GÄSTKRÖNIKA: Skogen, forskning och framtid

Skogen är en fantastisk källa till material. Det är en förnybar råvara som binder koldioxid, framför allt när den växer. I dag använder vi skogen till många saker och med forskningen kan vi använda den till än mer och bidra till att skapa en hållbar framtid. Visste du förresten att Sverige har runt 88 miljarder träd?

Om du ser dig omkring kommer du upptäcka att vi har material från skogen kring oss. Kanske bor du i ett trähus och kanske har du möbler tillverkade av trä. Du har med stor sannolikhet papper hemma (toalettpapper… ) och säkert en mängd olika förpackningar. Dina kläder kan vara gjorda av (just det) träd, och även på oväntade ställen som i läkemedel kan du stöta på material från skogen.

Tänk om man skulle kunna använda skogen till att göra mer klimatsmarta och nedbrytbara material?

Det sägs faktiskt att allt man kan göra av olja kan vi göra av skog. Tänk om vi kan ersätta fossilbaserad plast med material från skogen! Det krävs dock något som har minst lika bra egenskaper, för om man enbart ser till själva materialet finns det mycket som är bra med plast. Man kan till exempel ha plast som barriärmaterial i förpackningar och plastprodukter är lätta att tillverka i olika former. Men så har vi ju problemen med plast; som inte bryts ned, som bidrar till växthuseffekten och som tillverkas av en ändlig resurs – olja. Tänk om man skulle kunna använda skogen till att göra mer klimatsmarta och nedbrytbara material?

Vi skulle kunna göra material som liksom plast är 3D-formbara och transparenta, som kan användas till helt fossilfria förpackningar för minskat matsvinn.

Vi skulle kunna göra filter för att rena vatten från bakterier, virus och föroreningar, som ger fler tillgång till rent vatten.

Vi skulle kunna göra superstarka trådar och kolfiber av skogen, som kan användas för starka men ändå lätta material.

Vi skulle kunna göra nya material för att lagra energi som kan bidra till att fasa ut de fossildrivna fordonen.

Eller medicintekniska produkter som kan bidra till bättre hälsa, baserade på skogen.

Alla exemplen kommer från pågående forskningsprojekt i Sverige! Och allt eftersom forskarna lär sig mer blir listan längre. Det är det som är så fascinerande med forskning; att man alltid lär sig mer och ju mer man vet, desto mer förstår man är möjligt.

Vi måste jobba tillsammans, akademi och industri, och ta vara på den kunskap och kompetens som vi bygger upp.

Även om det finns många möjligheter med skogen så finns det också utmaningar. Det är komplexa materialsystem, som visserligen gör livet som forskare spännande men inte alltid enkelt. Vi behöver fortsätta forska och utbilda för att kunna fortsätta bygga upp vår kompetens. Här spelar doktorander en viktig roll, eftersom de gör en stor del av forskningen, men också för att de tar med sig kunskapen vidare inom akademi och industri.

Vi måste jobba tillsammans, akademi och industri, och ta vara på den kunskap och kompetens som vi bygger upp. För forskningen visar på möjligheterna, men sedan måste kunskapen också komma ut i samhället så att material från skogen kan bidra till en hållbar framtid. En sak är säker – vi kommer använda skogen till spännande material i framtiden!

/Josefin Illergård, plattformkoordinator Treesearch och forskare på KTH


Treesearch är Sveriges hittills största satsning på nationell samverkan, kunskapsspridning och kompetensuppbyggnad inom forskning på nya material och specialkemikalier från svensk skogsråvara. Treesearch har som mål att engagera huvuddelen av Sveriges universitet, skogsindustrier och branscher som vill använda skogsråvara för utveckling av nya material och produkter.

Josefin Illergård och Treesearch är aktiva partners i VAs EU-projekt BLOOM, som vill öka allmänhetens intresse och kunskap om bioekonomi.

Läs mer om VAs medlemsorganisation KTH – Kungliga Tekniska Högskolan här.


Lägg till en kommentar

1 kommentar

  1. Åke Barklund |

    Josefin, Du har rätt i allt Du skriver, men nuvarande skogstillväxt räcker inte till allt ”godis” som Du nämner. Det behövs många tillväxtökande insatser: modern genetik, gödsling, nya trädslag, vattenreglering (mest underhållsdikning men också en del nydikning) varierande omloppstider, varsam avverkning i reservat, plantering på ”oanvänd” mark vilken inte behövs för annan odling eller naturvård, etc.
    Bästa hälsningar – Må så gott. / Åke Barklund

    Svara