Ny VA-rapport: Större förtroende för forskare än för universitet

Skapad:

2017-06-21

Senast uppdaterad:

2022-01-10

Universitet och högskolor har näst högst förtroende bland svenska samhällsinstitutioner. Bara sjukvården åtnjuter ett högre förtroende. Samtidigt har svenska folket högre förtroende för forskare än för universitet och högskolor. Det visar en ny rapport från Vetenskap & Allmänhet, VA.

Foto: Anton Holmquist & Pauline Gyllengahm Soasta / Wikipedia

Allmänhetens förtroende för universitet och högskolor har legat på samma nivå under en längre tid. I VAs nya rapport, Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2016, har 55 procent ett mycket eller ganska stort förtroende för universitet och högskolor. Motsvarande siffra för forskare är drygt 70 procent.

Allmänhetens förtroende för samhällets institutioner kan delas upp i tre nivåer: Idé, institution och aktörer. Sedan 2002 har forskningens aktörer (forskare) i snitt 13 procent högre förtroende än dess institutioner (universitet och högskolor). På det politiska området är situationen den omvända: Förtroendet för aktörerna (politiker) är ofta lägre än för institutionerna (riksdag, regering).

– Man kan säga att forskarna är ”dragplåster” för sina arbetsgivare, när det gäller den allmänna opinionen, säger fil. dr. Ylva Norén Bretzer, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, som skrivit rapporten på uppdrag av Vetenskap & Allmänhet, VA.

Högst förtroende bland myndigheterna har sjukvården. På andra plats kommer universitet och högskolor, och på tredje radio & tv.

Samband mellan tillit och förtroende

Yngre, högutbildade personer, liksom de som har tillit till andra människor och som sympatiserar med ett parti som har haft regeringsmakten, har ett högre förtroende för universitet och högskolor. Förtroendet är lägst bland pensionärer med låg utbildning och låg tillit till andra människor.

Personer med högt förtroende för forskare sympatiserar med mittenpartier, litar på andra människor och tar gärna tar del av nyheter om forskning. De anser att forskning förbättrar samhället och att de själva är insatta i forskningsfrågor. De instämmer inte i påståenden om att forskningsfusk är vanligt förekommande eller att forskare inte tar etiska frågor på allvar.

De som har lågt förtroende för forskare sympatiserar med vad som oftast kallas för flankpartier (t.ex. V, SD) och har lägre tillit till andra människor. De känner sig inte insatta i forskningsfrågor och följer inte nyheter om forskning. Men de håller med om påståenden om att forskare inte tar etiska frågor på allvar, och att det är vanligt med fusk inom forskning.

Angelägna mätningar

För att följa svenska folkets syn på forskning kartlägger VA och SOM-institutet vid Göteborgs universitet sedan 2002 attityder till vetenskap och forskning. Projektet går under namnet Vetenskapen i Samhället och involverar sedan 2011 även Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet.

– De senaste åren har samhällsdebatten kretsat mycket kring faktaresistens, post-sanningar och ”alternativa fakta”. Då är det viktigt att veta hur allmänheten faktiskt ser på förhållandet forskning–samhälle. Det krävs för att kunna fatta välgrundade beslut, för både individer och hela samhället, säger Maria Lindholm, chefsutredare VA.

Undersökningen har genomförts med stöd av Riksbankens Jubileumsfond samt Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet.

Ta del av rapporten Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2016.

Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *