Corona i svenska medier – stort förtroende för sjukvårdspersonal

SVT är alltjämt den vanligaste och mest förtroendeingivande nyhetskällan om coronaviruset för svenskar. Sjukvårdspersonal är den yrkesgrupp som flest har förtroende för. Det visar den senaste mätningen i Vetenskap & Allmänhets pågående undersökning av kommunikationen om corona i Sverige.

Bild på läsplattan: Coronavirus Disease 2019 Rotator Graphic for af.mil. (U.S. Air Force Graphic by Rosario ”Charo” Gutierrez).

Tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Södertörns högskola genomför Vetenskap & Allmänhet en studie av hur människor nås av och uppfattar information om coronaviruset och den pågående pandemin. Här presenteras resultaten från undersökningens trettonde mätning, som utfördes den 17–24 januari.

Sveriges Television är fortfarande det nyhetsmedium som flest tar del av information om Covid-19 genom.

Svenskars syn på medierapporteringen om coronaviruset har inte förändrats nämnvärt mellan december 2020 och januari 2021. Sveriges Television (SVT) är fortfarande det nyhetsmedium som flest (63 procent) tar del av information genom. Det är dock ganska stora skillnader beroende på ålder. Bland personer som är 65 år eller äldre tar 87 procent del av SVT, motsvarande andel bland personer mellan 18 och 29 år är endast 45 procent. De yngre tar i större utsträckning del av annan/andra nyhetsmedier eller svarar att de inte tagit del av information om viruset alls, jämfört med övriga åldersgrupper.

Minst förtroende har svenskar för rapporteringen om Covid-19 i kvällstidningarna.

SVT är också den nyhetskanal som alltjämt åtnjuter störst förtroende bland svenskar. Tre av fyra (76 procent) har ganska eller mycket stort förtroende för SVT:s rapportering om coronaviruset. Bland sympatisörer till Sverigedemokraterna är dock motsvarande andel betydligt lägre (41 procent). Minst förtroende har svenskar för rapporteringen i kvällstidningarna Expressen (17 procent) och Aftonbladet (21 procent).

Lite färre än hälften uppfattar tonen i nyhetsrapporteringen om Covid-19 som företrädesvis uppskruvad/alarmistisk.

Lite färre än hälften (45 procent) uppfattar tonen i nyhetsrapporteringen som företrädesvis uppskruvad/alarmistisk, medan en av tio (10 procent) snarare ser den som avvaktande/försiktig. Äldre personer uppfattar tonen som alarmistisk i större utsträckning än yngre, och män uppfattar tonen som försiktig i större utsträckning än kvinnor.

Svenskar har störst förtroende för yrkesgruppen läkare och annan sjukvårdspersonal när de uttalar sig om corona.

I likhet med tidigare mätningar har svenskar störst förtroende för läkare och annan sjukvårdspersonal när de uttalar sig om corona. Yrkesgruppen uppfattas dessutom som mest samstämmig i synen på hanteringen av pandemin. Varken förtroendet för, eller synen på, samstämmigheten inom olika yrkesgrupper har förändrats mellan december 2020 och januari 2021.  

Samstämmigheten inom olika yrkesgrupper enligt svenskarna.

Om undersökningen

Undersökningen utfördes av Kantar Sifo och utgjordes av 1 002 intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Intervjuerna genomfördes under perioden den 17–24 januari. Resultaten är viktade i efterhand utifrån kön, ålder och boenderegion.

För att följa allmänhetens nyhetskonsumtion, förtroende för viktiga yrkesgrupper och attityder kring medierapporteringen över tid, genomför vi återkommande mätningar under pandemins förlopp. Vi kommer även att analysera innehållet i svenska massmediers rapportering om coronaviruset för att kartlägga hur rapporteringen sett ut under olika faser, och hur den förhåller sig till allmänhetens attityder under samma tidsperiod. Studien genomförs med stöd av Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning, Karolinska institutet, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Magn. Bergvalls Stiftelse, Södertörns högskola, Vetenskapsrådet och Wenner-Gren Stiftelserna.

Läs mer om studien.

Läs om resultaten från vår första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde, nionde, tionde, elfte och tolfte mätning.


Lägg till en kommentar