Infodemin – så kan du bromsa spridningen

Skapad:

2020-06-26

Senast uppdaterad:

2022-03-31

Krönika tidigare publicerad hos Svensk Biblioteksförening

I Covid-19-pandemins spår följer en svallvåg av felaktiga påståenden om det nya corona-viruset och dess ursprung. Många varnar för att dessa osanningar kan bli lika farliga för samhället som pandemin. Men det finns en rad initiativ och metoder för att motverka infodemin.

En infodemi eller en ryktesepidemi innebär ett överflöd av information, både sann och falsk, som sprids i snabb takt och i många kanaler.

En infodemi eller en ryktesepidemi innebär ett överflöd av information, både sann och falsk, som sprids i snabb takt och i många kanaler. Vi befinner oss just nu mitt i en sådan infodemi om den pågående pandemin. Eftersom det är oerhört viktigt att korrekt information når fram till alla i samhället, kan infodemin få farliga konsekvenser.

Världshälsoorganisationen (WHO) har pekat ut fyra områden som särskilt känsliga för rykten och felaktig information:

  1. virusets och sjukdomens ursprung
  2. symtom och smittvägar
  3. tillgänglig behandling
  4. effekten av olika åtgärder för att bromsa och hantera smittan

För att bedöma vilken information vi kan lita på, behöver vi alla utöva källkritik. Nedan följer tips på initiativ och grepp att ta till när infodemins svallvågor slår in.

Granska påståenden om Covid-19

I tv-serien Källkoll Corona visar frilansjournalisten Jack Werner tillsammans med kollegor hur påståenden under corona-krisen kan granskas. Flera internationella webbplatser som går igenom och avslöjar felaktiga påståenden om Covid-19 har också initierats av forskare, till exempel Covid19misinfo.org. Organisationen Ecsite, ett nätverk för science centers och museer i Europa, har publicerat en serie artiklar om hur de som arbetar med kommunikation kan motverka faktaresistens, falska nyheter och desinformation.

Använd en forskningsbaserad metod för källkritik

En bra utgångspunkt för digital källkritik är att använda de tre frågor som utvecklats och testats i vetenskapliga studier, och som ingår i verktyget Nyhetsvärderaren:

  1. Vem är avsändaren och vilka avsikter har hen?
  2. Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten?
  3. Vad säger andra oberoende källor om samma nyhet?

En enkel men effektiv fråga att ställa både till sig själv och andra är Hur vet du det?

Fråga “Hur vet du det?”

En enkel men effektiv fråga att ställa både till sig själv och andra är Hur vet du det? Tillsammans med ett 80-tal organisationerbland andra Svensk biblioteksförening, genomförde Vetenskap & Allmänhet före valet 2018 kampanjen #Hurvetdudet? Syftet var att öka kunskapen bland politiker och allmänheten om vad vetenskap är, hur forskning går till, hur olika forskningsrön kan värderas och varför forskningsbaserad kunskap behövs för kloka beslut och en positiv samhällsutveckling.

Läs en bok om hur man desarmerar desinformation

Redan 2012 publicerades The Debunking Handbook med en trestegsmodell för hur man kan punktera felaktiga påståenden. Nu under corona-krisen har författarna och forskarna John Cook och Stephan Lewandowsky gett ut en ny guide: The Conspiracy Theory Handbook, om hur man kan komma till rätta med konspirationsteorier. Svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gett ut en handbok särskilt för kommunikatörer: Att möta informationspåverkan.

Flera svenska forskare har skrivit böcker om hur man kan motverka kunskapsresistens och skilja mellan sant och falskt. Emma Frans böcker Larmrapporten och Sant, falskt eller mittemellan, Åsa Wikforss Alternativa fakta, Arne Jarricks Det finns inga häxor  och Mikael Klintmans Knowledge Resistance är bara några exempel från de senaste åren.

Den pågående pandemin beskrivs ofta i krigsmetaforer. Regeringar och vårdpersonal krigar mot viruset.

Den pågående pandemin beskrivs ofta i krigsmetaforer. Regeringar och vårdpersonal krigar mot viruset. Olika grupperingar strider om vilken strategi som effektivast minskar smittspridningen. Motståndare anklagas för att offra människoliv. “Krigets första offer är sanningen” sade den amerikanske senatorn Hiram Johnson redan år 1917. Frasen är också titeln på en bok om krigsreportrars svåra arbete av Phillip Knightley.

Samtidigt som kampen mot pandemin pågår behöver vi hjälpas åt att stå emot infodemin. Här är inga vaccin eller mediciner att vänta. Öppenhet, källkritik och tillgång till tillförlitlig kommunikation och journalistik är därför viktigare än någonsin!

/Cissi Billgren Askwall, Generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet

Kontakt

Cissi Billgren Askwall

[email protected]

Kommentarer om “Infodemin – så kan du bromsa spridningen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *