Corona i svenska medier – minskad enighet bland journalister

Förtroendet för myndighetspersoner som uttalar sig om coronaviruset når sitt lägsta värde sedan pandemin startade. Journalister uppfattas vara mindre samstämmiga än tidigare när det gäller hanteringen av pandemin. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.

Bild på läsplattan: Coronavirus Disease 2019 Rotator Graphic for af.mil. (U.S. Air Force Graphic by Rosario ”Charo” Gutierrez).

Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset och den pågående pandemin. Här presenteras resultaten från undersökningens fjortonde mätning, som utfördes den 17–22 februari 2021.

Svenskars förtroende för myndighetspersoner nådde i februari sitt lägsta värde sedan mätningarna inleddes i mars 2020. I den senaste mätningen har 53 procent av de svarande ganska eller mycket stort förtroende för myndighetspersoner som uttalar sig om coronaviruset i svenska nyhetsmedier. Förtroendet är särskilt lågt bland sympatisörer till Sverigedemokraterna, där 24 procent har ganska eller mycket stort förtroende, samt bland män mellan 18 och 29 år, där motsvarande andel är 35 procent. 

Förtroendet för politiker som uttalar sig om coronaviruset i svenska nyhetsmedier minskar till 21 procent i februari jämfört med 26 procent en månad tidigare. Det innebär att förtroendet för politiker är nere på samma lägstanivå som i september och oktober. Störst förtroende har svenskar alltjämt för läkare och annan sjukvårdspersonal (90 procent) och för forskare (84 procent). I likhet med samtliga tidigare mätningar är journalister den yrkesgrupp som lägst andel har stort förtroende för (18 procent). 

Förtroendet för politiker som uttalar sig om coronaviruset i svenska nyhetsmedier minskar till 21 procent i februari jämfört med 26 procent en månad tidigare.

Journalister upplevs vara mindre samstämmiga än tidigare när det gäller hanteringen av coronapandemin i Sverige. I februari uppfattar 36 procent av de svarande journalister som ganska eller mycket samstämmiga, jämfört med 43 procent i januari. För övriga yrkesgrupper ses inga säkerställda förändringar den senaste månaden.

I februari uppfattar 36 procent av de svarande journalister som ganska eller mycket samstämmiga, jämfört med 43 procent i januari.

Varken konsumtionen av – eller synen på – medierapporteringen har förändrats nämnvärt sedan januari. Störst andel (64 procent) av svenskarna tar del av information om coronaviruset genom Sveriges Television (SVT). I likhet med tidigare mätningar finns förhållandevis stora skillnader i mediekonsumtion beroende på ålder. Personer som är 65 år eller äldre tar i större utsträckning än andra del av SVT, Sveriges Radio, TV4 och lokala morgontidningar men konsumerar Aftonbladet i mindre utsträckning. Personer mellan 18 och 29 år tar i mindre utsträckning än andra del av information om corona genom lokala morgontidningar, Expressen, SVT, Sveriges Radio och TV4 men är mer benägna att vända sig till annan/andra nyhetsmedier samt att inte ta del av information om coronaviruset alls.

Störst andel (64 procent) av svenskarna tar del av information om coronaviruset genom Sveriges Television (SVT).

Andelen av de svarande som har ganska eller mycket stort förtroende för hur nyhetsmedier rapporterar om coronaviruset är störst för SVT (77 procent), Sveriges Radio (73 procent) och TV4 (53 procent). Andelen är minst för Expressen (15 procent), Aftonbladet (19 procent) och utländska/internationella medier (21 procent).

De svarande har minst förtroende för rapporteringen om Covid-19 i kvällstidningarna.

Knappt hälften (46 procent) av de svarande uppfattar tonen i de svenska nyhetsmediernas rapportering om coronaviruset som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk. Denna uppfattning är vanligare bland män (50 procent) än bland kvinnor (41 procent). En av tio (10 procent) uppfattar tonen som ganska eller mycket avvaktande/försiktig och fyra av tio (39 procent) uppfattar den som varken uppskruvad/alarmistisk eller avvaktande/försiktig

Knappt hälften av de svarande uppfattar tonen i de svenska nyhetsmediernas rapportering om coronaviruset som ganska eller mycket uppskruvad/alarmistisk.

Om undersökningen

Undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 000 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 17–22 februari. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion.

För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, genomför vi återkommande mätningar under pandemins förlopp. Vi kommer även att analysera innehållet i svenska massmediers rapportering om coronaviruset för att kartlägga hur rapporteringen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Studien genomförs med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning, Karolinska institutet, Magn. Bergvalls Stiftelse, Södertörns högskola, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.

Läs mer om studien.

Läs om resultaten från vår första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde, nionde, tionde, elfte, tolfte och trettonde mätning.


Lägg till en kommentar