Deltagare från hela världen på årets Forum för Forskningskommunikation

Intresset för forskning exploderar samtidigt som regeringen lägger extra fokus på samverkan och forskningskommunikation. Det märktes även under Forum för forskningskommunikation. Över 600 forskningskommunikatörer, kommunikationschefer, journalister och andra nyfikna från hela världen deltog digitalt. Rekorduppslutningen rimmade väl med temat för dagen: Det våras för forskningskommunikation!

Moderator Anders Sahlman ledde deltagarna genom den digitala heldagskonferensen, som hölls den 14 april i år. Foto: Ben Libberton/VA

Anna Maria Fleetwood, rådgivare på Vetenskapsrådet, inledde dagen och konstaterade att Forum för forskningskommunikation, FFF, har bokstavliga liknelser med Forskning, frihet, framtid – titeln på regeringens senaste forskningsproposition. Anna Maria presenterade också årets nyhet, utmärkelsen ”Dela med dig”; inspirerande kommunikationsprojekt för kunskapsöverföring och samverkan beskrivna i korta filmer. Totalt 30 projekt hade nominerats och några av dem visades under årets forum. Alla filmer finns att se på FFF-webben.

Därför behövs forskningskommunikation!

Lyssna på Dick Kasperowski, Göteborgs universitet, genom att klicka bilden.

Varför forskningskommunikation behövs, förklarade Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, genom en historisk exposé. Dick började med ett möte i Uppsala år 1891, då ett antal kloka herrar samlades för att diskutera behovet av forskningskommunikation – ungefär som FFF, men med andra perspektiv i åtanke. Humanioraprofessorn Johan August Lundell lyfte fram vikten av att medborgare förstår vetenskapliga metoder för att inte ”rivas som rö av varjehanda politiska, sociala och religiösa dagsvindar”. Vetenskap skulle alltså skydda medborgarna från politisk extremism. Lundells professorskollega Harald Hjärne betonade behovet av att vetenskap genom kommunikation snabbt når ut till medborgarna.

Vidare såg Dick Kasperowski många likheter mellan Socialdemokraternas partiprogram år 1908 och den senaste forskningspropositionen 2020/21:60, nämligen en stark önskan om att effektivt sprida forskningsresultat bland medborgarna. Han nämnde också att forskare allt oftare lyfter fram sina forskningskommunikationsaktiviteter i samband med att de söker positioner av olika slag – även om de inte alltid kallar aktiviteterna för just ”kommunikation”.

Global utblick hur har pandemin påverkat forskningskommunikation?

I några filmade nedslag runt om i världen beskrev kollegor i Australien, Sydafrika, Brasilien och Tyskland hur coronapandemin har påverkat forskningskommunikationen. Jenni Metcalfe på Econnect Communication i Australien menade att enbart fakta ofta inte är tillräckligt utan att också empati behövs för att nå fram med forskningskommunikation. Marina Joubert på Stellenbosch University i Sydafrika sa att allvarliga kriser kan öppna nya möjligheter att bättre nå ut med information om forskning och vetenskapens inbyggda osäkerhet. Samtidigt måste man noga överväga hur tidigt man ska presentera vetenskapliga framsteg.

Luisa Massarani på SciDev.net i Brasilien sa att allt som kan ses och upplevas i Sverige liknar det som sker i Brasilien – men med en viktig skillnad: Överdrifterna i Brasilien är större och värre, och felaktigheterna och de förvrängda nyheterna fler. Hon sa att pandemin på ett sätt innebär stora möjligheter för forskningskommunikation, men att det samtidigt är som en mardröm: Plötsligt vaknar man upp och tänker att det som händer inte kan vara sant.

Många forskningskommunikatörer kan behöva mer än goda intentioner för att bli riktigt professionella, konstaterade Alexander Gerber vid Rhine-Waal University i Tyskland. Han lyfte fram som centralt att bättre förstå helheten, att välja det mest effektiva tillvägagångssättet och att ha tillräcklig kunskap, vilket inkluderar att vara öppen för nya verktyg och metoder.

Se inspelning nedan:

Vad innebär forsknings- och innovationspropositionen?

