Jag har glatt mig åt VA:s framsteg ända sedan föreningens första stapplande steg för 17 år sedan. Åt hur VA har vidgat forskningens kontakter. Öppnat nya platser för möten med allmänheten. Varit en aktiv aktör utomlands. Introducerat nya arbetsformer. Allt arbete som har engagerat deltagarna och satt spår i deras minnen.
År 2016 enades EU-ländernas regeringar om att gå över till ett öppet vetenskapssystem. Enligt EU-kommissionären Carlos Moedas Vision for Europe – The three Os strategy ska europeiska lärosäten vara öppna gentemot världen och främja öppen innovation och öppen vetenskap. Det senare handlar bl.a. om öppen tillgång, öppna forskningsdata, forskningskommunikation och medborgarforskning.
Att utbildning i svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan tyckas vara en självklarhet, men det var faktiskt så sent som 2010 som det skrevs in i som ett krav i skollagen.
Förutom våra mer utåtriktade dialogaktiviteter gör Vetenskap & Allmänhet också egna undersökningar i gränslandet mellan forskning och samhälle. Sedan 2002 har vi släppt ett 90-tal VA-rapporter i vår egen publikationsserie. Med hjälp av bland annat intervjuer, enkäter och fokusgrupper har vi genom åren undersökt flera olika samhällsgruppers syn på vetenskap och dialog.
Betrakta de två repstegarna i figur 1 nedan! Den ena släpps i tomma luften och den andra släpps över ett bord. Vilken kommer att falla snabbast? 2017 var detta ett av problemen i IYPT, International Young Physicists’ Tournament, en fysiktävling där gymnasielever i 34 länder under ett år arbetar med att lösa 17 forskningsinspirerade problem.
När vi på Nobel Center funderade på hur vi skulle beskriva veckan i oktober när alla nya Nobelpris tillkännages dök namnet ”Nobel Calling” upp. Det fastnade. Dels eftersom de nya pristagarna bokstavligen talat blir uppringda – men också för att vi vill ropa ut hur häftigt det är att Stockholm denna vecka står i centrum för världens uppmärksamhet. Och vi anropar också dig att vara med och fira och förstå.
När detta skrivs är det en vecka kvar till det svenska valet och den politiska diskussionen är intensiv i de offentliga rummen. Det är bra – en aktiv samhällsdebatt är en garant för demokrati, öppenhet och utveckling.
Den första augusti publicerade den tidigare finansministern Erik Åsbrink en debattartikel i Dagens Nyheter om vikten av att historiskt källmaterial släpps fritt. Åsbrink är upprörd över att han inte får tillgång till det arkivmaterial rörande Gunnar Sträng som förvaras i ett privat arkiv. Åsbrink, som skriver en bok om Sträng, argumenterar i egen sak och tonen är något harmsen men principen helt rätt. Öppen tillgång till källmaterial och forskningsdata gynnar alla och stärker ämnets aktualitet.
Finns det radioaktivt cesium i svensk svamp? Och vad rör det sig i så fall om för mängder? Nu startar vi en nationell kartläggning av svampars radioaktivitet, där vi välkomnar alla landets högstadieskolor att delta.
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.
