MÖT EN FORSKARE: Fredrik Ståhl

”DET ROLIGASTE ÄR ALLA MÄNNISKOR JAG TRÄFFAR”

Nyfikenhet och envishet är det viktigaste – och det roligaste är att träffa människor. På ForskarFredag den 29 september är Fredrik Ståhl en av de forskare som besöker skolklasser för att prata om forskning.

Fredrik Ståhl, Högskolan i Borås. Foto: Ulf Nilsson
Bild: Fredrik Ståhl, Högskolan i Borås. Foto: Ulf Nilsson

Fredagen den 29 september 2017 kan du träffa över 500 forskare på ett 30-tal orter i hela Sverige. I samtal, prova på-aktiviteter, öppna hus, utställningar, shower, tävlingar och andra aktiviteter berättar de för skolelever och andra nyfikna om sin forskning och hur det är att vara forskare.  I vår artikelserie ”Möt en forskare” träffar du tre av dem. 


– Mellanstadieelever är den mest fantastiska publik du kan ha. De är frågvisa och nyfikna. Jag kan verkligen rekommendera forskare som vill prata i skolor att börja med elever i mellanstadiet – det är riktigt, riktigt roligt!

Entusiasmen lyser. Fredrik Ståhl är professor i genetik och har forskat både vid Göteborgs universitet och vid Högskolan i Borås. Han ägnar mycket tid åt att berätta om sin forskning, han pratar ofta inför grupper med pensionärer, utbildar sjuksköterskor och föreläser för studenter. Han brukar också presentera Nobelpriset i medicin varje år för gymnasieelever. De senaste fyra åren har han varit engagerad i aktiviteten ”Låna en forskare” som Högskolan i Borås arrangerar under ForskarFredag. Han har hunnit hälsa på i många skolor och pratat om forskning och vetenskap med elever från förskoleklass upp till gymnasiet.

– Högstadieelever är mer svårflörtade, man måste leverera raskt för att de inte ska tappa intresset. Sedan kommer man upp i gymnasiet och då är de mer intresserade igen.

Mellanstadieelever är den mest fantastiska publik du kan ha.

  • Vad forskar du om?

– Åldrande och om hur vi åldras beror på gener eller personens livsstil. Världens äldsta kvinna blev 122 år, hon rökte tills hon var 116 år. Men det finns också människor som inte har förutsättningar att bli så gamla. Löparen James Fixxs pappa blev 43 år. Han gick då över till en mycket hälsosam livsstil, blev en berömd löparikon på kuppen och lyckades bli nära tio år äldre, 52 år.

Förhoppningen är att hitta kopplingar mellan gener och livsstil, hur man kan anpassa sin livsstil efter sina gener för att leva länge. Fredrik träffar många pensionärer. De får fylla i ett formulär och lämna ett DNA-prov, sedan studerar han generna.

– I dag har jag mer undervisning än forskning. Men när jag forskar är den roligaste delen alla människor jag träffar. Feedbacken är enorm! Att stå i ett labb är också kul, men inte helt enkelt. Man får göra moment om och om igen. En annan del av att forska är att man får in många siffror som ska knappas in i datorn för att ta fram statistik. En del av statistikarbetet är att gå runt och fundera på siffrorna, hur man kan tolka dem.

När jag forskar är den roligaste delen alla människor jag träffar. Feedbacken är enorm!

  • Hur svårt är det att beskriva sin forskning för en mellanstadieklass?

– Inte svårt alls. Det beror lite på vilket forskningsområde du har och hur du lägger upp det. Eleverna har inga problem att förstå abstrakt tänkande. Lärarna kan förbereda klassen genom att gå igenom vissa moment innan. När man kommer in i ett klassrum får man mycket gratis, bara att det kommer in en ny person i klassrummet gör att det händer något roligt och spännande.

 

  • Hur blev du forskare?

– Som barn tyckte jag om att läsa om naturvetenskap och rymden och sådant, veta hur saker fungerar. Jag är fortfarande väldigt nyfiken på många saker, även historia och samhällsutveckling, men naturvetenskap är och förblir mitt stora intresse. Det som är roligt med att forska är att få ägna sin tid åt sådant som man tycker är roligt och spännande och ett ämne som man har valt själv. Som forskare måste man vara envis, och ska man bli en bra forskare behöver man ha tålamod, man måste vara beredd att göra samma saker om och om igen.

Som forskare måste man vara envis, och ska man bli en bra forskare behöver man ha tålamod.

  • Vad hade du för bild av forskare när du var barn?

– Jag har aldrig haft någon särskild bild av forskare. Det bästa är att utgå från nyfikenhet och intresse, oavsett om det är skalbaggar eller rymden. Nyfikenhet måste vara det drivande. Det viktigaste är önskan att förstå saker.

 

  • Varför är du med på ForskarFredag? 

– ForskarFredag är ett superbra initiativ! Hade inte ForskarFredag funnits hade jag nog inte tänkt på att åka ut och prata i skolklasser.

Poängen är inte att alla ska bli forskare, betonar han.

– Om man ska ha en välfungerande demokrati och att folk ska känna att de är med och fattar beslut, då är folkbildning viktigt. ForskarFredag är viktig som en del av folkbildningen för både vuxna och barn. Det är viktigt ur ett samhällsperspektiv med allmänbildning och ett intresse för samhället. Där gör ForskarFredag en viktig insats.

ForskarFredag är ett superbra initiativ! Hade inte ForskarFredag funnits hade jag nog inte tänkt på att åka ut och prata i skolklasser.

  • Vad ska du göra på ForskarFredag i år?

– Jag kommer att flyga runt mellan olika skolor här i Borås-trakten. Förmodligen kommer jag också vid något tillfälle att sitta och titta förvirrat på min GPS och undra var den där skolan jag ska till ligger – geografi är inte min starka sida.

 

Se en film där Fredrik Ståhl berättar om sin forskning (Högskolan i Borås)

Lyssna på Fredrik Ståhl i Forskningspodden (Högskolan i Borås)



 

 

 

 

 

Vetenskapsfestivalen ForskarFredag har arrangerats den sista fredagen i september sedan 2006. Festivalen samordnas av den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA. Lokala arrangörer är lärosäten, science centers, kommuner, regionförbund, museer, forskningscenter m.fl. ForskarFredag är en del av European Researchers’ Night som arrangeras i ett 30-tal länder och har omkring 1 miljon besökare varje år.

Samarbetspartners 2017: AFA Försäkring, IKEM – innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Jernkontoret, Kungl. Vitterhetsakademien, Naturvetarna, Oscar och Maria Ekmans Donationsfond, SULF – Sveriges universitetslärare och forskare, Sveriges Ingenjörer, Teknikföretagen, Vetenskapsrådet, Vinnova, Wenner-Gren Stiftelserna och Åforsk. 


Lägg till en kommentar