Klas-Herman Lundgren, politisk sakkunnig

Klas-Herman Lundgren, politisk sakkunnig hos Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, talade om regeringens syn på forskningskommunikation. Han sa bland annat att regeringen i forskningspropositionen försöker tydliggöra vikten av bred samverkan med det omgivande samhället. Ökad interaktivitet, dialog med allmänheten och medborgarforskning är några sätt att samverka med allmänheten. På så vis hoppas regeringen kunna minska mängden desinformation och ifrågasättanden av vetenskapliga fakta.

Tre kommunikationschefer fick sedan reflektera kring propositionens innehåll och konsekvenser. Sara Arvidson från Örebro universitet saknade aspekten hur vi ska bli bättre på forskningskommunikation och ansåg att incitamenten inte är tillräckligt starka. Ingrid Persson från Malmö universitet höll med och poängterade att akademin har en central roll i en alltmer polariserad värld när demokratiska värden utmanas. Hon lyfte fram vikten av samarbetsytor mellan forskare och kommunikatörer, samt att bättre följa upp vad som händer i medielandskapet och skapa ett brett engagemang för samhällets utmaningar. Kenneth Wall från Södertörns högskola tog upp det positiva i att samverkan lyfts fram alltmer, och att ett utifrånperspektiv är basen för ett universitets existensberättigande. Dessutom tyckte han att universiteten borde samarbeta mer kring kommunikation i stället för att konkurrera om att få ut forskningsnyheter.

Se kommunikationschefernas tankar om forskningspropositionen nedan:

Hur kommunicerar man under en kris?

Efter interaktiva diskussioner med hjälp av verktyget Mentimeter fick deltagarna ta del av insikter om kriskommunikation från Susanne Karregård, Folkhälsomyndigheten, och Teresa Palmquist, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. När covid-19 slog till kunde Folkhälsomyndigheten luta sig mot det planeringsstöd för just pandemier som myndigheten tog fram i spåren av svininfluensan 2009. Några lärdomar från den pandemin var att tillgänglighet och samverkan är centrala faktorer och att kommunikationen under en pandemi bör präglas av empati och respekt, liksom förklara vad enskilda personer kan och bör göra för att undvika smittspridning och lindra sjukdom. Nyckelorden är öppenhet, tillgänglighet, lyhördhet, flexibilitet, samverkan, samordning, kontinuitet och igenkänning. För Folkhälsomyndigheten blev det en stor kommunikationsmässig förändring i och med att myndighetens huvudmålgrupp normalt är beslutsfattare men plötsligt blev det i stället hela den svenska befolkningen. Trafiken till myndighetens webbplats tiodubblades och kommunikatörer fick kämpa med svårkommunicerade och ibland synbart motstridiga budskap.

MSB:s Teresa Palmquist berättade om det uppdrag som myndigheten fick och som genomfördes i samverkan med framför allt Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Uppdraget gick ut på att säkerställa att myndigheternas information om covid-19 skulle vara samordnad och tydlig, med hjälp av effektiva informationskanaler. Dagliga presskonferenser, samarbeten och breda informationsinsatser var tre sätt att lösa uppdraget. Myndigheten samarbetade med såväl näringslivet som föreningar, trossamfund, och frivilligorganisationer av olika slag. Spotify erbjöd sig att skicka ut information till alla sina prenumeranter och MSB skickade också ut ett informations-sms till alla mobiltelefoner i Sverige. Lärdomar som MSB har dragit är att det i samband med kriser finns ett stort behov av information och samordning, och att avsändande myndigheter behöver skapa arbetssätt och organisation för att klara det. Man måste också vara beredd på att situationer, attityder och kommunikationsbehov förändras över tid. Dessutom har myndigheten lärt sig vikten av att arbeta agilt, att tänka förutsättningslöst och att hela tiden testa, mäta, korrigera och sedan testa igen.

Se Myndigheter prata kriskommunikation nedan:

 

Hur funkar vi och vad funkar?

Niklas Laninge, PBM Sweden AB, berättade bland annat om nudging.

