Vetenskap och fakta i politiken och i Almedalen

Forskning brukar vara föremål för många seminarier under Almedalsveckan. Det som präglade årets vecka var att så många programpunkter rörde faktaresistens och kunskapsfientlighet.

Vetenskap och fakta i politiken – beslutsfattande i post-sanningens tid

Ett av de över 4 000 arrangemangen var det av Vetenskap & Allmänhet, VA och Kungl. Vetenskapsakademien arrangerade dialogseminariet Vetenskap och fakta i politiken – beslutsfattande i post-sanningens tid.

En av talarna var forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S), som betonade hur viktigt det är att stå fast vid de demokratiska värderingarna i tider av faktaresistens, fejknyheter och ”alternativa fakta”. Även om demokratin ibland kan kännas långsam och det har förekommit förslag om att vikta rösträtt efter utbildning, eller att tjänstemän borde få mer makt, så är det inte rätt väg att gå, menade hon.

– Det diskuterades på Kungl. Vetenskapsakademien för en tid sedan om det finns några belägg för varför Sverige klarade sig undan 30-talets fasor. En av förklaringarna är vår starka tradition av folkrörelser. Det mödosamma gemensamma arbetet, att träffas och diskutera och att läsa böcker. Vi vilar i en tradition av folkbildning, sa Hellmark Knutsson.

Chefen för Sveriges Radios Eko-redaktion, Olle Zachrison, berättade om hur Ekot arbetar med särskilda metoder och rutiner för att kunna säkerställa hög kvalitet i rapporteringen.

– Det finns mycket desinformation i digitala flöden och vi ser åsikter förklädda till fakta. Där måste vi vara ännu mer noga i vår faktagranskning. Vi har fakta som ledstjärna och jag är säker på att människor kommer att fortsätta konsumera kvalitetsjournalistik. Där har public service en väldigt viktig uppgift.

Representant från näringslivet var Helena Malmqvist, ansvarig för University Relations på ABB. Mycket av debatten handlar om att nå ut med kunskap och information från forskningsstadiet, men för att förstå varför, behöver man se hela kedjan.

– För oss är det otroligt viktigt att ha ett bra forskningsklimat, rent konkurrensmässigt. Vi behöver finnas med i debatten när det handlar om digitalisering, energi eller artificiell intelligens. Vår uppgift är också att nå ut till allmänheten och kommunicera vad som faktiskt hände sedan, när forskningen blev verkstad, sa hon.

Professor Dan Larhammar, Vetenskapsakademiens tredje preses, tog upp frågan om pseudovetenskap och hur det allmänna tyckandet har tagit sig in på politisk nivå. Han berättade bland annat att det i vissa kommuner gjorts utredningar om elöverkänslighet, trots att vetenskapen belagt att något sådant inte existerar.

– Vi på Vetenskapsakademien har en aktiv roll här, och man kan hoppas att det i framtiden blir en mer direkt kommunikation mellan beslutsfattare och forskare så att man slipper inblandning från tyckare, sa han.

Talen följdes av gruppdiskussioner och slutsatserna diskuterades sedan gemensamt. Bland deltagarna fanns representanter från olika lärosäten, näringslivet, organisationer, kommuner och skolor. De flesta var överens om att forskare behöver bli bättre på att kommunicera inte bara sina resultat, utan även sina metoder. De som använder känsloargument har ofta slagkraftiga uttryck. Forskarvärlden kan behöva bli bättre också på det för att kunna få lika stort genomslag.

Även folkbildningen togs upp, liksom på många andra seminarier under veckan. Skolan måste också bli bättre på att lära ut källkritik och vetenskap. Men som Ekots Olle Zachrison inflikade:

– Vid ett annat seminarium var det någon som sa att de som delar flest konstiga artiklar och klickar på okända länkar på nätet är faktiskt äldre, inte ungdomar.

Därefter gav de två riksdagsledamöterna Thomas Strand (S) och Ulrika Carlsson (C) sin syn på frågan om hur pass väl de politiska besluten faktiskt grundas på vetenskap. De ansåg båda att det görs många utredningar och anordnas seminarier för att ta reda på vad forskningen säger i en viss fråga, bland annat genom Rifo, Sällskapet riksdagsledamöter och forskare, som är ett forum för kontakt och dialog mellan riksdagsledamöter och forskare.

– Sedan får jag väl vara ärlig och säga att ibland slår ideologin igenom. Som när vi i en valrörelse ville lansera förslaget om mindre skolklasser trots att det inte fanns något stöd i forskningen om att det var bättre. Där tänkte jag nog på min gamla byskola och hur mysigt vi hade det, berättade Thomas Strand.

En tydlig slutsats i flera av veckans arrangemang var att forskare och alla som sysslar med vetenskap och nyhetsförmedling måste bli bättre på att förklara, argumentera och faktiskt försvara vetenskapen.

VAs ordförande Åke Svensson konstaterade avslutningsvis att det behövs fler mötesplatser mellan forskare och politiker. Det är också viktigt att det finns incitament för forskare att kommunicera.

– Forskarna har en viktig uppgift i samhällsdebatten. Vi behöver nå ut till vetenskapsjournalister och komma med faktaunderlag för de viktiga besluten, och vi ställer gärna upp. Ta kontakt! uppmanade slutligen Göran K. Hansson, Ständig sekreterare på Kungl. Vetenskapsakademien som ledde seminariet tillsammans med Cissi Askwall, generalsekreterare, VA.

/Jessica Balksjö Nannini, Kungl. Vetenskapsakademien

Se inspelning nedan:


Lägg till en kommentar