Färsk kunskap om forskares kommunikation

Förutom våra mer utåtriktade dialogaktiviteter gör Vetenskap & Allmänhet också egna undersökningar i gränslandet mellan forskning och samhälle. Sedan 2002 har vi släppt ett 90-tal VA-rapporter i vår egen publikationsserie. Med hjälp av bland annat intervjuer, enkäter och fokusgrupper har vi genom åren undersökt flera olika samhällsgruppers syn på vetenskap och dialog.

I vår VA-barometer och genom vårt samarbete med SOM-institutet mäter vi årligen allmänhetens attityder till forskning. Tidigare har vi också tittat närmare på attityder hos bland annat politiker, ungdomar, journalister, lärare och forskare.

Bland alla publikationer på vår webb var den som besöktes flest gånger under 2018 en intervjustudie om forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap. Intresset för denna rapport gläder oss eftersom forskares egna perspektiv är oerhört viktiga för att kunna främja en ökad dialog med omvärlden. Vi vet sedan tidigare att politiker och beslutsfattare vill se mer av samverkan och forskningskommunikation, samtidigt som det finns ett stort intresse hos allmänheten för forskning.

Kommunikation är inte tillräckligt meriterande

Vad säger då forskarna själva? Flera av resultaten känner vi igen från tidigare undersökningar – forskare vill gärna kommunicera mer än de upplever att de har tid och möjlighet till. Att kommunikation inte är tillräckligt meriterande var ett vanligt hinder som nämndes av de intervjuade forskarna. Men utifrån intervjuerna är det svårt att säga hur attityderna ser ut i forskarsamhället i stort och om de skiljer sig åt mellan olika grupper av forskare. Finns det en samsyn kring hinder och möjligheter med kommunikation eller skiljer sig behoven och inställningen åt mellan till exempel olika forskningsområden eller doktorander och professorer?

I Europa pratas det alltmer om en utveckling mot så kallad öppen vetenskap. Idén är att göra forskningen mer transparent och tillgänglig för att i förlängningen också kunna bli mer relevant. Men utvecklingen innebär flera förändringar i forskares arbete och förutsätter förankring i forskarsamhället. De forskare vi intervjuade uttryckte både tillförsikt och oro inför den här utvecklingen.

Ju fler svar vi får in, desto bättre kunskap kommer vi få

För att fördjupa kunskapen om forskares syn på kommunikation och utvecklingen mot öppen vetenskap följer vi tillsammans med Vetenskapsrådet, Vinnova, Forte, Formas och Riksbankens Jubileumsfond nu upp intervjustudien med en enkät som kommer gå ut till en stor andel av landets lärosätesforskare i slutet av januari. Svaren kommer ge oss mer detaljerad kunskap om bland annat i vilken utsträckning forskare kommunicerar i dag och hur deras behov och prioriteringar kring kommunikation ser ut. Resultaten kan också ligga till grund för insatser för att stimulera en ökad dialog mellan forskare och det omgivande samhället.

Ju fler svar vi får in, desto bättre kunskap kommer vi få om dessa frågor. Om du är forskare och får en inbjudan att fylla i enkäten, gör gärna det! Resultaten kommer förstås alla att kunna ta del av – i en VA-rapport som publiceras nästa år.

/Gustav Bohlin, utredare


Lägg till en kommentar