Forskningskommunikation som forskningsfält i Sverige

Hur når universitetens kunskap ut i samhället, hur presenterar den och hur tas den emot? Forskning om hur forskning kommuniceras ökar internationellt, men i Sverige är forskarna på området få. Hur kan forskningsfältet utvecklas i Sverige? Dessa frågor lyfter Vetenskapsrådet, Vetenskap & Allmänhet och Linköpings universitet vid ett seminarium med forskare inom fältet och andra intresserade.

Forskare som kommunicerar med en besökare under ForskarFredag 2019 Foto: ForskarFredag Stockholm / Vetenskapens hus

Att forska om forskningskommunikation är idag kanske viktigare än någonsin, menar Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet.

– I en tid när forskning allt oftare ifrågasätts är det nödvändigt att både kunna kommunicera resultaten så att de når fram och att kunna förklara hur forskning går till. Därför är det här seminariet så viktigt. Eftersom forskningskommunikation är ett ganska nytt forskningsområde i Sverige är  det också extra roligt att LiU:s forskning på området lyfts fram, säger Jan-Ingvar Jönsson, rektor vid Linköpings universitet.

Forskning om forskningskommunikation är ett relativt ungt fält som vuxit fram de senaste 40–50 åren. Internationellt har antalet forskningsstudier ökat de senaste decennierna. Men i Sverige tycks forskarna vara få, visar en översiktlig kartläggning  som gjorts av Vetenskap & Allmänhet, på uppdrag av Vetenskapsrådet. Ofta har forskarna sin hemvist inom sociologi, utbildningsvetenskap eller medie- och kommunikationsvetenskap.

– Det är ett väldigt tvärvetenskapligt fält och idag finns det ingen uttalad forskningsmiljö i Sverige. Då vi tittar på vilka som publicerar sig i de tre mest profilerade tidskrifterna ser vi att forskare från Sverige har sin hemvist i flera olika områden. Seminariet kan förhoppningsvis fungera som en mötesplats för intresserade forskare från olika discipliner, säger Gustav Bohlin, utredare, Vetenskap & Allmänhet.

Samtal om forskningskommunikation som forskningsfält

För att lyfta fram forskningen om forskningskommunikation i Sverige anordnas seminariet Vad, vem och varför? Forskning om forskningskommunikation i Sverige där ämnet står i fokus. Hur kan forskning om forskningskommunikation stärkas i Sverige och hur kan vi stimulera till ökat samarbete och tvärvetenskaplighet?

Inte minst den pågående pandemin har visat på vikten av att kommunicera och nå fram med evidensbaserad kunskap, men också på behovet att skapa en förståelse för den vetenskapliga processen, menar Mikael Jonsson som är kommunikationschef på Vetenskapsrådet.

– Det behövs mer kunskap om hur forskningsresultat och vetenskapligt arbete kommuniceras, förstås och används. Vi hoppas att det här seminariet kan bidra till ett samtal om forskningskommunikation som sträcker sig över traditionella ämnesgränser och som inspirerar till fortsatta initiativ inom området. Vi får även höra chefredaktörerna för de tre ledande tidskrifterna på området ge en bild av fältet och dess utveckling och lite tips till svenska forskare.

Medverkande

Medverkar gör bland annat Emma Weitkamp, chefredaktör för JCOM Journal of Science Communication; Hans Peter Peters, chefredaktör för Public Understanding of Science och Susanna Priest, chefredaktör för Science Communication. Forskare från olika universitet och discipliner presenterar sin forskning kopplad till forskningskommunikation; Victoria Wibeck och Jesper Olsson vid Linköpings universitet, Maike Winters vid Karolinska institutet, Carl-Johan Rundgren och Shu-Nu Chang Rundgren vid Stockholms universitet och Rolf Lidskog vid Örebro universitet. Moderator är Josefina Syssner, prefekt vid Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet.

/Amanda Lindström, Linköpings universitet


Mer information om seminariet och anmälan


Lägg till en kommentar