Det är ganska få svenskar som svarar nej på den frågan. I Sverige har vi ett alkoholmonopol som har de enda butikerna som får sälja alkoholdrycker över en viss styrka. Det är ett av våra två huvuduppdrag, att sälja alkoholdrycker med ensamrätt, utan vinstintresse och med ansvar. Det andra huvuduppdraget är att informera om alkoholens skadeverkningar. Det kanske inte är lika välkänt. Läs mer
Larmrapporterna duggar tätt: Varmaste året som uppmätts. Nordpolen snart utan is på sommaren. Översvämningar, torka och skogsbränder. Är det inte för lite vatten så är det för mycket. Det är lätt att känna sig matt och undra om vi verkligen kan göra något åt det här. Borde vi i stället fokusera på svält, pandemier och annat?
The COVID-19 pandemic is testing our entire society. The world’s researchers, authorities and decision-makers are strengthening their communications in order to mitigate the harmful effects of the virus. Here, Secretary General of VA (Public and Science), Cissi Askwall reflects on the crisis, communication and the consequences from VA’s perspective.
Covid-19-pandemin ställer hela samhället på svåra prov. Världens forskare, myndigheter och beslutsfattare kraftsamlar i sin kommunikation för att minska virusets skadeverkningar. Här reflekterar VAs generalsekreterare Cissi Askwall över krisen, kommunikationen och följderna ur ett VA-perspektiv.
”If you really want to be sure of your understanding, run it past someone (ideally who knows little of the subject – or find that 12-year-old!). The ultimate test of your knowledge is your capacity to convey it to another.” Richard Feynman
Vi lever i ett samhälle där många sanningar ställs på ända. I flera länder är det uppenbart att forskningens resultat ifrågasätts. Det finns till och med människor som öppet uttalar att de vet att exempelvis vissa politiska ledare ljuger, men att de ändå stödjer dem. I ljuset av det som händer är det viktigare än någonsin att sprida fakta, nå människor i olika delar av samhället och få människor att känna sig delaktiga.
Som professor vid en svensk högskola förväntas jag kommunicera min forskning till allmänheten och andra grupper i samhället. Samverkan är sedan 1997 en lagstadgad del av arbetsuppgifterna (se Högskolelagen 1 kap 2§) och lyfts också fram i de senaste forskningspropositionerna.
Allmänheten saknar i stor utsträckning uppfattning om humanistisk forskning. Det tycks vara betydligt lättare att relatera till forskning inom medicin eller naturvetenskap. Det visar undersökningar genomförda av föreningen Vetenskap & Allmänhet, som i ett gästinlägg på Humtankbloggen närmare presenterar flera av de studier som den senaste tiden uppmärksammats i samhällsdebatten. Författarna ställer också frågan om den diffusa bilden av humanistisk forskning riskerar att minska samhällets stöd för humanioraforskning.
When I was a child, I wanted to become a writer. A writer of children’s books, to be more precise. Maybe this had something to do with me having devoured most of the books in the children’s library of my hometown in the Netherlands. This dream has faded away over time, but my appetite for writing and communication has not. Getting an insight as an intern into what a professional organisation as VA does on a daily basis to bridge the gap between science and society, feels like being invited into the chef’s kitchen.
Did you know that our brain is inhabited by millions of little garbage collectors? Or that the human body contains enough fat to make seven bars of soap? Can you imagine the detrimental effects of fat that is stored in the wrong place? Human biology is fascinating and marvellous. But why would you even care about this information? Läs mer
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.
