Mot framtidens energi – ny populärvetenskaplig bok

Antologin ”Mot framtidens energi – den osynliga revolutionen bakom eluttaget” är här! I boken berättar forskare från KTH:s energiplattform om kända och mindre kända utmaningar och lösningar kring framtidens energi. VAs utredare Fredrik Brounéus är en av bokens redaktörer och medförfattare.

Fredrik Brounéus och den nya boken om energi. Foto: Gustaf Waesterberg

Till att börja med: Varför en bok om energi?

– Därför att allt handlar om energi! I stort sett alla samhällsutmaningar och hållbarhetsmål är på ett eller annat sätt knutna till hur vi producerar, transporterar och använder energi. Syftet med boken är att stimulera samtal och konstruktiv debatt kring hur vi tar oss an omställningen till ett hållbart energisystem. 

– Den handlar bland annat om varför vi behöver fossila bränslen för en hållbar omställning; vad som krävs för att förnybara energikällor ska få större genomslag i samhället; hur våra framtida ”smarta” hem kommer att ge oss ett mer direkt förhållande till energi; vilka cyberhot som finns mot energisystemet och hur vi kan försvara oss; hur vi måste tänka efter före, för att inte skapa nya kriser när materialen som behövs för omställningen blir bristvaror; varför det är så svårt att bryta vårt beroende av olja och gas; och hur vi alla kan bli klimathjältar genom en så enkel sak som att koka upp mindre tevatten. 

– Forskarna tar fram kunskapen, politikerna tar besluten, men det är vi – medborgarna, allmänheten, eller vad vi vill kalla oss “vanliga människor” – som finansierar forskarna med våra skattepengar och väljer politikerna med våra valsedlar. Därför behöver vi ha bättre koll på energins utmaningar och möjligheter, så vi kan göra faktabaserade val och själva delta i samhällsdebatten.

Du har nämnt att arbetet med boken har förändrat din syn på världen? 

– Ja, jag känner mig nästan lite upplyst med mina nyvunna insikter kring hur komplicerad och mångfacetterad energifrågan är. Dels i vardagen, där jag har börjat notera energin som finns överallt runt om mig och där jag även ändrat vissa beteenden. Efter att jag hade läst ett av Christophe Duwigs kapitel har jag har till exempel halverat mängden tevatten i vattenkokaren. Jag förstår också bättre hur alla energikällor är förbundna med ständiga avvägningar mellan fördelar och nackdelar, synergier och konflikter. 

– Omställningen till det hållbara samhället kräver att människan inte bara slutar använda fossila bränslen – vi måste också ändra hur vi utvecklar och introducerar tekniska lösningar i samhället, annars kommer vi att måla in oss själva i nya hörn. Och allt det här spiller förstås över på min omgivning. Från att ha varit måttligt intresserad av energi märker jag att jag gärna puffar in ämnet i samtal med vänner och bekanta. Visste ni förresten att vätgas …  

Boken är ett samarbete mellan KTH:s energiplattform och VA. Vad är denna energiplattform, och hur har samarbetet sett ut?

KTH:s energiplattform är en arena där olika forskargrupper från KTH kan samarbeta, både med varandra och med externa aktörer. Syftet är att skapa och kommunicera kunskap kring energi som kan bidra till ett uthålligt samhälle. Eftersom vi på VA gärna hjälper forskare kommunicera blev vi väldigt glada när Lina Bertling Tjernberg och Christophe Duwig (som är föreståndare respektive biträdande föreståndare för plattformen) föreslog ett samarbete.  

– Mina kollegor Lotta Waesterberg Tomasson och Pelle Isaksson står för bokens illustrationer respektive formgivning. Ytterligare VA-kollegor har bidragit genom en kurs i populärvetenskaplig kommunikation som VA höll för några av forskarna. Jag och Christophe Duwig är bokens redaktörer. Medan mitt fokus har legat mest på att ge forskarna stöd i skrivprocessen och att jobba med kapitlens språk och struktur, har Christophe sett till bokens sammansättning och representation av olika forskargrupper på KTH. 

