Ny VA-rapport: Rekordstort förtroende för svenska universitet och högskolor

Pressmeddelande 180620

Begrepp som ”postsanning” och ”alternativa fakta” har använts flitigt på senare tid – främst i den amerikanska debatten, men även internationellt. Tyder detta på en förtroendekris för forskningen? Inte i Sverige i alla fall. En ny rapport visar att svenska folkets förtroende för universitet och högskolor är större än någonsin.


– Kanske har det politiska hotet mot vetenskaplig kunskap utomlands fört upp frågan på dagordningen hos svenska folket? Det rekordstora förtroendet kan i så fall vara ett tecken på att svenskar vill värna forskningens betydelse för samhället, säger Gustav Bohlin, utredare på Vetenskap & Allmänhet, VA.

I undersökningen anger 61 procent ett mycket stort eller ganska stort förtroende för universitet och högskolor. Detta är en ökning med fem procentenheter sedan föregående år och det högsta resultat som uppmätts sedan den frågan började ställas 1997. Högutbildade har ett större förtroende än de med minst utbildning. Och yngre personer har större förtroende än äldre. Den starkaste kopplingen finns dock mellan förtroende och boendeområde: Förtroendet för universitet och högskolor är minst på landsbygden, och störst i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Var man bor har en betydligt större inverkan på förtroendet än hur lång utbildning man har, eller hur gammal man är. Det här är stora skillnader som behöver undersökas mer, säger Gustav Bohlin.

I undersökningen mäts även förtroendet för olika forskningsområden. Medicin ligger högst (76 procent har mycket eller ganska stort förtroende), därefter följer teknik (67 %), naturvetenskap (61 %), samhällsvetenskap (49 %), utbildningsvetenskap (42 %) och humaniora (39 %).

– Den avgörande skillnaden mellan till exempel medicin och humaniora är inte att fler har litet förtroende för humaniora. Skillnaden ligger i att många fler svarar att de saknar uppfattning om humaniora. I en kommande studie vill vi titta närmare på varför det är så, säger Gustav Bohlin.

Varje år ställs frågan inom vilka områden Sverige bör satsa på forskning på ”världsbästanivå”. Här har forskning om hjärt- och lungsjukdomar och miljö störst stöd bland svenska folket (96 respektive 92 procent anser det vara mycket eller ganska viktigt att satsa på dessa områden). Forskning om rymden och filosofi får minst stöd, och ses som viktiga satsningar av en tredjedel.

– I Sverige och i många andra länder finansieras en stor del av forskningen med skattemedel. Det här bygger på att allmänheten – skattebetalarna – har förtroende för att forskare och deras institutioner använder pengarna på ett bra sätt. Sedan 2002 följer vi i olika studier vad svenska folket tycker i de här frågorna, säger Maria Lindholm, chefsutredare på VA.

Rapporten är baserad på resultat i 2017 års SOM-undersökning och är skriven av fil. dr Gustav Bohlin. Undersökningen omfattar ett riksrepresentativt urval av 3 400 personer i åldern 16–85 år bosatta i Sverige. Rapporten ingår i projektet Vetenskapen i Samhället, ett samarbete mellan VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet.

Mer information, högupplösta pressbilder och rapporten Vetenskapen i samhället – resultat från SOM-undersökningen 2017 finns på www.v-a.se. Vid frågor kontakta:

Gustav Bohlin, utredare, [email protected], tel. 073-844 55 66.
Maria Lindholm, chefsutredare, [email protected], tel. 070-867 66 77

Vetenskap & Allmänhet, VA, främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former om forskning. VA utvecklar också ny kunskap om samspelet forskning–samhälle genom opinionsundersökningar och studier. Medlemmar är ett 80-tal organisationer, myndigheter, företag och föreningar. Dessutom finns individuella medlemmar. Se även www.v-a.se.


Lägg till en kommentar