Ny VA-barometer: Svenskars intresse för forskning ökar

Pressmeddelande 191212

Fake news, kunskapsresistens och alternativa fakta – visst finns det utmaningar för vetenskapen. Men i Sverige ökar intresset för forskning, och människors förtroende för forskare är både stabilt och högt. Det visar årets VA-barometer, som presenteras i dag.


– Det är en väldigt positiv signal att forskning ses som något intressant och tillförlitligt bland svenskarna, även om det förstås inte innebär att problem som faktaresistens inte skulle finnas i Sverige. Vi måste fortsätta stimulera och utveckla dialogen mellan forskare och andra aktörer, säger Martin Bergman, utredare Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för undersökningen.

I årets VA-barometer anses forskning vara mer intressant än ekonomi, politik, kultur och sport. Bland deltagarna är 51 procent ganska eller mycket intresserade av forskning, vilket är en ökning jämfört med 2017, då andelen var 44 procent.

Hur intresserad man är varierar dock stort mellan olika forskningsområden. Det största intresset har svenskar för medicin, som två tredjedelar (67 procent) är ganska eller mycket intresserade av. Motsvarande andelar för naturvetenskap är 56 procent, följt av teknik (55 procent), humaniora (36 procent), utbildningsvetenskap (34 procent) och samhällsvetenskap (33 procent). Det finns även vissa könsskillnader i intresset.

– Vi ser inte några skillnader mellan män och kvinnor när vi frågar om deras intresse för forskning generellt, men när vi går in på olika forskningsområden glider åsikterna tydligt isär, säger Martin Bergman.

Män är mer intresserade av forskning inom teknik, medan kvinnor föredrar medicin, utbildningsvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap.

Förtroendet för individerna som utför forskningen – forskarna – ligger på en hög och stabil nivå. I årets VA-barometer har 79 procent ett ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor.

Deltagarna i barometern fick även besvara frågor om hur de ser på artificiell intelligens (AI) och dess framtida följder. Här framträder en smått reserverad framtidstro: 32 procent tror att AI kommer påverka oss lika delar positivt som negativt, 30 procent svarar mer positivt än negativt, medan 14 procent svarar mer negativt än positivt. Endast 3 respektive 2 procent tror att utvecklingen kommer vara enbart positiv eller enbart negativ. Var femte deltagare (19 procent) svarar vet ej, vilket talar för att följderna av AI upplevs som svåra att förutse.

VA-barometern presenteras den 12 december kl. 08:30–09:30 vid ett seminarium på Nobel Prize Museum i Stockholm. Seminariet livesänds på Vetenskap & Allmänhets webbplats www.v-a.se/live.

Resultaten baseras på 1 021 telefonintervjuer med ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning, 16–74 år. Intervjuerna är gjorda av undersökningsföretaget Exquiro. Frågorna som ställts finns att läsa här. VA-barometern har genomförts varje år sedan 2002.

För mer information, ta del av VA-barometern eller kontakta:

Martin Bergman, utredare VA, [email protected], tel. 070-255 38 91.
Gustav Bohlin, utredare VA, [email protected], tel. 073-844 55 66.

Högupplösta porträttbilder för publicering

Vetenskap & Allmänhet, VA, främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former om forskning. VA utvecklar också ny kunskap om samspelet forskning–samhälle genom opinionsundersökningar och studier. Medlemmar är ett 90-tal organisationer, myndigheter, företag och föreningar. Dessutom finns individuella medlemmar. Se även www.v-a.se


Lägg till en kommentar