Från vision till verklighet – Forskningskommunikation i ljuset av en pandemi

Under den pågående pandemin har mycket förändrats även hur vi kommunicerar om forskning. Vilka är de nya förutsättningarna och utmaningarna? Hur hanterar vi osäkerheten i den kunskap som gradvis utvecklas? Detta och mycket mer diskuterades på årets Forum för Forskningskommunikation som arrangerades för åttonde året i rad, men för första gången helt digitalt.


FFF 2020- artikel

Forum för Forskningskommunikation, FFF anordnades den 1 oktober i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg och samlade cirka 370 deltagare. Covid-19-pandemin har satt vetenskapen och forskningen i centrum. konstaterade Anna Maria Fleetwood, rådgivare Vetenskapsrådet, som hälsade välkommen. Det har skapat utmaningar för forskningskommunikationen och har också satt fokus på behovet av science literacy – förståelse för det vetenskapliga arbetssättet. Se klipp.

Nya insikter om forskningskommunikation i Sverige

Gustav Bohlin, utredare Vetenskap & Allmänhet, gav glimtar från tre studier som Vetenskap & Allmänhet genomfört det senaste året. [1] En majoritet av forskare vid svenska lärosäten är positiva till att kommunicera sin forskning med det omgivande samhället (totalt 90 procent) och över hälften önskar att de kunde kommunicera mera än i dag. Hinder för att kunna kommunicera mer är bland annat avsaknad av resurser och brist på kunskap, stöd och kurser i ämnet.

Kartläggningen av forskning om forskningskommunikation i Sverige visar att få svenska forskare publicerar sig i de viktigaste tidskrifterna. Många deltog vid webbinariet då kartläggningen presenterades, så det kan finnas skäl att tro på en ökad aktivitet inom området framöver.

I en pågående studie undersöks svenskars syn på kommunikationen kring corona-viruset. Fram till nu har nio mätningar gjorts sedan i mars 2020. En stor majoritet (76 procent) vände sig i början av pandemin till traditionella nyhetsmedier för att söka information och bara två procent vände sig till främst sociala medier. I mätningen i slutet av september var resultaten mycket lika de tidigare.

Forskningskommunikatörens utmaningar under pandemin

Deltagarna fick svara på frågor under forumet via Mentimeter. Jenny Björkman, samverkansdirektör Riksbankens Jubileumsfond och Cissi Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet, samtalade utifrån svaren på frågan ”Vilka har varit de största utmaningarna under pandemin?”

De svar som berörde mest handlade om ensamhet. Andra utmaningar var att de sociala kontakterna blivit sämre, att det varit en brant inlärningskurva med digital teknik och sämre arbetsförhållanden vid jobb hemifrån.

– Men när en dörr stängs öppnas nya dörrar. Man får tänka i andra banor och då ser man nya möjligheter, sade Cissi Askwall.

Hon konstaterade att pandemin varit en ”game changer”. Det har blivit självklart att forskare är med i den offentliga diskussionen och därför måste universitetsledningar och politiker skapa bra förutsättningar för att forskarna ska kunna ta sig förbi de kommunikationshinder de upplever i dag.

Jenny Björkman lyfte särskilt fram behovet av att förstå att vetenskapen inte alltid levererar utan hela tiden jobbar mot det osäkra, och att det är det som ÄR vetenskap.

Efter paus med robotyoga skapad av Tekniska museet belystes forskningskommunikation ur tre  perspektiv – lärosätets, mottagarsidans och kommunikatörens.

Vill vara först med att dela

Sedan pandemin startade har ingenting varit sig likt, konstaterade Peter Andréasson, presschef Karolinska Institutet. Behovet av kunskap och intresset för forskning om corona-viruset och covid-19 har varit enormt. Forskare från alla delar av världen arbetar tillsammans för att snabbare nå det gemensamma målet att besegra pandemin.

– Vi ser tydliga tecken på att covid-19 ändrat både mentalitet och attityder bland forskare, sade Peter Andréasson och citerade KI:s rektor: ”Forskare har gått från att vilja vara först med att publicera till att vara först med att dela”.

Trycket från omvärlden och från forskarna själva leder till snabbare, öppnare och tidigare tillgång till forskningsresultat; även preliminära sådana. Hur lärosäten och forskningskommunikatörer ska hantera att alltmer icke-granskad kunskap görs tillgänglig via öppna källor är något som måste diskuteras, betonade Peter Andréasson.

KI har etablerat en intern resursgrupp som verkar för att säkerställa kvaliteten på ogranskade resultat som görs tillgängliga. Gruppen, som består av seniora forskare, är viktig och gör att KI kan känna sig tryggare i kommunikationsinsatserna kring preliminära forskningsresultat.

