GÄSTKRÖNIKA: Forskningen träder fram som ett samhällets immunförsvar mot oriktigheter

– Vad är väl en bal på slottet? Jag hade hoppats få reda på det den 10 december, som ordförande i Sveriges unga akademi händer det att man får delta i Nobelbanketten. Bara tanken på att sitta där långt under det vackert ljuslagda taket i Stockholms stadshus när kemipristagarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna firas fick mig att rysa hänfört.

Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi

Redan i gymnasiet väcktes min fascination för DNA och bakterier, vilka är centrala för Charpentier och Doudnas upptäckt gensaxen. Men ett ökänt virus snuvade mig på detta tillfälle.

Som den strävsamma optimist jag ändå är som forskare kan jag inte låta bli att se något fint i kråksången. Saker ur min yrkesvardag som immunförsvar, virus och DNA är plötsligt av allmänintresse. Jag ser ofta mina akademikollegor på nyheterna där de delar sin expertis när samhället jobbar för att komma ikapp och förstå vad viruset innebär. Forskningen träder fram som ett samhällets immunförsvar mot oriktigheter om man så vill, och det är så härligt att se.

Med stor behållning följde jag också ForskarFredag som blev av lite senare än vanligt, digitalt och ansvarsfullt. Stort grattis till Sveriges unga akademi-ledamot Robert Lagerström som kammade hem vinsten i Stockholmsdeltävlingen av Forskar Grand Prix med sin kortpresentation om IT-säkerhetsforskning.

jag insåg att jag ville göra något viktigt med mitt liv, att bidra.

På olika sätt arbetar vi i Sveriges unga akademi med utåtriktade aktiviteter för att visa ungdomar vilket fantastiskt yrke forskning kan vara, samtidigt som vi arbetar med att förbättra villkoren för forskning så att fler stora oväntade upptäckter som gensaxen kan göras. Just nu söker vi också nya ledamöter som vill verka för forskningens plats i samhället tillsammans med oss. Läs mer och tipsa gärna framstående forskare i din närhet, sista dag för ansökan är den 13 januari: https://www.sverigesungaakademi.se/inval21.

Mitt eget tidiga intresse för DNA ledde till att jag i ett skolarbete undersökte hur förändringar i bakteriers DNA kan leda till förmågan att utveckla resistens mot antibiotika. Under samma tid förolyckades en av mina vänner. Det gjorde att jag insåg att jag ville göra något viktigt med mitt liv, att bidra. Det kan du läsa om i Sveriges unga akademis barnbok som kommer den 8 februari, Forskardrömmar – Berättelser för nyfikna barn.

Den bjuder på 60 illustrerade berättelser, alla med koppling till Sverige, om barn som senare i livet på olika sätt har bidragit till att föra forskningen framåt. En av våra alumner som är idéhistoriker har bidragit med en essä om vetenskapens utveckling, krönt med inga mindre än hjältarna Charpentier och Doudna. De ser jag verkligen fram emot att läsa om när februariljuset börjat tränga ut vintermörkret.

/Sanna Koskiniemi, ordf. för Sveriges unga akademi och universitetslektor i mikrobiologi vid Uppsala universitet.


Sanna Koskiniemi är mikrobiolog och forskar om bakterierer i syfte att motverka antibiotikaresistens. Hon är ledamot i Sveriges unga akademi och dess ordförande 2020–2021.

Läs mer om VAs medlemsorganisation Sveriges unga akademi här.


Lägg till en kommentar