Öppenhet och samverkan i fokus i nya forskningspropositionen

Regeringen vill främja samverkan, öppen vetenskap och forskningskommunikation. Det framgår av forsknings- och innovationspropositionen som presenterades den 17 december 2020. Flera frågor och förslag som Vetenskap & Allmänhet, VA, lyft fram de senaste åren finns med. Vi har sammanfattat regeringens förslag (markerade i kursivt ).

VAs ordförande Ann Fust och forskningsminister Matilda Ernkrans. Foto: Gustaf Waesterberg och Kristian Pohl/Regeringskansliet.

Samverkan

I inledningen till propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige betonas vikten av alla aspekter av samverkan, såväl med näringsliv och offentlig sektor på olika nivåer som med civilsamhället och allmänheten i stort.

Därför vill regeringen förtydliga högskolans ansvar genom att ändra formuleringen om samverkansuppgiften i högskolelagen till: I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och att verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.

Att betona ömsesidigheten i samverkan har Vetenskap & Allmänhet och flera andra organisationer föreslagit. Regeringen delar denna bild och anser att samverkan är viktigt för att föra kunskap och intryck tillbaka till högskolan, vilket kan leda till nya uppslag till forskningsprojekt och kunskapsutveckling, samt utbildning som är mer anpassad till faktiska behov i samhället.

Regeringen vill också använda ekonomiska styrmedel, uppföljning och utvärdering för att öka samverkan. Kvalitet i samverkan med det omgivande samhället ska vara en viktig komponent i bedömningarna av vad som är forskning av hög kvalitet.

Dessutom avser regeringen att ge forskningsråden i uppdrag att i ökad utsträckning dels inkludera krav på samverkan vid fördelning av generella forskningsmedel, dels utlysa medel för olika samverkansaktiviteter.

Öppen vetenskap

I VAs inspel till propositionen lyftes särskilt vikten av öppen vetenskap fram, och det görs också på flera ställen i propositionen: Det finns ingen fastslagen definition av öppen vetenskap, men ofta inkluderas aspekter som öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata, öppna lärresurser, öppen källkod och allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen.

Regeringen vill att omställningen mot öppen tillgång (open access) till vetenskapliga publikationer ska gå fortare och menar att lärosäten och forskningsfinansiärer har ett ansvar för att utforma tydliga incitament som främjar öppen tillgång.

För att öka värdet av ny kunskap behöver den spridas inom såväl vetenskapssamhället som till samhället i övrigt. Regeringen anser därför att vetenskapliga publikationer, som är ett resultat av forskning som finansierats med offentliga medel, ska vara omedelbart öppet tillgängliga med verkan från 2021.

Att göra allmänheten delaktig i forskningsprocessen, till exempel genom medborgarforskning, kan ge positiva effekter enligt propositionen: När forskningsprocessen öppnas upp och tillgängligheten till forskningsresultat ökar stärks forskningens genomslag och användbarhet i samhället. Genom att fler grupper i samhället görs delaktiga i forskningen kan allmänhetens kunskap och förståelse för vetenskapliga processer och förhållningssätt utvecklas och den vetenskapliga kunnigheten stimuleras. Då kan förtroendet för forskning och högre utbildning i hela samhället stärkas och motståndskraften mot desinformation och kunskapsresistens öka.

Forskningskommunikation

I den förra forskningspropositionen, som kom 2016, stod inget specifikt om forskningskommunikation. Nu sägs: Forskningskommunikation där forskare på olika sätt deltar i det offentliga samtalet, är en viktig del i att göra forskningsbaserad kunskap mer tillgänglig i det omgivande samhället och att därmed bidra till att öka takten i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Därmed finns potential att öka förtroendet för forskning och stärka möjligheten för allmänhet och beslutsfattare att fatta informerade och kunskapsbaserade beslut.

Vetenskapsrådet har ett nationellt uppdrag att ansvara för samordning av kommunikation om forskning och forskningsresultat. I propositionen nämns att forskningskommunikationen kan stärkas bl.a. genom gemensamma nationella plattformar för redaktionella samarbeten mellan forskare och kunskapsförmedlare. Detta var också slutsatsen av kartläggningen Forskning.framsyn som VA och Forskning & Framsteg genomförde 2019 för Vetenskapsrådet.

Akademisk frihet

I propositionen noteras att desinformation, propaganda och näthat sprids snabbare och lättare än någonsin. För att möta dessa utmaningar behöver medie- och informationskunnigheten och förmågan till källkritik öka och befolkningens motståndskraft mot desinformation stärkas.

Regeringen vill också lägga till en ny bestämmelse i högskolelagen om akademisk frihet, något Vetenskap & Allmänhet ställt sig positivt till i ett remissvar.

Den akademiska friheten är ett kärnvärde i högskolans verksamhet och en förutsättning för forskning och utbildning på vetenskaplig och konstnärlig grund samt för lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället.

Propositionen vill främja tillgången till faktabaserad kunskap och information för att stärka människors motståndskraft i påfrestande tider och för att långsiktigt värna de mänskliga rättigheterna på ett jämställt, säkert och hållbart sätt. Allmänhetens insyn i forsknings- och innovationsprojekt är också faktorer som kan bidra till att öka förståelsen för vetenskapliga processer.

Öppenhet och delaktighet är en viktig nyckel till engagemang och förståelse för forskning och ett vetenskapligt förhållningssätt. VA bidrar gärna med vår kompetens och erfarenhet när dessa delar av forskningspolitiken ska konkretiseras,
säger Ann Fust, ordförande VA.


Lägg till en kommentar