Medverka mer i forskning! – referat från Forum för forskningskommunikation 2016

En kavalkad av goda exempel, internationell inspiration och nationell politik varvades vid Nordens största mötesplats för forskningskommunikatörer. Den 13 april 2016 samlades cirka 450 personer till Forum för forskningskommunikation i Göteborg.


Forum för forskningskommunikation 2016

Stefan Örgård, verksamhetsledare för 20-årsjubilerande Vetenskapsfestivalen i Göteborg, välkomnade deltagarna till biografen Draken och till festivalen.

Anna Maria Fleetwood, senior advisor vid Vetenskapsrådet, berättade om bakgrunden till årets tema ”Forskningskommunikation i utveckling”:

– För tio år sedan pratade vi mest om forskningsinformation. Nu har vi gått via forskningsdialog till att allt oftare direkt involvera allmänheten i forskning.

Som exempel nämnde hon bland annat de växande företeelserna Open Science, medborgarforskning, EU-begreppet Responsible Research and Innovation, RRI och det förändrade medielandskapet där forskare via digitala plattformar numera själva kan föra en dialog med allmänheten.

Thomas Evensen, kommunikationschef vid Norges Forskningsråd, berättade om en enkätundersökning från hösten 2015 som 5 200 norska forskare besvarat. Sex av tio sade att de ville lägga mer tid på forskningskommunikation. Fyra av tio forskare hade involverat allmänheten i dialog efter att forskningen var färdig medan bara två av tio hade erfarenhet av att involvera allmänheten före projektstart. Som skäl till att inte kommunicera mera angav de tillfrågade forskarna främst brist på pengar, tid, kunskap och institutionellt stöd.

– I en tid då Open science och RRI blir allt viktigare är detta något att ta på allvar. Hur villiga är forskarna att släppa in allmänheten i sin forskning? frågade Thomas Evensen.

Därefter följde en kavalkad av goda exempel på forskningskommunikation. De hade valts ut bland ett trettiotal inskickade förslag från forskningsinstitutioner och lärosäten runt om i landet.

Christian Borg, presschef på Chalmers, berättade om ElectriCity, ett forskningsprojekt kring elbusslinjen 55 i Göteborg. Efter två veckors lanseringskampanj med bl.a. artistframträdanden ombord och en hållplats inne i ett bibliotek kände nio av tio göteborgare till elbussen.

Ann-Marie Pendrill, professor i vetenskapskommunikation vid Lunds universitet, talade om hur man kan använda nöjesfält som fysiklaboratorier för skolelever.

På Högskolan i Halmstad har femteklassare träffats på tisdagseftermiddagar för att lära sig programmera appar.

– Projektet har valts ut av Universitets- och högskolerådet som ett positivt exempel på att nå grupper som är underrepresenterade i högskolan, sade Joachim Brink, kommunikatör.

Stockholm Environment Institute visade en film om hur medborgarforskning bidragit till att människor i Kenya lyckats påverka beslut om luftkvaliteten i deras bostadsområde.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har tillsammans med föreningen Wikimedia Sverige bedrivit ett framgångsrikt projekt för att få fler forskare att skriva på Wikipedia.

– En avhandling läses fem personer i genomsnitt. Genom Wikipedia får forskningen en mycket större spridning, sade Olle Terenius, forskare vid SLU och Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige.

Teo Enlund från forskargruppen Green Leap på KTH, berättade om forskningsprojektet ”Ett bilfritt år” där kommunikationen spelat en betydande roll.

– Vi insåg tidigt värdet av en bra story, vi har arbetat med en professionell byrå och har använt oss mycket av Facebook. Kommunikationen har gett viktig input till forskningen.

Inger Axbrink och Christine Grafström från Mittuniversitetet berättade om konferensen Science & Innovation day som kommit till efter en sammanslagning av fyra tidigare konferenser. En viktig del av konferensen är matchningen mellan företag och forskare. Hittills har 25 matchningar resulterat i nio nya forskningsprojekt.

Mikael Östblom, kommunikationsstrateg på Chalmers/Göteborgs universitet och Dorotea Blank, programchef på science centret Universeum, bjöd upp polarforskaren Michelle Nerentorp från Chalmers på scenen för att förmedla sina erfarenheter av att föreläsa mitt bland besökarna på Universeum.

– Som forskare får jag en kick av se andra bli intresserade av mitt forskningsområde, sa hon och menade att doktorander bör uppmuntras av lärosätenas kommunikatörer att ägna sig mer åt att förmedla sin forskning.

Det bjöds även på ett smakprov från föreställningen ”Historieforskarna” på Universeum – vetenskapsteater av och med tidigare chalmersspexare, där bland annat sjuksköterskan Florence Nightingale medverkade:

– Kalla mig 1800-talets Hans Rosling!

Eva Krutmeijer, kommunikationskonsult, berättade om Stockholm Environment Institutes projekt Antropocen – människans scen, som genomfördes på Dramaten som ett samarbete mellan forskare, dramatiker och scenkonstnärer.

Forumets huvudtalare var Hilary Sutcliffe, chef för tankesmedjan Matter i Storbritannien. Hon talade om RRI – på svenska ”ansvarsfull forskning och innovation” – som ett angreppssätt för att lösa samhällsutmaningar.

RRI innebär att alla relevanta och berörda samhällsaktörer ska arbeta tillsammans med forskare under hela forsknings- eller innovationsprocessen för att både arbetet och resultaten ska stämma överens med samhällets värderingar, behov och förväntningar.

Hilary Sutcliffes egen definition av RRI är fokusering på det samhälleliga goda i forskning och innovation, utan att orsaka fler problem än du löser. Hon beskrev forskning och innovation som processer där olika intressenter involveras genom att varva kommunikation, samarbete, samskapande och reflektion.

– Min erfarenhet är att intresset för RRI alltid startar med ett problem, eller rentav en kris, sade Hilary Sutcliffe.

I Storbritannien var det bland annat hanteringen av utbrottet av galna kosjukan som innebar att människor vare sig kunde lita på politikerna eller på maten. Så småningom ledde krisen till europeiska regler om försiktighetsprincipen samtidigt som försäljningen av ekologiska produkter ökade.

För att kunna arbeta RRI-mässigt behöver forskarna kunna kommunicera begripligt, menade Hilary Sutcliffe. Samtidigt påpekade hon att ett stort hinder för att få till stånd mer kommunikation är att den belönas så dåligt och inte alltid håller så hög kvalitet.

– Snälla, se till att forskarna får anständiga webbplatser! De behöver er hjälp med att översätta – men inte att överförenkla – sin forskning så att allmänheten förstår den, uppmanade hon alla kommunikatörer i publiken.

Vid tre parallella sessioner avhandlades sedan medielandskapet i förändring, medborgarforskning respektive hur forskningskommunikation kan utvärderas.

Avslutningsvis talade Karin Röding, statssekreterare med ansvar för högre utbildning och forskning vid utbildningsdepartementet, om vikten av samverkan mellan forskare och det omgivande samhället.

– Den tredje uppgiften är ett utrangerat begrepp. Nu säger vi samverkan. Jag föredrar också att tala om forskningens relevans snarare än om dess nytta.

Statssekreteraren utlovade även att ”stråk av samverkan” kommer att genomsyra den kommande forskningspropositionen.

Forum för forskningskommunikation arrangerades av Forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA, KK-stiftelsen, Mistra, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsfestivalen och Vetenskap & Allmänhet.

Cissi Askwall och Anders Sahlman, Vetenskap & Allmänhet

 

Se även vad som sades på sociala medier under dagen via vår Wakelet


Lägg till en kommentar