När detta skrivs är det en vecka kvar till det svenska valet och den politiska diskussionen är intensiv i de offentliga rummen. Det är bra – en aktiv samhällsdebatt är en garant för demokrati, öppenhet och utveckling.
Den första augusti publicerade den tidigare finansministern Erik Åsbrink en debattartikel i Dagens Nyheter om vikten av att historiskt källmaterial släpps fritt. Åsbrink är upprörd över att han inte får tillgång till det arkivmaterial rörande Gunnar Sträng som förvaras i ett privat arkiv. Åsbrink, som skriver en bok om Sträng, argumenterar i egen sak och tonen är något harmsen men principen helt rätt. Öppen tillgång till källmaterial och forskningsdata gynnar alla och stärker ämnets aktualitet.
Finns det radioaktivt cesium i svensk svamp? Och vad rör det sig i så fall om för mängder? Nu startar vi en nationell kartläggning av svampars radioaktivitet, där vi välkomnar alla landets högstadieskolor att delta.
Den 14 april arrangerades en global manifestation för vetenskap för andra året. I Sverige blev March for Science också startskottet för en kampanj som vill förebygga att alternativa fakta ska slå rot i samhällsdebatten. Kampanjen uppmanar politiker att ge vetenskaplig kunskap större utrymme i valrörelsen. Genom att ställa frågan Hur vet du det? till sig själv och andra måste de tänka efter och vara öppna med hur och varför olika faktauppgifter används. Eller varför fakta inte anses så viktigt i en viss sakfråga. Hur vet du det? vill alltså åstadkomma en mer reflekterande och transparent politisk debatt.
Vad gör man när det finns problem som inte kan lösas snabbt? När det inte finns enkla svar? Forskare och allmänhet behöver platser där frågor och svar kan diskuteras på ett ömsesidigt och nyanserat sätt. En populärvetenskaplig bok kan vara en sådan mötesplats, Vetenskap & Allmänhet en annan.
Jag tjatar om det i tid och otid, så då gör jag väl det här också: I dag tyngs forskarsamhället ner av en kommunikationskultur som inte bara är onödigt återhållsam, utan på många sätt otidsenlig.
Orden samarbete och samverkan betyder ungefär samma sak i allmänspråket. I Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien 2009 definieras samarbete som ’arbete som bedrivs av två eller flera tillsammans med gemensamt syfte’ och samverkan som ’gemensamt handlande för visst syfte’. Det är svårt att se någon betydelseskillnad, utom möjligen vad beträffar stilnivå. Men i högskolesammanhang används samverkan som en term.
Här kommer en tidig julklapp till alla forskare! Nu finns en digital handbok på Vetenskap & Allmänhet,VA:s webbplats där du som forskare kan lära dig mer om hur du når ut med din forskning i media.
Kreativum science center nappade direkt på erbjudandet från Vetenskap och Allmänhet, en guidning i realtid på CERN för besökande elever på ForskarFredag. Närheten till Lund med forskningsanläggningen Max IV ger en direkt koppling till framtida jobb och utvecklingsmöjligheter för de elever från Blekinge som besökte ForskarFredag.
Jag är stolt över allt det som görs på Vetenskap & Allmänhet. Eller VA som vi oftast säger. Att bidra till bättre forskningskommunikation och till en faktabaserad samhällsdebatt är en uppgift som bara blir viktigare och viktigare. Så att beslut, både privata, i näringslivet och i olika samhällsfunktioner, kan bygga på verklig kunskap.
