”Jag vill, men hinner inte!” – ny undersökning om svenska forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap

Sveriges forskare vill kommunicera mer med sin omvärld. Tyvärr finns både yttre och inre hinder som sätter käppar i hjulen. Det visar en enkätundersökning med närmare 3 700 svenska forskare. Undersökningen är den hittills största i sitt slag.


– Dagens forskare förväntas kommunicera sin forskning även utanför universiteten och högskolorna. Därför är det viktigt att veta hur forskarna själva ser på kommunikation och vad de upplever för hinder och möjligheter, säger Martin Bergman, utredare Vetenskap & Allmänhet och medförfattare till rapporten.

Oro för hot hämmar

Två tredjedelar av forskarna upplever att deras kommunikation med omvärlden hindras av att de har alltför många andra arbetsuppgifter med högre prioritet. Andra upplevda hinder är att det saknas avsatta resurser för kommunikation, och är svårt att hitta lämpliga tillfällen och målgrupper att kommunicera med. Fem procent hindras av oro för hot och trakasserier. Denna oro är särskilt stor bland kvinnor upp till 29 år, där 12 procent menar att den utgör ett viktigt hinder.

– En del forskningsresultat kan ge upphov till svallande känslor. Självklart måste forskning få ifrågasättas i samhällsdebatten, men när forskare undviker att kommunicera sina resultat på grund av oro för omvärldens reaktioner, är det en varningsklocka som behöver tas på allvar, säger Gustav Bohlin, utredare Vetenskap & Allmänhet och medförfattare till rapporten.

Den viktigaste åtgärden för att forskare ska kunna kommunicera mer, är att det avsätts särskilda resurser för detta, anser forskarna. Andra önskemål är fler inbjudningar att delta i olika evenemang och att kommunikation ges högre meritvärde.

Viktigast att kommunicera med beslutsfattare och allmänheten

Fyra av tio av forskare känner sig fullständigt eller i hög grad rustade för att kommunicera sin forskning med det omgivande samhället. Män känner sig överlag mer rustade än kvinnor. Beslutsfattare och politiker är den grupp som forskarna tycker är viktigast att kommunicera med, följt av allmänheten i stort och yrkesgrupper som är direkt berörda av forskningen (t.ex. läkare, lärare eller jurister).

Öppen vetenskap – känt begrepp med okända följder

Öppen vetenskap (open science) är ett system som ska göra forskningen mer transparent och öppet tillgänglig för hela samhället. EU-länderna beslutade 2016 att EU:s forskningsprogram ska bygga på öppen vetenskap. Närmare två tredjedelar av forskarna har hört talas om begreppet. En majoritet menar att fördelarna med öppen vetenskap överväger nackdelarna. Däremot råder oenighet kring om systemet kommer att underlätta deras eget arbete. Cirka en tredjedel vardera tror att det kommer underlätta, försvåra respektive varken underlätta eller försvåra deras egen vardag. Bland forskarstuderande tror 40 procent att öppen vetenskap kommer att underlätta deras arbete, att jämföra med 24 procent bland professorer.

– Osäkerheten kring vad öppen vetenskap kommer att medföra rent konkret för forskarnas vardag visar på ett behov av mer information och diskussion kring detta på våra lärosäten framöver, säger Martin Bergman.

Undersökningen genomfördes under våren 2019 och omfattar 3 699 forskare från 31 svenska universitet och högskolor. Den är ett samarbete mellan forskningsråden Forte, Formas, Vinnova och Vetenskapsrådet, stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond samt VA. Rapporten är skriven av fil.dr Gustav Bohlin och fil.dr Martin Bergman, båda utredare på VA.

Läs hela rapporten Jag vill, men hinner inte! Forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap


Lägg till en kommentar