Framtiden utan antibiotika – så kan den bli

20210217 Pressmeddelande

Den växande antibiotikaresistensen är en av vår tids stora utmaningar. Men om vi förbereder oss i tid, behöver den postantibiotiska framtiden inte bli en nattsvart dystopi. Det menar forskare vid Lunds universitet i en populärvetenskaplig antologi som publiceras idag, i samarbete med Vetenskap & Allmänhet.



 
Liksom coronaviruset kommer antibiotikaresistenta bakterier att påverka våra liv i grunden. Varje år dör hundratusentals människor runt om i världen på grund av infektioner av resistenta bakterier. Och problemet växer. Forskare uppskattar att år 2050 kommer de årliga dödstalen att ha stigit till flera miljoner. 

Vad kommer att hända när vi inte längre har fungerande antibiotika? Hur kommer det att påverka våra liv, samhällen och inte minst sjukvården? Detta har forskare från en rad olika områden undersökt tillsammans i snart två års tid vid Pufendorfinstitutet, ett tvärvetenskapligt institut vid Lunds universitet.

– Vi vill ge en helhetssyn på problemet. Hur påverkar resistensen exempelvis vår arkitektur, kultur, kommunikation och sjukvård? Och omvänt, hur kan vi redan nu börja anpassa dessa områden för att framtiden inte ska behöva bli så dystopisk, säger Kristofer Hansson, docent i etnologi vid Malmö universitet, och en av forskarna i gruppen.

Ett kapitel i boken handlar om hur arkitektur och formgivning påverkar vårt beteende, och exempelvis hjälper eller hindrar oss från att bete oss säkert ur smittsynpunkt. Här undersöker författarna vad coronapandemins tvåmetersregel innebär för passagerarna på en stadsbuss. 

– Om två meters avstånd ska kunna hållas mellan alla passagerare, under hela resan, så får det bara plats tre personer i en hel buss. Och det fungerar förstås inte. När den fysiska miljön inte ger stöd för ett smittsäkert beteende tvingas människor att själva försöka lösa situationen där och då, och det är inte alltid så lätt, säger Henrik Loodin, forskare i sociologi vid Lunds universitet. 

I andra kapitel diskuteras människans förhållande till antibiotika och bakterier, liksom antibiotikans historiska, sociala, ekonomiska och politiska dimensioner. Tillsammans visar de möjliga vägar till en levbar framtid som präglas av en mer hållbar relation till läkemedel, bakterier och socialt liv. Forskargruppen publicerar samtidigt en vetenskaplig antologi som utforskar termen “levbarhet” i en postantibiotisk värld. Båda böckerna har skrivits i samarbete med den ideella organisationen Vetenskap & Allmänhet. 

– Vi vill bjuda in läsarna att fundera över och ta ställning till forskarnas visioner och diskussioner. Vilka förändringar behöver vi göra i samhället? Forskningen kan peka ut framkomliga vägar till en levbar postantibiotisk framtid, men vi måste alla hjälpas åt för att ta oss dit, säger Fredrik Brounéus, utredare vid Vetenskap & Allmänhet och en av redaktörerna för den populärvetenskapliga antologin.

Den populärvetenskapliga boken Efter antibiotika – om smitta i en ny tid, publiceras idag på bokförlaget Fri Tanke. Den vetenskapliga antologin Att leva med bakterier – möjligheter till ett levbart immunitärt liv, publiceras samtidigt av Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. Båda böckerna finns att köpa i bokhandeln.

Forskningsprojektet Postantibiotiska framtider finansieras av Pufendorfinstitutet, Lunds universitet.


För mer information och högupplösta pressbilder, se www.fritanke.se/bocker/efter-antibiotika/ eller kontakta:

Fredrik Brounéus, utredare och pressansvarig Vetenskap & Allmänhet, [email protected], tel 070-799 07 91.

Kristofer Hansson, lektor vid Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet, docent i etnologi, [email protected], tel 072-524 60 63.

Martina Stenström, operativ förlagschef, Fri Tanke, [email protected], tel 073-503 12 27.

Eva Persson, koordinator, Pufendorfinstitutet, Lunds universitet, [email protected], tel 046-222 62 03.


Vetenskap & Allmänhet, VA, främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former om forskning. VA utvecklar också ny kunskap om samspelet forskning–samhälle genom opinionsundersökningar och studier. Medlemmar är ett 100-tal organisationer, myndigheter, företag och föreningar. Dessutom finns individuella medlemmar.


Lägg till en kommentar