Peter Andréasson underströk även vikten av att vara mycket tydlig med att det rör sig om preliminära resultat.

Rapportering från pandemins mitt

Under en pandemi uppstår ofta vad Världshälsoorganisationen, WHO, kallar en infodemi – att det sprids rykten, information och desinformation, och att det blir missförstånd. Enligt Amina Manzoor medicinreporter på Dagens Nyheter, är vi mitt i en sådan infodemi nu. Det handlar till exempel om presskonferenser, daglig smittstatistik, mängder av forskningsresultat, politiska utspel och marknadskrafter kring vaccin och läkemedel som ger PR-hype.

– Och mitt i allt detta står journalisterna och försöker balansera, summerade Amina Manzoor.

Hon berättade att hon när hon började rapportera om corona-viruset var ganska ensam om att bevaka dessa frågor, och hon var noga med att kontrollera kvaliteten på den information som hon tog emot. Efter hand, när fler journalister än insatta vetenskapsjournalister började rapportera kring pandemin, tog Dagens Nyheter fram en utvidgad checklista för rapporteringen i detta nya läge med mycket preliminära resultat. Enligt checklistan ska journalisterna vara extra noga med opublicerade, ogranskade studier, till exempel genom att kontrollera med andra forskare eller att gå igenom fler studier.

Preprint, det vill säga ännu ej granskade vetenskapliga arbeten, är en utmaning, enligt Amina Manzoor.

– Det är förvisso bra och positivt att forskarna delar det men jag skulle önska att fler bland allmänhet och journalister förstår att det rör sig om preliminära resultat.

Kommunikatörens förändrade roll

– Pandemin har gjort att kommunikationen blivit mer synlig, sade Hanna Brogren, generalsekreterare Sveriges kommunikatörer. Hon menade att det blivit tydligt hur komplex kommunikatörens roll är. Samtidigt har det uppstått ett stort förändringstryck.

Det handlar bland annat om att skapa motivation, att driva innovation med nya arbetssätt, att visa hur det går och, framför allt, att ställa sig i någon annans skor – att se utifrån och in.

Hanna Brogren såg behov av att hantera de förändrade medievanorna, den stora massan av budskap att förhålla sig till och den mycket stora polariseringen. Utöver detta trodde hon att även etik och cybersäkerhet kommer att ta större plats i den nya kommunikatörsrollen – och, leda till  nya kompetensbehov.

Råd till deltagarna?

Amina Manzoor: Var mycket tydlig i kontakten med media med vad som är säker och vad som är osäker information.

Peter Andréasson: Forskare, massmedier och kommunikatörer måste diskutera hur osäkerheten i preliminär kunskapsproduktion ska hanteras – och vem som ska ta ansvar för vad?

Hanna Brogren: Håll dig nyfiken, uppdatera din kompetens och se till att du har ett bra nätverk omkring dig.

Avslutningsvis tipsade Anna Maria Fleetwood om att flera FFF-pop-ups, korta digitala seminarier, är på gång under året.  Håll utkik i Facebookgruppen Forum för forskningskommunikation för mer information!

Workshops för kompetensutveckling och inspiration

Årets Forum för forskningskommunikation avslutades med fyra parallella workshops där deltagarna själva fick välja område:

Mer information

På Vetenskapsfestivalens webbplats finns mer information om Forum för forskningskommunikation samt filmer från årets event och de fristående workshoparna.

Nästa års Forum för forskningskommunikation arrangeras den 15 april 2021. Håll dig uppdaterad om nästa års konferens i Facebookgruppen. Här kan du också dela och ta del av tips om workshops, nya rön, metoder och allt annat som rör forskningskommunikation.

Forum för Forskningskommunikation arrangeras av forskningsråden Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova samt KK-stiftelsen, Mistra, Ragnar Söderbergs stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Vetenskap & Allmänhet i samarbete med Vetenskapsfestivalen.

[1] Jag vill men hinner inte! – Forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap” (2019), ”Forskning om forskningskommunikation i Sverige – en översiktlig kartläggning” (2020), på uppdrag av Vetenskapsrådet, samt ”Kommunikation om corona – Medierapportering och förtroende i samband med covid-19-pandemin” (2020), i samarbete med Karolinska Institutet och Södertörns högskola, med finansiering av Anderstiftelsen, Karolinska Institutet, Södertörns högskola och Vetenskapsrådet.

Se spellista med klipp från konferensen:


Lägg till en kommentar