COVID-19 i media och myt

Det finns många utmaningar kopplade till medierapportering om corona-pandemin. Flera myter har uppkommit i pandemins spår och det är svårt för både journalister och mediekonsumenter att skilja vad som är sant från vad som är falskt. Folk och Försvar arrangerade ett webbsänt seminarium om dessa frågor den 17 december, där VA deltog med en presentation om vår coronastudie.


Seminariet inleddes med en presentation av Emma Ricknell, doktorand på Linnéuniversitetet. Hon beskrev skillnaden mellan desinformation (felaktig information med syfte att vilseleda) och misinformation (spridning av information som inte är avsiktligt felaktig). Hon gav flera exempel på myter som har fått mycket utrymme under pandemin. Bland dessa finns medicinska råd (kurer och tips) i olika former, idéer om vaccin (som ofta är besläktade med andra konspirationsteorier) och virusets/smittans ursprung.

Gustav Bohlin på VA presenterade huvuddragen från vår pågående studie om kommunikation om corona. Sedan mars har vi vid elva tillfällen undersökt svenskars syn på informationsflödet under pandemin. Vilka källor vänder man sig till för information om viruset och vilket förtroende har man för dessa? Vilken ton uppfattar man att rapporteringen har och får man den information man behöver? Vilka yrkesgrupper litar man på? Det är några av de frågor som vi följt under året och som diskuterades under seminariet.

Avslutningsvis berättade Amina Manzoor, medicinreporter på Dagens Nyheter, om sina upplevelser under pandemin. Hon berättade bland annat om det enormt stora intresset från läsare och om en checklista DN tog fram för rapportering om viruset. Det höga tempot och efterfrågan på saklig information från både läsare och kollegor har varit en stor utmaning under året.

Se en inspelning av hela seminariet ovan.


Lägg till en kommentar