Så blir vetenskap nyheter – journalister berättar i ny rapport

Pressmeddelande 190521

Kost, klimat och invandring. Det är tre forskningsområden som får blodet att svalla hos publiken, enligt svenska vetenskapsjournalister. I en ny rapport intervjuas tolv journalister om utmaningar och drivkrafter i yrket, och vad som påverkar deras rapportering.

Flera faktorer avgör vilken forskning journalisterna väljer att rapportera om: vad publiken vill ha, personliga intressen och  vad som går att “sälja in” till redaktörer. Nyheter som slår undan benen för vad forskarsamhället tidigare trott står högt i kurs, liksom forskning med en tydlig nytta eller som berör många människor. Journalisterna har överlag ett större intresse och förtroende för naturvetenskaplig forskning än för samhällsvetenskap och humaniora, vilket påverkar rapporteringen.

”Invandrarfrågan, klimat- och fettdebatten. Där täcker man in en ganska hög procent av alla aggressioner på nätet.”
Journalisterna upplever att publiken överlag har ett högt förtroende för forskning och forskare. Men vissa ämnen kan väcka hätsk debatt. Kost är ett sådant ämne, liksom vaccin, rovdjur, genusvetenskap, klimat och invandring. Flera journalister menar att publiken har bristande kunskaper om hur vetenskapen fungerar, där en del grupperingar är särskilt skeptiska till forskning inom vissa områden.

”Sedan är det bland forskare som i det övriga samhället, att kvinnor gärna lämnar över mediefrågor till män. Det ger oss extraarbete, för vi vill inte ha det så.”
Oftast blir forskare glada när journalisterna hör av sig. Men det finns tendenser till att kvinnliga forskare hänvisar frågor vidare till manliga kollegor.

– Det här är ett fenomen som vi har sett i olika sammanhang när det gäller forskares kommunikation med massmedier. Många journalister anstränger sig för att få med kvinnor i rapporteringen, men om det ska lyckas behöver kvinnliga forskare ta utrymmet när det dyker upp, säger Gustav Bohlin, utredare på VA och en av författarna till rapporten.

”Hur ska jag kunna gräva i det om personen som känner till problemet inte vill hjälpa till?”
Det finns önskemål bland journalisterna om mer resurser för granskande vetenskapsjournalistik. Men detta kräver både tid och djuplodande ämneskunskaper från journalisternas sida. Därtill är de beroende av tips från forskarna själva, vilket blir ett hinder då forskarna är rädda att sätta karriären på spel.

Bakom rubrikerna – intervjuer med 12 journalister om att bevaka forskning kan laddas ner här. Intervjuade journalister är verksamma vid redaktioner för press, radio och TV.

Rapporten ingår i projektet Vetenskapen i Samhället, som VA driver i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet sedan 2002. Studien är finansierad av Riksbankens Jubileumsfond och Anne-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för mediaforskning.

För mer information, ta del av rapporten på www.v-a.se eller kontakta:
Gustav Bohlin, utredare, [email protected], tel. 073-844 55 66.
Fredrik Brounéus, utredare och pressansvarig, [email protected],
tel. 070-799 07 91.

Högupplösta porträttbilder för publicering finns på:
www.v-a.se/om-va/press/pressbilder/


Lägg till en kommentar