Tänk om det som är omöjligt idag, blir möjligt imorgon? När jag tänker på teknikutveckling som sker så är det svindlande. I år firar vi på Forska Utan Djurförsök 50 år av att ge forskningsanslag för att ersätta djurförsök.
Forskningsinstitutet SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling, instiftat av regeringen, har till uppgift att vara det samlande, pådrivande och resursskapande organet för den nationella utvecklingen inom kvalitetsområdet och därmed även stödja internationellt samarbete.
Energikällor som kol och olja är varken oändliga och eller miljövänliga. Vi människor använder dessutom så mycket energi att det påverkar klimatet. Även om många runt om i världen arbetar med att hitta nya och bättre energikällor gör tekniken ingen nytta om ingen vill eller kan använda den. För att få reda på vad människor i Sverige tycker om ny energiteknik som solceller, elbilar och energisnåla byggnader startar vi nu medborgarforskningsprojektet Energiforskarna.
Nu till hösten gläntar vi på dörren till våra lärosäten och släpper fysiskt in en del av studenterna igen. Helt klart är att det aldrig kommer att bli precis likadant som före pandemin. Vad tar vi då med oss för kunskaper och erfarenheter?
Tack vare forskningen ökar våra möjligheter att forma vår framtid. Tänkvärt i dag då vi står inför en lång rad utmaningar, kopplade till att vårt sätt att leva inte är hållbart. I det är forskningen ljusbäraren och möjliggöraren. För vad finns utan forskning och ökad kunskap? Stagnation och tillbakagång.
Att vara forskare innebär att ha både bred och detaljerad kunskap om ett specifikt fält. Dagligen arbetar man med lika kunniga kollegor. Risken finns att man uppslukas av sitt ämne och ibland glömmer att det man gör inte är begripligt för andra. Svåra termer, förkortningar och komplexa samband är en del av ens vardag. Läs mer
I skymningen, när naturens siluetter och färger långsamt smälter samman, förlorar våra ögon sin förmåga till orientering. Samtidigt inleder miljontals migranter en vidsträckt resa. Bogong-fjärilarna flyger ljudlöst mot bergen i söder med jordens magnetfält som vägvisare. Södra halvklotets sprakande vintergata och eukalyptusträdens dofter hjälper dem att nå målet i grottorna i de australiensiska alperna. Med vetenskapskommunikationsprojektet Magnotion fick upptäckten av magnetsinnet, som länge var okänt för människan, en konstnärlig gestaltning och ett eget namn.
ShareMusic & Performing Arts är ett nyutvecklat kunskapscenter för konstnärlig utveckling och inkludering. Vad innebär det? Vår resa har nyligen börjat, men en sak är i alla fall säker: inom kulturbranschen finns ett starkt önskemål om och behov av evidensbaserad kunskap om inkluderande arbetssätt. Vi vill generera, samla och utveckla den kunskapen.
När vetenskapens betydelse för samhället diskuteras lämnas humaniora ofta utanför. Men vad innebär det egentligen för olika vetenskapsområden att ha allmänhetens förtroende? Och hur har detta förändrats över tid? Det är frågor som jag undersöker i min avhandling om humaniora i det svenska 1900-talets samhälle.
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.
