Som flera av er säkert vet bevakar vi på Vetenskap & Allmänhet utvecklingen av metoder för att mäta, främja och stärka samverkan mellan forskning och omgivande samhälle. Just nu är det mycket som händer inom det här området. Inom forskningspolitiken lyfter både regering och opposition behovet av nya system just för att stimulera, mäta och belöna samverkan – och flera aktörer arbetar med att undersöka eller konstruera sådana förslag.
Jag läser i tidningen att Washington Post säljs till en it-mogul och kommer – i Almedalens kölvatten, att tänka på seminariet Det fria ordets framtid. Det arrangerades under politikerveckan i juli av tidningskoncernen Stampen och Göteborgs universitet.
När morgonpigge statsvetarprofessor Bjereld häller kaffe i muggarna hugger snart färdige juristen Sinan Khalili in på den kladdiga blåbärsmuffinsen och ställer dagens första fråga.
UK organisation Sense About Science has just published a guide to uncertainty in science. Aimed at igniting public debate as well as informing policy makers and journalists, the guide looks at how scientists use uncertainty to express confidence in results, how uncertainty can be used to undermine evidence and why uncertainty should not be barrier to action.
Behövs det etiska och moraliska riktlinjer för kommunikation och därmed även forsknings-kommunikation? Frågan infinner sig vid läsning av Dafydd Phillips artikel ”Between ethics & morality”, i Corporate Communicatons and Public Relations senaste nyhetsbrev Communicaton Director.
När Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, Pedagogen kallad, hade personaldag i måndags fick vi på VA: Cissi och Monica, hålla en inspirationsföreläsning om varför, när och hur forskarna bör och kan vara mediala.
För drygt en vecka sedan var jag på EUSEAs, European Science Events Associations, årskonferens (se artikel på VAs hemsida). Här höll bland flera andra professor Mariano Gago, före detta minister och ansvarig för forskningsfrågor i Portugal, ett anförande.
Som ung reporter på DN 1989 hittade jag scoopet om jättemössen, landets första genmanipulerade möss, framställda vid Göteborgs universitet. De transgena mössen med specialbyggda gener hade fler mottagare för tillväxthormon så de blev dubbelt så stora som sin mamma. Sverige gick in i den transgena tiden.
Mannen lever längre om frun har hög utbildning. Intressanta samband på seminariet ”Ökande ojämlikhet i hälsa – vad vet vi om orsakerna och vad kan vi göra för att förbättra situationen?”
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.
