Varför så dålig hum om humaniora?

En tydligt beskriven samhällsnytta sägs vara viktigt för att människor ska kunna känna förtroende för forskning. Men det verkar spela mindre roll och kan till och med ha motsatt effekt. Det visar Vetenskap & Allmänhets nya studie om svenskars syn på forskning i humaniora.

VA har mätt allmänhetens förtroende för olika forskningsområden sedan 2002. Förtroendet varierar mycket mellan områden, ett mönster som har varit bestående genom åren och där andelen med stort förtroende är lägst för forskning inom humaniora. Det förklaras till stor del av att många saknar uppfattning om humaniora, snarare än att de har ett litet förtroende.

Att så många saknar uppfattning fick oss att misstänka att det handlar om ett kommunikationsproblem, snarare än ett förtroendeproblem, för humanistisk forskning, säger Gustav Bohlin, utredare på Vetenskap & Allmänhet och en av författarna bakom rapporten.

För att bättre förstå vilka det är som saknar uppfattning om humaniora, vad som påverkar förtroende för forskning och forskare, och hur kommunikation om humanistisk forskning kan bli mer förtroendeingivande, genomfördes två enkätundersökningar 2020 och 2022.

De viktigaste faktorerna för att känna förtroende för forskare i humaniora är att ”de verkar förstå hur folk i allmänhet har det” och att ”de är tydliga med vilka begränsningar forskningen har”. Att forskaren är anställd vid ett universitet med gott anseende eller att hen ofta syns i tidningar och TV anses mindre viktigt. Viktigast anses vara att forskningen följer etiska regler och att den har en tydlig nytta för samhället.

Med hjälp av korta beskrivningar av humanistiska forskningsprojekt där samhällsnyttan omnämndes på olika sätt (omedelbar nytta, framtida nytta eller inte alls) testades om människors förtroende påverkas av hur forskningen beskrivs. Förvånande nog ingav beskrivningar som lyfte fram forskningens samhällsnytta mindre – snarare än större – förtroende.

Det verkar finnas en skillnad mellan vad vi uppfattar att vi baserar vårt förtroende på och vad vi faktiskt baserar förtroendet på. Vi ser att personligt intresse för forskningen och generellt förtroende för forskning spelar större roll för vårt förtroende än hur samhällsnyttan beskrivs, säger Gustav Bohlin.

Läs mer och ladda ned hela rapporten HÄR!

Om studien

Studien har genomförts med stöd av Riksbankens Jubileumsfond. Undersökningen genomfördes med hjälp av undersökningsföretaget Ipsos och deltagarna bjöds in från deras slumpmässigt rekryterade webbpanel. I den första undersökningen deltog 1 024 personer (deltagarfrekvens 33 procent) och vid den andra 2 016 personer (deltagarfrekvens 31 procent).


Lägg till en kommentar