Öppna vetenskapen till varje pris?! Dialogseminarium i Almedalen

Öppen vetenskap handlar om att göra forskning mer tillgänglig för samhället. Men hur ska det gå till? Och vilka hinder finns på vägen dit? Det var frågor som togs upp vid ett Almedalsseminarium den 2 juli 2019 arrangerat av Vetenskap & Allmänhet.

Från vänster: teckenspråkstolk, Johanna Hansson, Kerstin Tham, Thomas Neidenmark, Gustav Nilsonne, Martin Bergman, Cissi Billgren Askwall, Anders Sahlman. Foto: Fatima Memic/VA

Thomas Neidenmark, policy officer Open Science vid EU-kommissionen, talade om kommissionens vision för öppen vetenskap. Genom att bli öppnare och mer samverkansinriktad kan forskningen få högre kvalitet, större genomslag och mer värde för samhället.

Han beskrev det som ett paradigmskifte. För att underlätta övergången inrättar EU-kommissionen bland annat infrastrukturen European Open Science Cloud, där forskare kommer att kunna dela data, färdigheter och kompetenser.

– Frågan är hur långt vi hunnit i Sverige när detta sker, sade Thomas Neidenmark.

Han underströk att det finns förväntningar på medlemsstaterna, som gemensamt beslutat att gå mot Öppen vetenskap. För att kunna ta fram standarder och indikatorer som mäter måluppfyllelse behöver länderna vara samordnade.

Allmänheten vill involveras

Martin Bergman, utredare vid VA, berättade om allmänhetens attityder till vetenskap och forskare. Tre fjärdedelar av svenska folket menar att det är viktigt att allmänheten involveras i forskning.

– Ungefär en tredjedel säger också ja till att själva bidra till forskningen. Jag vill hävda att det är mycket – det motsvarar cirka två miljoner vuxna svenskar.

I den årliga VA-barometern har de svarande även angett på vilka sätt de vill involveras. Störst andel är villiga att bidra genom att samla in data eller donera material.

I en annan studie ansåg ungefär två tredjedelar att det är mycket eller ganska viktigt att allmänheten involveras i livsvetenskaplig forskning. Studien jämförde attityderna i Italien, Tjeckien, Storbritannien, Tyskland, Spanien och Sverige, som en del i EU-projektet ORION Open Science.

Vi behöver tillgängliggöra vår kunskap, stödja våra politiker och tillgängliggöra våra data med hjälp av digital teknik.

Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet

Öppet ungt universitet

Universiteten har en nyckelroll i att öppna upp vetenskapssamhället, menade Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet.

– Ny forskningsbaserad kunskap behövs för att lösa globala utmaningar. Samhället behöver också fler välutbildade och fler som kan källkritik för att kunna möta polariseringen i samhället. Studenterna är samhällsförändrare och behöver vara delaktiga i samhället på olika sätt under sin utbildning.

Att publicera forskningsresultat öppet är en självklarhet för Malmö universitet, även om det finns en del utmaningar.

– Vi behöver tillgängliggöra vår kunskap, stödja våra politiker och tillgängliggöra våra data med hjälp av digital teknik. Men vi behöver också ta ansvar för att hitta finansieringsmodeller för att göra det, menade Kerstin Tham.

Jag är stolt över våra svenska politiker som försöker föra en kunskapsbaserad debatt och glad att det finns en samsyn i att vi behöver röra oss mot Öppen vetenskap. Samtidigt behöver vi respektera att vetenskapssamhällets kultur tar tid att förändra.

Gustav Nilsonne, forskare Karolinska Institutet

Demokratisk infrastruktur

Gustav Nilsonne, forskare i neurovetenskap vid Karolinska Institutet och grundare av Nätverket för evidensbaserad policy, talade om vikten av att forskare tillgängliggör sina data, både för andra forskare och för dem som bidragit med data.

– EU-kommissionen ställer krav på öppen tillgång, vilket är bra, men det är konstigt att vi forskare inte själva har kunnat ordna detta, sade Gustav Nilsonne.

Han gladdes samtidigt åt att det finns en stor efterfrågan på kunskap och på forskares perspektiv.

– Jag är stolt över våra svenska politiker som försöker föra en kunskapsbaserad debatt och glad att det finns en samsyn i att vi behöver röra oss mot Öppen vetenskap. Samtidigt behöver vi respektera att vetenskapssamhällets kultur tar tid att förändra.

Johanna Hansson, ordförande för Svensk biblioteksförening, ser biblioteken som en del av en demokratisk infrastruktur:

– Vi skapar platser där forskare och allmänheten kan mötas och där man kan prata om forskning på ett begripligt men inte alltför förenklat sätt.

