Snart dimper det ned paket med tepåsar i brevlådor runt om i landet. Men här hägrar ingen fikastund, påsarna ska grävas ned för att studera nedbrytning och jordhälsa. Tea Tales (Tepåsar berättar) är i full gång!
Hur kan kommunikation om forskning anpassas bättre för dagens förutsättningar? Det har undersökts i EU-projektet RETHINK, där VA har varit svensk nod. Projektet, som nu avslutas efter tre år, har tagit fram en rad resurser och rekommendationer för att stärka forskningskommunikationen i Europa.
Forskningskommunikation handlar inte bara om att förmedla fakta på ett lättbegripligt sätt. Det blev särskilt tydligt under coronapandemin. Om vi vill nå fler än dem som redan är övertygade om nyttan av forskning behöver vi anpassa ton, innehåll och kanaler – och framförallt föra dialog. Här lyfter representanter för Vetenskap & Allmänhet tre viktiga rekommendationer från EU-projektet Rethink.
Plastskräp i haven får stora konsekvenser för människor, växter och djur, men det är ett problem som börjar på land. I Plastexperimentet har elever över hela Sverige anmält intresse för att vara med i forskningsprojektet som ska kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika naturtyper i Sverige.
Tänk om det som är omöjligt idag, blir möjligt imorgon? När jag tänker på teknikutveckling som sker så är det svindlande. I år firar vi på Forska Utan Djurförsök 50 år av att ge forskningsanslag för att ersätta djurförsök.
Under hösten 2022 kommer VA genomföra tre pilotkurser i forskningskommunikation för forskare. Kurserna vänder sig till disputerade forskare som är verksamma vid svenska lärosäten och kommer att ges på svenska.
Desinformation i digitala medier, journalistens roll som faktagranskare, och praktiska tips för källkritiskt tänkande. På VAs tredje jubileumswebbinarium den 29 mars delade två forskare och en journalist med sig av sina perspektiv på källkritik i skuggan av Rysslands krig i Ukraina.
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.