ESOF 2018: Därför behövs evidensbaserad forskningskommunikation

När forskning och vetenskaplig metod ifrågasätts alltmer, behöver forskningskommunikationen bli vassare. Evidensbaserad forskningskommunikation är ett sätt.


ESOF 2018

Forskningskommunikation blir allt viktigare för att bibehålla ett öppet demokratiskt samhälle, inte minst när makthavare och politiker tenderar att ignorera vetenskaplig evidens. Det var utgångspunkten för det svenskinitierade seminariet ”Scicomm researchers and science communicators bridging the divide” vid den stora forskningskonferensen ESOF i Toulouse den 9–14 juni.

Hur ska forskningskommunikatörer och de som forskar om forskningskommunikation, scicomm-forskarna, närma sig varandra? Och kan vi på så sätt få ett bättre genomslag för evidensbaserad fakta i samhället?

– Vi behöver inte nödvändigtvis mer forskningskommunikation, men vi behöver bättre forskningskommunikation. Och för att förbättra den behöver den blir mer evidensbaserad, menade Anna Maria Fleetwood, som arbetar med Vetenskapsrådets uppdrag att samordna forskningskommunikation i Sverige, och en av talarna.

Seminariet var fullsatt, och också ett av de absolut livligaste på ESOF. Begreppet evidensbaserad forskningskommunikation väckte en del känslor bland praktikerna i salen.

– Problemet är att scicommforskningen är osynlig, menade en av deltagarna. Och den forskning som görs har sällan någon relevans för vårt arbete.

Forskning om forskningskommunikation behövs

Vad är då forskningskommunikation och varför behöver den vara evidensbaserad?

– Den tid då Scicomm innebar envägskommunikation och att sprida forskningsresultat, är sedan länge förbi. Det som sker i dag är något helt annat än att skicka ut pressmeddelanden eller producera rapporter, sade Anna Maria Fleetwood.

– I dag är forskningskommunikation lika mycket en fråga om att nå ut med evidens till politiker och beslutsfattare. Och det är inte alltid forskaren själv som står för tillgängligheten, även om hen såklart behöver vara involverad.

En annan viktig del i dagens forskningskommunikation är det vi kallar science literacy, nödvändigheten att förstå hur vetenskap fungerar, och hur den vetenskapliga metoden skiljer sig från personliga åsikter som till exempel att inte tro på klimatförändringar.

Men en evidensbaserad forskningskommunikation är än så länge ingen självklarhet och gapet finns där – mellan forskningskommunikatörerna och scikomm-forskarna.

– Forskningskommunikatörer vet inte vilken forskning som finns inom området. Forskarna ignorerar samtidigt de faktiska frågorna som finns inom den praktiska forskningskommunikationen. En ömsesidig okunskap, menade till exempel Alexander Gerber, professor i forskningskommunikation vid Rhein Waal-universitetet i Tyskland.

Underfinansierad forskningskommunikation

Hantverket, att till exempel skapa ett pressmeddelande, ett reportage eller ett magasin, är fortfarande viktigt, men bara en del av all den kunskap som krävs. Empiriska data från sociologiska studier av hur människor tar till sig information, kunskap om hur politiska beslut fattas och hur vissa sociala medieplattformar påverkar spridningen, är lika viktigt. Vi behöver forskningskommunikation där vi till exempel använder resultat från empiriska sociologiska studier för att utforma kommunikationsstrategier.

– Därför måste vi tänka på hur vi utbildar dagens forskningskommunikatörer, sade Alexander Gerber, som koordinerar den enda treåriga utbildningen inom forskningskommunikation i Europa.

Aleksandra Drecun, chef för Intersection, som jobbar med att integrera forskning och samhälle på Balkan, kunde ge ett annat perspektiv på villkoren för forskningskommunikation.

– Forskningskommunikation får väldigt lite resurser. Och merparten av forskningskommunikatörerna är utbildade inom pr och i behov av att utveckla sina metoder. Det verkliga problemet är därför inte gapet mellan forskningskommunikatörer och scicomm-forskare. Det största problemet är att det finns så ytterst få, och helt enkelt inget underlag för ett gap.

Vad Intersection gör är att lyfta de grundläggande argumenten för varför forskningskommunikation är så viktig för samhället, i dialog med beslutsfattare, forskningsfinansärer och forskare.

– Tyvärr finns det största gapet här mellan forskare och kommunikatörer. Inte för att forskarna tycker det är oviktigt, men för att varje kommunikationsinsats tar resurser från forskningen, som redan görs på en mycket snäv budget, sade Aleksandra Drecun.

Öka utbytet mellan forskning och praktik

– Den bästa forskningskommunikationen är djupt förankrad i forskning, när kommunikatörerna lär av forskningen om forskningskommunikation. Motsatt är den bästa scicomm-forskningen den som lär av praktikerna, men också själv utövar forskningskommunikation, menade Dr. Melanie Smallman, forskare i just forskningskommunikation vid University College London.

– En biolog skulle aldrig gå in i labbet utan att respektera den bakomliggande kunskapen inom området. Så varför skulle inte en forskningskommunikatör ta del av den kunskap som finns bakom forskningskommunikation?

Men frågan är också hur lätt det är att ta del av scicomm-forskningen och applicera den i sitt dagliga värv? Syftet med sessionen på ESOF var att tillsammans komma fram till konkreta förslag på åtgärder för att överbrygga gapet mellan scicomm-forskare och forskningskommunikatörer. Efter livliga rundabordsdiskussioner och syntetisering av de förslag som framkommit, röstade alla deltagare om vilka förslag som ansågs bäst. Resultatet blev:

  1. Att praktiker och forskare arbetar sida vid sida
  2. En evidensbaserad verktygslåda för forskningskommunikatörer med bästa metoder
  3. Evidensbaserad utbildning för forskningskommunikatörer
  4. Mötesplatser där forskare och kommunikatörer kan utbyta erfarenheter och perspektiv
  5. Kommunikationsutbildning för scicomm-forskare
  6. Gör forskning om forskningskommunikation mer tillgänglig
  7. Ökad ömsesidig respekt
  8. Dra lärdomar från liknande diskussioner från andra fält, t.ex. lärare och forskning inom utbildningsvetenskap

Sessionen arrangerades av Vetenskapsrådet, Vetenskap & Allmänhet, vars generalsekreterare Cissi Askwall modererade, samt Universitet i Trento, Italien, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond.

Fakta: ESOF, EuroScience Open Forum, samlade 4 600 deltagare från 83 länder. Seminariet Scicomm researchers and science communicators bridging the divide drog fulla hus.

Text: Carina Olsson, Vetenskapsrådet
Bild: Cissi Askwall, Vetenskap & Allmänhet


Lägg till en kommentar