Ny VA-rapport: Så rapporterar svenska tidningar om forskning

Medicin och naturvetenskap syns på vetenskapssidorna, medan humaniora avhandlas i tidningens kulturdel. Och mer än två tredjedelar av dem som kommer till tals i artiklarna är män. Det visar Vetenskap & Allmänhets nya studie av hur svensk press rapporterar om forskning.



 
I undersökningen analyserades 1 763 artiklar i svensk dagspress från perioden 1995–2015. En klar majoritet handlar om forskningsområdena samhällsvetenskap (30 %) eller medicin (25 %). Humaniora avhandlas i 15 procent av artiklarna, följt av naturvetenskap (10 %) och teknik (5 %). Minst utrymme får nyheter om miljövetenskap (3 %) och utbildningsvetenskap (2 %).

Liksom i all journalistik har närheten en stor inverkan på rapporteringen. Flest artiklar om forskning hittar vi i tidningarnas inrikes- och lokaldelar, säger Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, och en av rapportförfattarna.

Mest medicin och naturvetenskap på vetenskapssidor

En mindre andel artiklar återfinns på särskilda vetenskapssidor. Här dominerar artiklar om medicin och naturvetenskap, som tillsammans står för cirka tre fjärdedelar av dessa nyheter. Humanistisk forskning är i särklass störst på kultursidorna, medan samhällsvetenskap är vanligaste forskningsområdet på ledar- och debattsidor.

Vi har sett liknande skillnader i intervjuer med både journalister och allmänheten. Vetenskap betraktas ofta som synonymt med naturvetenskap och medicin, medan humanistisk forskning ses som mindre vetenskaplig, säger Gustav Bohlin, utredare VA, och en av rapportens författare.

Sällsynt med negativ vinkling

Ungefär hälften (49 %) av artiklarna rapporterar på ett neutralt vis, medan 40 procent presenterar forskningen med en positiv vinkel. Endast drygt tre procent har en negativ vinkel, medan 8 procent inte gick att klassificera. Medicin, naturvetenskap och teknik presenterades oftare med positiv vinkel än samhällsvetenskap och humaniora.

Fler män än kvinnor i artiklarna

Storstadsmorgontidningar har både fler och längre forskningsnyheter jämfört med kvällspress och landsortspress. Kvällstidningar har fler artiklar om medicinsk forskning medan storstadsmorgontidningar har en större andel samhällsvetenskapliga nyheter.

Liksom i VAs tidigare studie om forskares medverkan på DN Debatt, är det främst män som kommer till tals i rapporteringen om forskning. Mindre än var tredje av de namngivna personerna är kvinnor. Andelen kvinnor är lägst i rapportering om naturvetenskap och teknik.

Eftersom analysen bygger på ett begränsat antal artiklar över en längre tidsperiod går det inte att dra några säkra slutsatser om skillnader i bevakning av forskning över tid.

Rapporten är skriven av professor Anna Maria Jönsson vid Södertörns högskola i samarbete med VAs utredare Gustav Bohlin och Fredrik Brounéus.

Om undersökningen

Studien är en del av projektet Vetenskapen i Samhället, ViS, där VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet följer allmänhetens attityder till forskning och forskare. Projektet har genom åren resulterat i ny kunskap om bland annat faktorer som påverkar förtroendet för forskning och forskare.

Tidningarna som ingår i studien är Aftonbladet, Borås Tidning, Dagens Nyheter, Expressen, Falu-Kuriren, Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter, Helsingborgs Dagblad, Länstidningen Östersund, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet, Värmlands Folkblad, Västerbottens-Kuriren och Östersunds-Posten.

Vetenskapen i Samhället har sedan 2002 genomförts med stöd av Riksbankens Jubileumsfond. Till denna delstudie erhölls även finansiering från Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för Medieforskning.

Läs rapporten Forskning i svensk press 1995–2015 – en innehållsanalys här.


Lägg till en kommentar