Djurskyddet Sverige är en landsomfattande ideell organisation som funnits i över 125 år. Vårt mål är att alla djur erkänns som kännande varelser och att alla djur har ett egenvärde samt att alla människor har ett empatiskt synsätt och behandlar djuren utifrån detta. Med andra ord har vi en starkt känslomässig grund. Så vad gör vi som medlemmar i VA och vilken roll har forskningen för hur djurens välfärd ska förbättras?

VTI:s forskning och utveckling påverkar så gott som alla svenskars vardag. Alla transporterar vi oss från A till B på ett eller annat sätt. Alla lever vi på den jord som behöver hanteras annorlunda för att vi ska kunna fortsätta leva på den långsiktigt. Forskningsresultat som angår och påverkar i princip alla vill vi ju såklart ska nå i princip alla.

Nobels fredspris 2022 påminner oss om att demokratin aldrig kan tas för given. En demokrati bygger på att vi alla verkar för att stödja och stärka den. Skolan har ett viktigt uppdrag som syftar till att alla elever ska utveckla kunskaper och värden som gör dem till unga demokrater. Men hur lyckas skolan med detta och hur kan skolans demokratifrämjande arbete stärkas och utvecklas?

Förra året fyllde vår demokrati 100 år. Folkbildningen, vars syfte är att stärka och utveckla demokratin, är äldre än så. Redan 1894 höll Oscar Olsson de första så kallade studiekurserna, som snabbt utvecklades till de studiecirklar som än idag är en viktig byggsten i det vi kallar folkbildning.

Att framtiden måste se helt annorlunda ut än vad den gör idag för att vi ska kunna hålla oss inom planetens gränser är klart. Och att visualiseringar av processer och konkretisering av målbilder är viktiga för att lyckas med vad man än företar sig är lika klart. Den här krönikan handlar om vikten av att visualisera komplexitet för att möjliggöra en framtid som vi ännu inte sett.

I min roll som ansvarig och talesperson för mat-hälsa-frågor på Livsmedelsföretagen är fakta och vetenskap en viktig utgångspunkt i det jag gör. Därför är det en självklarhet att vår branschorganisation är medlem i Vetenskap & Allmänhet.

Det är torsdag och klockan är strax efter fem, grannen grillar kotletter och doften sprider sig mellan radhusträdgårdarna. Jag loggar in i Teams, stänger fönstret och väntar in deltagarna. De är nära 30 stycken: Helena från Huddinge, Idrak från Hedemora, Stig från Lund.

I höstas antog Unescos generalförsamling en rekommendation om öppen vetenskap. Alla medlemsländer ställde sig bakom rekommendationen som för första gången ger en officiell definition av öppen vetenskap, och pekar på de förändringar som behövs.

Tänk om det som är omöjligt idag, blir möjligt imorgon? När jag tänker på teknikutveckling som sker så är det svindlande. I år firar vi på Forska Utan Djurförsök 50 år av att ge forskningsanslag för att ersätta djurförsök.

För runt 20 år sedan identifierades ett behov av ökad dialog mellan vetenskap och samhälle i både Sverige och Tyskland. 

Läs mer