Ny bok: Framtiden utan antibiotika – så kan den bli

Den växande antibiotikaresistensen är en av vår tids stora utmaningar. Men om vi förbereder oss i tid, behöver den postantibiotiska framtiden inte bli en nattsvart dystopi. Det menar forskare vid Lunds universitet i den populärvetenskapliga antologin “Efter antibiotika” som publiceras idag, i samarbete med Vetenskap & Allmänhet.

Boken ”Efter antibiotika – om smitta i en ny tid” ges ut av Fri Tanke förlag idag den 17 februari 2021.

Liksom coronaviruset kommer antibiotikaresistenta bakterier att påverka våra liv i grunden. Varje år dör hundratusentals människor runt om i världen på grund av infektioner av resistenta bakterier. Och problemet växer. Forskare uppskattar att år 2050 kommer de årliga dödstalen att ha stigit till flera miljoner.

Tvärvetenskap för helhetsbild

Vad kommer att hända när vi inte längre har fungerande antibiotika? Hur kommer det att påverka våra liv, samhällen och inte minst sjukvården? Detta har forskare från en rad olika områden undersökt tillsammans i snart två års tid vid Pufendorfinstitutet, ett tvärvetenskapligt institut vid Lunds universitet.

– Vi vill ge en helhetssyn på problemet. Hur påverkar resistensen exempelvis vår arkitektur, kultur, kommunikation och sjukvård? Och omvänt, hur kan vi redan nu börja anpassa dessa områden för att framtiden inte ska behöva bli så dystopisk, säger Kristofer Hansson, docent i etnologi vid Malmö universitet, och en av forskarna i gruppen.

Miljön påverkas – och påverkar

Ett kapitel i boken handlar om hur arkitektur och formgivning påverkar vårt beteende, och exempelvis hjälper eller hindrar oss från att bete oss säkert ur smittsynpunkt. Här undersöker författarna vad coronapandemins tvåmetersregel innebär för passagerarna på en stadsbuss.

– Om två meters avstånd ska kunna hållas mellan alla passagerare, under hela resan, så får det bara plats tre personer i en hel buss. Och det fungerar förstås inte. När den fysiska miljön inte ger stöd för ett smittsäkert beteende tvingas människor att själva försöka lösa situationen där och då, och det är inte alltid så lätt, säger Henrik Loodin, forskare i sociologi vid Lunds universitet.

I dessa situationer görs ständiga förhandlingar och överenskommelser på stående fot. “Hur nära kan jag sitta någon annan? Hur tätt intill kan jag passera? När måste jag hålla andan? När tittar jag surt och när säger jag till om jag tycker att någon annan beter sig fel?”

Vägar till en levbar framtid

I andra kapitel diskuteras människans förhållande till antibiotika och bakterier, liksom antibiotikans historiska, sociala, ekonomiska och politiska dimensioner. I ett par kapitel använder sig forskarna av skönlitterärt berättande, för att i noveller måla upp möjliga bilder av framtiden.

– Läkaren Jonas Wrigstad har till exempel skrivit en både gastkramande och hoppfull novell om hur människor drabbas på ett personligt plan av antibiotikaresistensen, och hur vården på det framtida sjukhuset kan komma att se ut, säger Fredrik Brounéus, utredare vid VA och en av redaktörerna för den populärvetenskapliga antologin.

Tillsammans visar texterna möjliga vägar till en levbar framtid som präglas av en mer hållbar relation till läkemedel, bakterier och socialt liv.

Vill väcka tankar och diskussion

Forskargruppen publicerar även en vetenskaplig antologi som utforskar termen “levbarhet” i en postantibiotisk värld. Båda böckerna har skrivits i samarbete med Vetenskap & Allmänhet.

– Vi vill bjuda in läsarna att fundera över och ta ställning till forskarnas visioner och diskussioner. Vilka förändringar behöver vi göra i samhället? Forskningen kan peka ut framkomliga vägar till en levbar postantibiotisk framtid, men vi måste alla hjälpas åt för att ta oss dit, säger Fredrik Brounéus.

Den populärvetenskapliga boken Efter antibiotika – om smitta i en ny tid, publiceras idag på bokförlaget Fri Tanke. Den vetenskapliga antologin Att leva med bakterier – möjligheter till ett levbart immunitärt liv, publiceras samtidigt av Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. Båda böckerna finns att köpa i bokhandeln. Den vetenskapliga antologin går även att ladda ner som pdf från Lunds universitets webbplats.

Forskningsprojektet Postantibiotiska framtider finansieras av Pufendorfinstitutet, Lunds universitet


För mer information, kontakta Fredrik Brounéus, utredare och pressansvarig VA, [email protected].


Lägg till en kommentar