Rymdteknik kan hjälpa oss att förstå klimatet

De klimatutmaningar som mänskligheten står inför är stora, men med rätt kunskap kan vi fortfarande hitta nya lösningar. Det var ett av budskapen som framfördes under ett livesänt seminarium på temat En hållbar framtid – Rymdteknik för klimatet.

Linda Megner, ansvarig för den nya forskningssatelliten MATS, Magnus Lindskog, meteorologi, SMHI FoU, Helena Martins, Rossby Centre, SMHI FoU, Klaus Wyser, Rossby Centre, SMHI FoU, Karl-Göran Karlsson, atmosfärisk fjärranalys, SMHI FoU och  Olle Torpman, klimatfilosof, SU.

Klimatförändringarna beskrivs ofta som en av mänsklighetens största utmaningar. Här spelar rymdtekniken en stor roll. För att kunna mäta och följa upp klimatförändringarna över tid är satellitdata helt avgörande. Dessutom används rymddata till att förutse väder och ge prognoser även på kort sikt.

En av deltagarna på det livesända seminariet, som arrangerades av Vetenskap & Allmänhet under ForskarFredag med bland annat Rymdstyrelsen som initiativtagare, var Magnus Lindskog, meteorolog på väderinstitutet SMHI. Han förklarar att satellitdata spelar en stor roll i det dagliga arbetet med att förutsäga väder, och mätningarna förbättras ständigt.

– Vi jobbar ständigt med att observationsunderlaget ska förbättras. Nya typer är data har varit värdefulla för att kunna bli mer exakta. Det kan handla om data från små satelliter eller privata väderstationer som blivit ett viktigt komplement. Vi ser även en stor potential i nya AI-tekniker, säger Magnus Lindskog.

40-60 år av observationer

Men mätningarna och den data som samlas in används inte enbart till väderprognoser. För att kunna säga något om klimatförändringarna är samma data viktig att analysera över en längre tid.

Karl– Göran Karlsson forskar på atmosfärisk fjärranalys på SMHI och deltog också på seminariet. Han berättar att den första vädersatelliten skickades upp redan år 1960, men det skulle dröja ytterligare några år innan data kunde samlas in.

– Idag har vi data från 40–60 år av observationer. Man kan säga att mätningarna blir användbara för klimatobservationer först när man har över 30 års data samlad. Det är då man kan se de större förändringar som skett över tid, säger Karl-Göran Karlsson.

Viktigt med globala mätningar

Idag finns det flera viktiga instrument ombord på våra vädersatelliter som också mäter strålning från olika nivåer i atmosfärer. Det ger ovärderlig information om bland annat temperatur, fuktighet och vind. Det finns även instrument som kan mäta gaser och föroreningar i atmosfären liksom instrument för att mäta is- och snötjockhet samt havsytenivåer globalt. Men för att kunna dra några slutsatser om klimatförändringarna på jorden behöver man titta på mätningarna globalt.

– Vi måste observera hela jorden för att kunna mäta klimatet och vi behöver data över lång tid. Den data vi har från 40 år tillbaka är väldigt användbar för forskningen.

Svensk satellit skickas upp i sommar

I sommar ska den svenska satelliten Mats skickas upp för att observera nattlysande moln och studera vågor och rörelsemönster i mesosfären. Mats kommer ligga i omloppsbana ungefär 600 kilometer över jordens yta. Den planeras att skickas upp från den ryska raketbasen Vostochny ombord på en Soyuz-raket.

Linda Megner, forskare i atmosfärsfysik vid Stockholms universitet och ansvarig för den nya forskningssatelliten Mats, berättar att den ska skickas upp tillsammans med andra satelliter och därefter släppas i rätt höjd för att hamna i omloppsbana.

– Mats är ungefär lika stor som en diskmaskin och därför kan den skickas upp tillsammans med andra satelliter. I sommar ska Mats åka upp tillsammans med en större satellit som skickas med en raket från Ryssland. När raketen sedan nått rätt höjd skjuter man ut de olika satelliterna så att de hamnar i omloppsbana. Det är verkligen häftigt, säger Linda Megner.

Mats ska som minst vara aktiv i två år, men den stannar i rymden längre än så. När satelliten hamnat i en lägre bana börjar de sakta bromsas upp och rör sig närmare atmosfären där den till slut brinner upp.

Att satellitdata är av yttersta vikt för att kunna få en global överblick av klimatförändringarna är Linda Megner enig med den övriga panelen om.

– Det är de globala förändringarna som är viktigt och den bilden är svår att få fram med hjälp av andra mätningar. Ozonhålet är ett väldigt bra exempel. Vi fick reda på att det var ett ozonhål på gång genom observationer från satelliter. Till en början trodde man att datan var felaktig, men sen upptäckte man att den stämde överens med studier som gjorts från marken. Hade man inte upptäckt det, skulle vi antagligen inte heller sett den stora politiska påverkan som dragits igång efter upptäckten, säger Linda Megner.

Text: Rymdstyrelsen

Titta på sändningen i efterhand. Klicka på bilden för att spela filmen!


Seminariet arrangerades av Astronomins dag och natt, Rymdstyrelsen, SMHI, Vetenskap & Allmänhet och Visualiseringscenter C.


Lägg till en kommentar