– Det här är VAs andra bok-samarbete (förra året skrev vi en bok om antibiotikaresistens tillsammans med forskare från Lunds och Malmö universitet). Hela processen är ett givande lagarbete med många aha-upplevelser – forskarna kommer till nya insikter kring populärvetenskapligt skrivande och vi på VA får nya kunskaper kring stora samhällsutmaningar. Genom samarbetet ökar också tillgången till forskningsbaserade kunskaper i samhället.

Är det målgruppen för boken – hela samhället?

– Ja, jag är förstås partisk, men jag rekommenderar verkligen alla att läsa boken. Jag lovar att den kommer att ge dig en ny bild av världen – annars får du pengarna tillbaka. Nej, stryk det där sista, för det kan jag inte lova. Men boken går att ladda ner helt gratis.

Om boken

Boken kan laddas ner kostnadsfritt som pdf (på svenska och engelska) via VA:s webbplats, alternativt köpas i pappersform eller som e-bok i bokhandeln eller direkt från förlaget.

Kapitel och författare:


Lägg till en kommentar

5 kommentarer

  1. Catharina |

    Jättefin och användbar sammanställning. Den här kommer jag absolut använda i undervisningen på folkhögskolan där jag jobbar som lärare i naturkunskap. Hörde om boken på radion i morse (10/8) och har inte hunnit läsa hela ännu, men vill bara dela med mig av ett korrekturfel på sid 24: ”målet att sluta producera elektricitet från fossilfria bränslen” Antingen ta bort sluta, eller byt ut fossifria bränslen mot fossila bränslen

    Svara
  2. Ingela Bursjöö |

    Läsvärda texter, antologiformatet ger också flera ingångar till området, bra initiativ! Även jag har en fundering just kring sida 24 och planerbarheten, i detta fall kopplat till kärnkraft. Att kylvattnet inte kan bli för varmt för att mjukna medge full kapacitet har aktualiserats vid flera tillfällen de senaste åren, borde inte det tas med i vad som menas med planerbarhet?

    Svara
  3. Ingela Bursjöö |

    Hej igen! Jag såg att det av någon outgrundlig anledning kom in ett överflödigt ord, mjukna, det ska givetvis inte vara med i den meningen! Nedan är min fråga korrekt:

    Läsvärda texter, antologiformatet ger också flera ingångar till området, bra initiativ! Även jag har en fundering just kring sida 24 och planerbarheten, i detta fall kopplat till kärnkraft. Att kylvattnet inte kan bli för varmt för att medge full kapacitet har aktualiserats vid flera tillfällen de senaste åren, borde inte det tas med i vad som menas med planerbarhet?

    Svara
  4. anders bremberg |

    På sid 65 påstås ”..I medeltal genererar varje person cirka 1,5 liter avföring – bajs – per dag…” Skulle vilja se en källreferens till denna uppgift. Enligt https://sv.wikipedia.org/wiki/Avf%C3%B6ring så är det snarare ”.. mellan 75ml och 250ml per dag”. Antalet simbassänger per dag som jämförelse blir i så fall mindre än 800 och inte 4700

    Svara
    • Lotta |

      Hej Anders, förlåt att vi dröjt med svar men nu har vi faktacheckat med forskaren.

      Det är korrekt att medelmängden bajs är mellan 75 till 250 ml. Den vetenskapliga artikel forkaren skrivit sitt kapitel utifrån ger 128 gram/person och dag bajs och 1,4 l/person och dag urin i median. Så i kapitlet ska vi förtydliga att det handlar om exkret i form av både bajs och urin.

      -> I medeltal genererar varje person cirka 1,5 liter urin och avföring per dag. Det
      innebär att den samlade mängden kiss och bajs från jordens befolkning
      räcker till att fylla åtminstone 4 700 olympiska simbassänger –
      varje dag! <- Vi kommer uppdatera och förtydliga bokens kapitel inom kort. Tusen tack för ditt vaksamma öga och fråga. Med vänlig hälsning, Lotta på VA

      Svara