Evigt liv genom genteknik? Hisnande möte konst – vetenskap

Om det fanns en medicin som kunde stoppa kroppens åldrade – skulle du ta den? I en installation på Tekniska museet i Stockholm iscensätter konstnären Emilia Tikka en framtidsvision på det temat. Verket är resultatet av hennes samarbete med forskare i genteknik. Utställningen invigdes med ett seminarium den 23 januari 2020.

Invigning av utställningen ÆON – Trajectories of Longevity and CRISPR © EMILIA TIKKA and ZUZANNA KALUZNA Foto: Ben Libberton/VA

– Jag vill engagera människor genom att visa upp en möjlig framtid baserad på ny genteknik. Jag arbetar spekulativt och filosofiskt, men alltid med utgångspunkt i vetenskap, berättade Emilia Tikka vid seminariet.

Hon är en finsk konstnär, bosatt i Berlin och doktorand vid Aalto-universitetet i Helsingfors. Genom EU-projektet Orion Open Science fick hon möjlighet att tillbringa tre månader på Max Delbrück Center for Molecular Medicine i Berlin. Under vistelsen pratade hon med forskare, experimenterade med mänsklig vävnad och utforskade hur gentekniken CRISPR skulle kunna användas för att stoppa åldrande.

Konstnären, designern och forskaren Emilia Tikka under invigningen på Tekniska museet. Foto: Ben Libberton/VA

Resultatet blev installationen ÆON – Trajectories of Longevity and CRISPR, som visas på Tekniska museet. I en serie fotografier porträtterar hon, tillsammans med fotografen Zuzanna Kaluzna, ett kärlekspar där mannen valt att ta en medicin som bibehåller hans kropp ung, medan kvinnan åldras normalt. På en bild där de står nära varandra bär mannen munskydd.

– Kanske blir man mer rädd för döden om man riskerar att förlora en hel evighet, i stället för kanske tio år, sade Emilia Tikka.

Idén till framtidsscenariot med föryngringsmedicinen fick hon när hon förstod att det faktiskt går att få enskilda celler att leva längre och att reparera skadade celler med hjälp av genteknik.

CRISPR-tekniken gör det möjligt att mycket exakt ”klippa” bort en liten bit genom, till exempel i en gen för att bli av med ett visst sjukdomsanlag, liksom att ”klistra” in en önskad egenskap.

– CRISPR används inte för att försöka uppnå evigt liv utan för att bota eller lindra genetiska sjukdomar, som till exempel vissa cancertyper, förklarade forskaren Fredrik Lanner från Karolinska Institutet.

Fredrik Lanner, forskare i genteknik vid Karolinska institutet. Foto: Ben Libberton/VA

Han tycker att riskerna med genteknik tenderar att överdrivas, även om det förstås är möjligt att göra fel och att inte säkert veta vad ett klipp kan föra med sig.

– Jag är lite förvånad över att vi inte diskuterar CRISPR och andra medicinska genombrott mer, liksom vilka följder de kan få för samhället, sade Fredrik Lanner.

Det är just vad ny teknik och vetenskapliga framsteg kan innebära, som Emilia Tikka vill få människor att fundera över.

– Därför arbetar jag med spekulativ design. Det är design som inte får dig att köpa saker utan att tänka, som inte löser problem utan ställer frågor, och som inte är till för konsumenter utan för medborgare, förklarade Emilia Tikka.

Peter Skogh, chef för Tekniska museet, menade att möten mellan konst och vetenskap ger oss anledning att fundera över etiska och existentiella frågor.

– Emilia Tikka sätter fingret på den kanske ömmaste punkten – den om livet och döden.

Utställningen är ett samarbete mellan Tekniska museet och Vetenskap & Allmänhet och pågår till och med februari 2020. Den har finansierats av EU-projektet ORION Open Science i samarbete med Max Delbrück Center for Molecular Medicine och STATE Studio i Berlin.


Lägg till en kommentar