GÄSTKRÖNIKA: Bibliotekariens roll som förmedlare mellan vetenskap och allmänhet

Den första augusti publicerade den tidigare finansministern Erik Åsbrink en debattartikel i Dagens Nyheter om vikten av att historiskt källmaterial släpps fritt. Åsbrink är upprörd över att han inte får tillgång till det arkivmaterial rörande Gunnar Sträng som förvaras i ett privat arkiv. Åsbrink, som skriver en bok om Sträng, argumenterar i egen sak och tonen är något harmsen men principen helt rätt. Öppen tillgång till källmaterial och forskningsdata gynnar alla och stärker ämnets aktualitet.

Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening. Foto: Svensk biblioteksförening

Åsbrinks erfarenhet illustrerar en situation som många med högre utbildning ställs inför i sitt arbete på svenska myndigheter, inom vården och skolan. Offentlig sektor är beroende av relevanta forskningsresultat i sina beslutsprocesser. Men hur bra underlag har de svenska myndigheterna för sina beslut?

Närmare hälften av de tillfrågade ansåg att de har bristfällig tillgång till aktuella forskningspublikationer

År 2017 genomförde Svensk biblioteksförening och Kungliga biblioteket en undersökning av svenska myndigheters tillgång till forskningspublikationer. Närmare hälften av de tillfrågade ansåg att de har bristfällig tillgång till aktuella forskningspublikationer. Endast fyra procent angav att informationsförsörjningen är fullgod. Nästan var tionde svarade att myndigheten helt saknar tillgång till vetenskaplig information.

Flera myndigheter menade att det är resursbrist i form av pengar men även kompetens som gör att det ser ut som det gör. Oavsett anledning är det oroande att tillgången till kvalificerad kunskap är ojämnt fördelad och att en så stor del av myndigheterna svarar att de saknar tillgång till vetenskaplig information.

Erik Åsbrink avslutar sin debattartikel med en kommentar om att allmänheten har intresse av att läsa om Gunnar Sträng och att det är dålig forskaretik att inte dela sina källor eller sitt arkivmaterial. Och visst har han rätt; konsekvensen av att kunskap och källor begränsas drabbar i slutändan allmänheten.

Risken är att myndigheters beslutsfattande inte grundar sig på de senaste forskningsrönen

En bristande tillgång till informationsförsörjning kan innebära problem att klara myndighetsuppdraget. Risken är också att myndigheters beslutsfattande inte grundar sig på de senaste forskningsrönen, vilket i sin tur kan leda till förödande konsekvenser.

Traditionellt har det varit bibliotekarier som ansvarat för informationsförsörjningen i kunskapsintensiva organisationer, ofta via ett fysiskt bibliotek. Det handlar om att ge tillgång till forskningstidskrifter, forskningsrapporter, avhandlingar med mera. I dag sker stora delar av den publiceringen digitalt vilket kräver samma kunskaper i själva kunskapsförvaltandet men ställer större krav på användaren när det gäller bland annat sökprocessen.

Den digitala kunskapsförmedlingen ställer nya krav men skapar också nya möjligheter. En sådan är Öppen vetenskap där Sverige kommit en bit på väg inom akademien. Öppen vetenskap skulle också kunna vara en lösning på de problem som forskande myndigheter tog upp i Svensk biblioteksförenings och Kungliga bibliotekets undersökning. Bibliotekariens roll blir då att vara nav i sökprocess och kunskapsproduktion, men också förmedlare mellan vetenskap och allmänhet.

/Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening


Karin Linder är generalsekreterare på Svensk biblioteksförening sedan 2017. I över hundra år har Svensk biblioteksförening drivit på för viktiga bibliotek av högsta kvalitet. De arbetar på sina medlemmars uppdrag för att öka kunskapen om bibliotekens uppgifter och funktioner, och för att stärka bibliotekens förutsättningar och möjligheter.

Svensk biblioteksförening är en av ett 80-tal organisationer som står bakom initiativet #Hurvetdudet? Denna kampanj vill öka kunskapen om vad vetenskap är och hur den kan användas för att bygga ett bättre samhälle. Bland oss finns företrädare för fackförbund, forskningsfinansiärer, föreningar, företag, myndigheter, universitet och högskolor. Med frågan Hur vet du det? kan vi tillsammans ge vetenskaplig kunskap ett större utrymme i politiken, i samhällsdebatten och i samtal oss människor emellan. 


Lägg till en kommentar

1 kommentar

  1. Daniel Larsen |

    Hallå Jag håller med dig. Ibland är informationen som behövs för att skriva lite arbete – det finns bara i bibliotek.
    Bibliotek är i allmänhet en väldigt användbar sak. När allt kommer omkring kan du hitta mycket information, som inte finns på Internet. Huvuddelen är att biblioteken borde vara välfinansierade av staten, och inte i några länder, snarare än att utveckla bibliotek – de är stängda …
    Jag skulle kalla bibliotekarier universella specialister. De kan hitta en gemensam yahyk med alla – från barn till pensionärer. Samtidigt hjälper de dem verkligen inte bara med nödvändig litteratur utan med råd.

    Svara