Hon betonade att biblioteken rustar människor att vara samhällsmedborgare, folkbildar och ökar intresset för kunskap. Ytterst handlar det om forskningens legitimitet bland skattebetalarna.

Myndigheter och välfärdstjänster behöver också tillgång till den senaste forskningen för att kunna fatta väl underbyggda beslut.

– Det är bland annat därför vi driver på så hårt för öppen tillgång. Genom att använda bibliotek och veta hur man hittar information och förhåller sig till källor så känner man på vad forskning är och hur kunskap bildas i praktiken, sade Johanna Hansson.

Från vänster: teckenspråkstolk, Johanna Hansson, Kerstin Tham, Thomas Neidenmark, Gustav Nilsonne, Martin Bergman, Anders Sahlman. Foto: Fatima Memic/VA.

Medborgarforskning

De 60-tal seminariedeltagarna diskuterade i mindre grupper hur allmänheten kan involveras i forskning. Flera nämnde crowd-sourcing och medborgarforskning – att medborgare kan bidra till utveckling av ny forskningsbaserad kunskap genom insamling, granskning och analys av data.

Anders Fundin, forskningsledare vid SIQ, Institutet för kvalitetsutveckling, tog upp hur det praktiskt kan gå till att involvera företag och civilsamhälle tidigt i processen, till exempel genom att tillsammans med forskare utveckla forskningsfrågor.

Anna Jonsson, universitetslektor vid Lunds universitet som forskar kring samverkan, menade att det – trots mycket tal om vikten av samverkan – i praktiken blivit svårare för forskare att få komma in i myndigheter och organisationer, troligen för att de är slimmade och inte har tid.

Politik, pengar och patienter

Deltagarnas förslag kommenterades av två politiker. Betty Malmberg, riksdagsledamot (M), lyfte fram forskning där patienter och deras anhöriga är delaktiga – även då resultaten presenteras. Ett annat gott exempel hon nämnde var en blogg som Jönköping International Business School startat och som fått stort gensvar och därmed gett nya perspektiv från allmänheten.

Ilona Szatmári Waldau, riksdagsledamot (V), tog upp att medborgare som deltar i forskningsprojekt behöver få återkoppling om vilken kunskap de bidragit till att utveckla.

Politiker bör förenkla för allmänheten att ta del av forskningsresultat, menade hon, och nämnde särskilt att myndigheters forskningsdata, till exempel SMHI:s, bör vara öppet tillgängliga.

Båda politikerna ansåg att det är högskolor och forskare som bör leda arbetet med att öppna upp vetenskapen. Politiker kan bidra till att involvera allmänheten mer i forskning, till exempel genom medel i nästa forskningsproposition.

Deltagarna menade att ansvaret för Öppen vetenskap är delat. Också forskningsfinansiärer, skolor, studieförbund, företag, offentlig sektor, bibliotek och media har ett ansvar.

Vid tjänstetillsättningar, särskilt för nyckelbefattningar, är det också viktigt att se till att det finns tillräckligt mycket kunskap och kompetens om Öppen vetenskap.

Thomas Neidenmark, policy officer Open Science vid EU-kommissionen

Belöna öppen vetenskap

Att meritvärdet för att ägna sig åt öppen vetenskap behöver öka, togs också upp under diskussionen om de inkomna förslagen.

– Man bör sätta ett värde på samverkan, men politiker kan inte sätta en prislapp på det värdet, utan det måste vara upp till enskilda lärosäten att fatta beslut om, ansåg Betty Malmberg.

Sven Stafström, generaldirektör vid Vetenskapsrådet, höll med om att meriteringsfrågan är viktig.

– Det måste göras klokt och forskarna behöver vara med i processen. Det kommer att ta en viss tid men jag tror att alla är överens om riktningen.

Thomas Neidenmark instämde i att forskare behöver belönas och värderas när de främjar Öppen vetenskap.

– Vid tjänstetillsättningar, särskilt för nyckelbefattningar, är det också viktigt att se till att det finns tillräckligt mycket kunskap och kompetens om Öppen vetenskap.

Kerstin Tham ansåg att forskningen får högre kvalitet när den sker i samverkan med olika samhällsaktörer:

– Därför är det sorgligt att höra att forskare upplever att det är svårare att hinna med samverkan i dag. Och därför behöver vi värdesätta hur vi tillgängliggör och kommunicerar vår forskning, sade Kerstin Tham,

Dialogen kring Öppen vetenskap behöver fortsätta, inte minst med forskarna själva.

– EU-kommissionens bild är att all forskning kommer att tjäna enormt på det här. Den som kan använda sina data på ett ändamålsenligt sätt har en stor fördel i den kunskapsbaserade ekonomin, avrundade Thomas Neidenmark.

/ Cissi Askwall


Lägg till en kommentar