How can science communication be better adapted to the conditions of today? This is something that has been investigated as part of the EU RETHINK project, in which VA was responsible for the Swedish hub. The project, which has now come to an end after three years, has produced a range of resources and recommendations to strengthen science communication across Europe.
Snart dimper det ned paket med tepåsar i brevlådor runt om i landet. Men här hägrar ingen fikastund, påsarna ska grävas ned för att studera nedbrytning och jordhälsa. Tea Tales (Tepåsar berättar) är i full gång!
Hur kan kommunikation om forskning anpassas bättre för dagens förutsättningar? Det har undersökts i EU-projektet RETHINK, där VA har varit svensk nod. Projektet, som nu avslutas efter tre år, har tagit fram en rad resurser och rekommendationer för att stärka forskningskommunikationen i Europa.
Forskningskommunikation handlar inte bara om att förmedla fakta på ett lättbegripligt sätt. Det blev särskilt tydligt under coronapandemin. Om vi vill nå fler än dem som redan är övertygade om nyttan av forskning behöver vi anpassa ton, innehåll och kanaler – och framförallt föra dialog. Här lyfter representanter för Vetenskap & Allmänhet tre viktiga rekommendationer från EU-projektet Rethink.
Plastskräp i haven får stora konsekvenser för människor, växter och djur, men det är ett problem som börjar på land. I Plastexperimentet har elever över hela Sverige anmält intresse för att vara med i forskningsprojektet som ska kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika naturtyper i Sverige.
Tänk om det som är omöjligt idag, blir möjligt imorgon? När jag tänker på teknikutveckling som sker så är det svindlande. I år firar vi på Forska Utan Djurförsök 50 år av att ge forskningsanslag för att ersätta djurförsök.
Denna webbplats är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-DelaLika Användarvillkor Integritetspolicy.
