Svagt hum om humaniora – VA-barometer-seminariet 2016

Macchiarini-affären har försvagat förtroendet för medicinsk forskning. Svenskar är generellt intresserade av forskning, men saknar uppfattning om flera forskningsområden – särskilt humaniora. Det är några av resultaten i årets VA-barometer, som diskuterades vid ett seminarium den 15 december.

bilden-av-olika-forskningsomrweb

Sedan 2002 genomför Vetenskap & Allmänhet VA-barometern – en årlig undersökning av svenska folkets syn på forskare och vetenskap. Undersökningen görs genom cirka 1 000 telefonintervjuer med ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning 16–74 år.

Förtroendet för forskare vid universitet och högskolor går upp i årets mätning, från 84 till 89 procent. Särskilt hos yngre och högutbildade är förtroendet starkt. Trots detta kan man ana en försvagning i förtroendet, enligt VAs chefsutredare Maria Lindholm, som presenterade VA-barometern vid ett fullsatt frukostseminarium på Nobelmuseet i Stockholm:

– I år är det fler som har ganska stort förtroende, och färre som har mycket stort förtroende. Det är även färre som svarar vet ej. Folk har alltså mer haft en åsikt i år.

Den skandalomsusade kirurgen Paolo Macchiarini och hans forskning på luftstrupar har fått stort genomslag i media under det gångna året. En tredjedel av dem som hört talas om Macchiarini-affären uppger att det har sänkt deras förtroende för medicinsk forskning. Det finns dock stora skillnader i hur rapporteringen nått ut till olika åldersgrupper. Bara 40 procent av dem som är tjugo år eller yngre har hört talas om händelsen, att jämföra med 94 procent av dem som är 60 år eller äldre.

Delat ansvar att nå ut

Resultaten diskuterades av en panel bestående av Göran Blomqvist, vd Riksbankens Jubileumsfond, Anna Hedlund, generalsekreterare Unga Forskare och Sigbritt Karlsson, rektor KTH, Kungliga Tekniska högskolan.

Anna Hedlund var glad att unga har ett så starkt förtroende för forskning. Men att två femtedelar inte känner till Macchiarini-fallet menade hon var anmärkningsvärt:

– Jag tror inte att unga är ointresserade av nyheter. De konsumerar bara nyheter på ett annat sätt. Hur kan vi som jobbar inom forskning skapa ett material som lämpar sig för spridning i deras kanaler? Att nå ut är ett delat ansvar.

Ett annat Barometer-resultat är att nästan hälften av svenskarna anser att politiker tar för lite hänsyn till vad forskningen visar inför sina beslut, särskilt när det gäller hälso- och sjukvård, utbildning och klimat. Resultatet är oroande, ansåg Sigbritt Karlsson.

– Det kan i förlängningen leda till mindre tilltro till politiker och politik. Politiker måste kanske bli bättre på att beskriva hur de kommer fram till sina beslut.

Svagt hum om humaniora

De svarande i Barometern ombads ange vad de tänkte på när fyra forskningsområden nämndes: humaniora, medicin, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Fyrtiofem procent saknar uppfattning om humaniora – att jämföra med medicin, där bara tre procent inte har någon uppfattning.

Varför saknar folk en tydlig bild av humaniora? frågade moderatorn Cissi Askwall, VAs generalsekreterare. Göran Blomqvist menade att fenomenet inte var något nytt.

– Humaniora är mer otydligt som begrepp. Samtidigt finns det ett starkt intresse för humanistisk forskning bland allmänheten. Men man associerar kanske sitt intresse till namn på kända forskare, snarare än till ”humaniora” som vetenskapsområde.

Se en sammanställning av sociala medier från #VAbarometern här.

Se seminariet i sin helhet nedan.

Ta del av VA-barometern 16/17 här.

 

 


Lägg till en kommentar