlen. Pengarna är ojämnt fördelade mellan och inom lärosätena och själva bidragen har ökats kraftigt på kort tid, vilket gör det rimligt att det tar ett bra tag att förbruka medlen. Hursomhelst verkar det nu finnas en del oanvända resurser.

Vissa har diskuterat om forskningsmedlen i skuggan av överskottet skulle skäras ner för att öka allmänhetens förtroende för forskningen. Jag kan inte bedöma hur stort problem överskottet är, men föreslår en annan metod för att öka allmänhetens förtroende för forskningen. Nämligen att stärka dialogen och kommunikationen mellan forskarna och det omgivande samhället!

Allmänhetens tilltro till forskare är hög, men tycks enligt VAs mätningar (VA-barometern) avta samtidigt som vi ser hur ifrågasättanden och oro växer i takt med larmrapporter och hetsiga klimatdebatter. Dessutom påverkar forskningen dagligen vår vardag och stora mängder av våra skattemedel investeras i den. Därför behöver vi som medborgare få ökad insyn i den forskning som bedrivs, men också forskarna vinner på ökad dialog. De behöver få veta om vad som rör sig i samhället och förstå allmänhetens synsätt för att få acceptans och nya perspektiv. Kraven på samspel mellan forskarna och samhället ökar samtidigt internationellt och en annan positiv effekt av dialogen är att den kan underlätta rekryteringen av studenter och doktorander.

För en fortsatt stark och positiv kunskapsutveckling i vårt samhälle är ökad samverkan mellan forskarna och samhället helt nödvändig. Låt det därför bli enklare att använda forskningsmedel till detta. På lite längre sikt måste det också i nästa forskningsproposition införas faktorer som skapar möjligheter, stöd och incitament för de forskare som ägnar sig åt dialog och samverkan. Vi kan inte låta denna viktiga verksamhet riskera att bli beroende av eldsjälars engagemang på kvällar och helger.

Klas-Herman Lundgren


Kan dialog med forskarna rädda Socialdemokraterna?

I veckan överlämnade Socialdemokraternas kriskommission sin rapport ”Omstart för socialdemokratin” till partistyrelsen. Kommentarerna har varierat från suck till dubbelsuck (även om det förstås finns de som kommenterat den mer positivt också). Vadan och varthän verkar vara hopplösa frågor som man bara inte får någon rätsida på i det fordom så helt dominerande partiet.

Läs mer


Rädda lärosätet från en forskningsskandal!

Den nya interaktiva filmproduktionen ”The Lab” ger dig chansen att delta i en fängslande berättelse där du kan rädda ditt lärosäte från en skandal orsakad av tjänstefel och misskötsel. Den har producerats av ”the Office of Research Integrity” i USA och tar upp olika fall av oredlighet i forskning. Filmen sätter dig i rollerna som en framgångsrik fysiolog och labbledare, som en doktorand som hittar data falsifierad av en postdoc och som en ”research integrity officier”. Den presenterar inledningsvis hur misskötseln kommer att orsaka en stor skandal som leder till att externa forskningsfinansiärer kommer dra tillbaka miljoner dollar från lärosätet, men ger dig sedan möjligheten att undvika den utgången. Nu gäller det bara att fundera ut hur…

Läs mer