Niklas Laninge från PBM Sweden berättade om beteendeförändringar som har fungerat – och inte fungerat – under coronapandemin. När syftet med kommunikation är att förändra beteende så måste utmaningen brytas ner i mindre delar, innan det går att ta fram beteendeförändrande kommunikationsinsatser som först testas i mindre skala, sedan utvärderas och skalas upp. Niklas lyfte fram några principer: 1) Ta fram tydliga instruktioner. 2) Använd identifierbara personer som drabbas om beteendet inte förändras. 3) Visa vad andra tycker om beteendet som man vill uppnå. 4) Vädja till grupptillhörighet. Undvik vaga råd eller rekommendationer, stereotypa meddelanden eller att låta politiska företrädare göra generella uttalanden som att ”vi måste skärpa oss”; det kan ge sämre resultat.

Forskningskommunikationens roll i samhället

Lyssna på Sarah R Davies, University of Vienna, genom att klicka på bilden.

Sarah R Davies från University of Vienna pratade om värdet av forskningskommunikation i samhället. Sarah menade att man som forskningskommunikatör först måste fråga sig vad syftet är: Är det att förändra beteende eller att dela en känsla av förundran? Eller är det kanske för att uppmuntra ungdomar att studera vetenskap? Hennes egna retoriska svar var att vetenskapskommunikation har flera roller, men att syftet i grund och botten relaterar till vilken form av samhälle som vi gemensamt vill skapa.

Framtidens forskningskommunikation

Under eftermiddagen kunde deltagarna välja mellan tre parallella sessioner om framtidens forskningskommunikation:

Framtida trender inom forskningskommunikation

Vilka är trenderna inom forskningskommunikation? Brian Trench, ordförande för det globala nätverket Public Communication of Science and Technology, PCST, noterade att allmänheten under pandemin i mycket stor utsträckning tagit del av pågående forskning med allt vad det innebär, vilket skapar helt nya situationer. Han är nyfiken på vad det får för konsekvenser när vi återgår till ett ”normalläge”efter pandemin och noterade även att allmänhetens förtroende för forskning har bibehållits eller kanske till och med ökat under pandemin.

Annette Klinkert, executive director på European Science Engagement Association konstaterade att digitaliseringen först sågs som den optimala lösningen på alla seminarier och möten under pandemin. Hon sa att pandemin har mer än en teknisk dimension och att det finns psykologiska funktioner som är viktiga. I framtiden kommer fler discipliner att behövas för att kunna förstå en alltmer komplex verklighet, menade hon. Som forskningskommunikatörer måste vi vara självkritiska och forskningskommunikation behöver hitta nya roller i det framväxande samhället.

James Pamment, universitetslektor vid Lunds universitet, noterade att kommunicera osäkerhet tveklöst är en trend som är här för att stanna. Pågående forskning innebär alltid en risk – och är en rejäl utmaning för forskningskommunikatörer nu och framöver. Han noterade också den aggressiva tonen i sociala medier kring forskningsrelaterade nyheter. 

Se inslag om trender inom forskningskommunikation nedan:

Dela med dig!

Avslutningsvis delades årets ”Dela med dig”-utmärkelse ut till ”Magnotion – Orientation by Magnetism”. Eric Warrant från Lunds universitet berättade tillsammans med producenten Peter Lång från Scen 3 om hur projektet skapats utifrån gemensam brainstormning. 

Se alla 30 bidrag här!

Dialog och samverkan

Jenny Björkman, Riksbankens Jubileumsfond.

Jenny Björkman från Riksbankens Jubileumsfond konstaterade till sist att det är ganska svårt med forskningskommunikation. Det handlar ofta om att INTE sälja in sexiga budskap utan snarare om att kommunicera osäkerheterna kring aktuell forskning. Jenny betonade att forskare och vetenskapen ju söker sig mot det som är osäkert, för att upptäcka mer. Dialog och samverkan är därför viktiga nycklar för framtidens forskningskommunikation.

Se konferensen i efterhand

Hela Forum för forskningskommunikation spelades in och de olika programpunkterna går att se i valfri ordning här


Forum för forskningskommunikation arrangerades av forskningsråden Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova samt Mistra, Ragnar Söderbergs stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen för strategisk forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Vetenskap & Allmänhet i samarbete med Vetenskapsfestivalen.


Lägg till en kommentar