GÄSTKRÖNIKA: Surgeon X – antibiotikaupplysning mot en mörk fond

Platsen är London, året är 2036. Miljoner människor dör av infektioner som tidigare kunnat behandlas. Antibiotikan är inte längre verksam mot vanliga infektioner och rädslan sprider sig som ett gift i samhället. Demokratin hotas, politiker mördas och terrordåd drabbar staden. Populister spelar på folkets känslor med slagord som ”Making Britain strong again” och förnekar vetenskapliga upptäckter som kräver svåra beslut för att undvika en kommande total katastrof.

Det första numret av Surgeon X publicerades i september 2016. Tidningen finns att läsa både i pappersform och online. Serien finansieras med anslag från Wellcome Trusts Society Awards.

I Sara Kenneys science fiction-serie Surgeon X använder kirurgen Rosa Scott okonventionella metoder för att rädda livet på sina patienter. Vår hjälte slits mellan Hippokrates ed som hon svurit, att vara ”till gagn för de sjuka” och sjukhusledningens politiska beslut om vilka patienter som får tillgång till antibiotika. Men det är pengarna som i slutändan avgör vem som botas och vem som dör på grund av antibiotikapolitiken.

Seriens visuella gestaltning har skapats av nyligen avlidne konstnären John Watkiss. Som läsare kan man bara hoppas att det inte stannar vid de fem numren av denna fantastiska serie som hittills kommit och det sjätte som kommer snart. Watkiss estetik lät både hopp och förtvivlan framträda mot en mycket mörk fond.

I spänningsfältet mellan plikt och politik är huvudpersonen Rosa Scott den centrala och gränslösa figur som både utgör mänsklighetens hopp och samhällets fiende. Det sätt som berättelsen rör sig mellan vårddramatik och storpolitik gör den lätt fragmenterad men det fångar också spännvidden som finns i frågor om antibiotikaresistens redan i dag. Den kamp som Rosa utkämpar kan komma att bli många riktiga läkares kamp mellan att använda antibiotika i så liten utsträckning som möjligt och den enskilda patientens behov. Detta kommer inte bara bli ett etiskt dilemma utan kan också bli ett hot mot samhällets sammanhållning.

Surgeon X är långt ifrån ett pedagogiskt projekt utan snarare ett filosoferande över en mörk framtid som lyfter en mängd frågor som fortfarande saknar svar. Sammantaget konstaterar jag att berättelsen innehåller många av de risker och scenarier som myndigheter, organisationer och forskare pekar på som troliga. Tillståndet som Surgeon X utspelar sig i kallas för den postantibiotiska eran av Världshälsoorganisationen och är tyvärr långt ifrån science fiction utan en reell risk. Om mänskligheten träder in i denna era så kommer den att präglas av att vanligt förekommande infektioner inte kan behandlas. Detta är svårt att ta till sig, trots att vi för vissa infektioner redan är där. Jag menar att fiktionens form är väl ägnad att väcka den föreställningsförmåga som behövs för att ta till sig budskapet. Fiktionens mörka anslag lockar till inlevelse.

/Adam Brenthel, forskare i konsthistoria och visuella studier på Lunds universitet


Adam Brenthel är forskare vid avdelningen för konsthistoria och visuella studier på institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Han arbetar bland annat med det pågående forskningsprojektet Den postantibiotiska eran: kulturella perspektiv på den globalt växande antibiotikaresistensen och är aktiv i samhällsdebatten om kommunikationens betydelse för antibiotikaresistens.

Läs mer om VAs medlemsorganisation Lunds universitet här.


Lägg till en kommentar