GÄSTKRÖNIKA: Forskningskommunikation i Tyskland och Sverige

För runt 20 år sedan identifierades ett behov av ökad dialog mellan vetenskap och samhälle i både Sverige och Tyskland. 

Fabienne Wehrle är trainee hos Wissenschaft im Dialog (WiD). Som en del av sin traineeperiod var hon fyra veckor hos Vetenskap & Allmänhet under hösten 2021. Foto: Wissenschaft im Dialog

I Tyskland tog vetenskapen ett viktigt steg på vägen ut ur elfenbenstornet 1999. Med PUSH-memorandumet (PUSH står för Public Understanding of Sciences and Humanities) förband sig de stora tyska vetenskapsorganisationerna att främja dialogen mellan vetenskap och allmänhet. Året därpå grundades det ideella företaget Wissenschaft im Dialog (WiD) som den tyska organisationen för vetenskapskommunikation. 

Ungefär samtidigt uppmärksammades behovet av en ny och neutral plattform för dialog mellan forskning och samhälle i Sverige. Diskussionerna inleddes av Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (Rifo) och deras dåvarande ordförande Majléne Westerlund Panke. År 2002 grundades Vetenskap & Allmänhet (VA) som ideell förening. 

Både WiD och VA vill stödja vetenskap och forskning genom kommunikation. Genom att främja dialogen med och förståelsen av forskning kan intresset, förtroendet och stödet för vetenskap öka. 

Både WiD och VA vill stödja vetenskap och forskning genom kommunikation. Genom att främja dialogen med och förståelsen av forskning kan intresset, förtroendet och stödet för vetenskap öka. 

Organisationerna arbetar för detta syfte i olika projekt inriktade på särskilda målgrupper för att nå människor i alla åldrar och på alla utbildningsnivåer. Ibland är de två organisationernas projekt ganska lika varandra. Det finns till exempel Låna en forskare i Sverige och I’m a scientist i Tyskland. Båda programmen ger elever möjlighet till direktkontakt med forskare: Låna en forskare genom besök av forskare i skolklasser på plats eller digitalt, och I’m a scientist genom livechattar med forskare. Men det finns förstås också många projekt utan någon motsvarighet i det andra landet, som till exempel tävlingen Forskar Grand Prix i Sverige och vetenskapsvarietén Glitzern & Denken i Tyskland.

Förutom att kommunicera med allmänheten förenas VA och WiD också i målet att uppmuntra och stödja forskare att kommunicera om sin forskning. I årets Forskar Grand Prix-final visade sig en tävlande också ha varit deltagare i International Summer School – Communicating Science som WiD anordnade i samarbete med Alexander von Humboldt stiftelsen. SciComm-världen kan vara ganska liten ibland.

Under årens lopp har båda organisationernas verksamhet alltmer gått från information till dialog och delaktighet.

Under årens lopp har båda organisationernas verksamhet alltmer gått från information till dialog och delaktighet. Citizen Science (CS) – eller medborgarforskning på svenska – visar att människors medverkan i vetenskap kan vara givande även för forskare. Det framgår också av VA:s årliga massexperiment. WiD genomför inga egna CS-projekt, utan driver till exempel plattformen Bürger schaffen Wissen (medborgare skapar kunskap) där runt 180 CS-projekt presenteras. Målet är dessutom att utveckla Citizen Science-strategin i Tyskland och skapa möjligheter till nätverkande och utbyte mellan deltagarna, till exempel i träningsworkshopar och i årliga konferensen Forum Citizen Science. Inom ARCS-projektet arbetar VA med en liknande plattform, som lanserades med en konferens i december.

För att bidra till att forskningskommunikation ska vila på vetenskaplig grund genomför VA och WiD egna studier. Om man ska kunna kommunicera vetenskap på ett effektivt sätt är det bra att veta hur stort samhällets intresse och förtroende för vetenskap är. Den första VA-barometern publicerades 2002, och sedan dess har VA varje år samlat in uppgifter om medborgares förhållande till vetenskapen. WiD genomförde en liknande undersökning för första gången 2014. Årets Wissenschaftsbarometer släpptes i november och VA-barometern 2021/22 presenteras den 14 december. 

Inte bara medborgare utan även forskare undersöks. Hur ser de på forskningskommunikation?

Inte bara medborgare utan även forskare undersöks. Hur ser de på forskningskommunikation? Och hur definierar de sin roll i detta? För att få svar på dessa frågor genomförde VA i samarbete med Vetenskapsrådet, Vinnova, Forte, Formas och Riksbankens Jubileumsfond en enkät bland forskare under våren 2019.

WiDs Impact Unit genomförde en liknande undersökning i november och december 2020 i samarbete med German Centre for Higher Education Research and Science Studies (DZHW) och National Institute for Science Communication (NaWik). I både Sverige och Tyskland nämnde de tillfrågade forskarna brist på resurser, kunskaper och erkännande som viktiga hinder för att kommunicera om forskning.

Bland annat på grund av dessa hinder engagerar sig VA och WiD i diskussioner om den strategiska utvecklingen av forskningskommunikation. Värdet av god vetenskaplig kommunikation har blivit särskilt tydligt på senare tid i samband med Coronapandemin och vacciner – en möjlighet att stärka forskningskommunikationen i samhället!

/Fabienne Wehrle


Fabienne Wehrle är trainee hos Wissenschaft im Dialog (WiD), den tyska organisationen för vetenskapskommunikation, och jobbar med “Die Debatte”, en plattform för vetenskapliga perspektiv på olika samhällsfrågor. Som en del av sin traineeperiod var hon fyra veckor hos Vetenskap & Allmänhet. Från december jobbar hon som projektledare på medborgarforskningsportalen “Bürger schaffen Wissen”. Hon har läst globala studier vid Lunds universitet och statsvetenskap vid Universität Passau (Tyskland). 


Lägg till en kommentar