GÄSTKRÖNIKA: Hållbar forskning

Det har snart gått nio månader sedan världens länder enades om 17 globala hållbarhetsmål som ska ha uppnåtts 2030. De färgglada ikonerna som symboliserar hållbarhetsmålen är enkla men kraftfulla i sitt budskap. Budskap som dock alla ännu inte är bekanta med och som nu behöver omsättas i handling.

IP_Formas_FGP
Ingrid Petersson, generaldirektör Formas, delar ut pris till Sveriges bästa forskningspresentatör i tävlingen Forskar Grand Prix 2014.

Målen gäller såväl industrialiserade länder som utvecklingsländer och innebär betydande utmaningar också för oss i Sverige. Arbetet pågår för fullt och själv har jag förmånen att sitta i den nationella delegation som ska bidra till att koordinera delar av arbetet. En avgörande faktor för att målen ska uppfyllas är kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling. Arbetet måste stå på en stabil vetenskaplig grund. Tillsammans med relevanta aktörer behöver vi identifiera både hur kunskap kring hållbarhetsfrågorna kan spridas och var det finns luckor som kräver mer forskning, utvecklingsarbete och nya innovationer.

Jag har särskilt uppmärksammat mål 17, det så kallade genomförandemålet. Genomförandemålet ställer stora krav på partnerskap, nationellt och globalt. Vi behöver mobilisera och samverka på alla nivåer. Men vad innebär det i praktiken för oss som jobbar med forskning?

Enligt min mening handlar det i mångt och mycket om att gå från ord till handling. Vi är många som i våra inspel till forskningspropositionen framfört att forskningen behöver ökade ekonomiska resurser för att vi ska kunna lösa samhällsutmaningarna. Men, ökade ekonomiska resurser räcker inte. Nya former för att organisera, planera, finansiera och samordna forskningen är avgörande förutsättningar för att vi ska lyckas. Våra vackra ord om samverkan måste bli verklighet.

Vi behöver involvera behovsägarna, dvs. civilsamhället, näringslivet och den offentliga sektorn tidigare och i större utsträckning i forskningsprocessen, från problemformulering till implementering. Vi måste skapa mötesplatser för att samla aktörer från olika discipliner, sektorer och delar av samhället. Med ett brett engagemang från företag, civilsamhället, myndigheter och forskarvärlden kan vi hitta nya metoder för att identifiera problem på ett tidigt stadium och se till att resultaten används.

Vi måste också hitta former för att stimulera banbrytande forskning som korsar flera gränser – mellan discipliner, länder, sektorer och kulturer.

Vi finansiärer bör vidareutveckla våra stödinstrument och få en tydligare koppling till hållbarhetsmålen och ett ökat nyttiggörande av forskningsresultaten. Samtidigt ska vi säkerställa att våra satsningar ger utrymme för helt forskarinitierad forskning eftersom kreativa och banbrytande lösningar sällan är förutsägbara. Vi måste också hitta former för att stimulera banbrytande forskning som korsar flera gränser – mellan discipliner, länder, sektorer och kulturer. Den sortens integrerad forskning tar tid att bygga upp och kan kräva längre finansiering.

Hållbarhetsmålen gäller på såväl lokal, nationell som global nivå. När det gäller samordning så behöver vi se över hur vi samverkar i Sverige och hur vi agerar internationellt. På den internationella arenan bör vi i större utsträckning engagera oss i multilaterala samarbeten där länder utanför EU också ingår. I Sverige krävs en närmare dialog mellan forskningsfinansiärer, lärosäten och andra forskningsutförare om hur vi på ett bättre sätt kan samverka och kraftsamla kring samhällsutmaningarna och hur vi kan komplettera varandra. Allt för att i slutändan skapa ett effektivt och attraktivt forskningssystem med goda förutsättningar för forskning och forskarna, där kreativitet står i fokus

Vi står inför ett omfattande arbete som kommer att kräva ett starkt engagemang från regeringen, akademin, den privata sektorn, det samlade civilsamhället och andra aktörer. 2030 närmar sig med rasande fart och jag ser fram emot en tid där vi tillsammans går från ord till handling.

/Ingrid Petersson, generaldirektör Formas


Ingrid Petersson är generaldirektör för Formas, forskningsrådet för hållbar utveckling sedan 2013. Tidigare har hon bland annat varit statssekreterare på Jordbruksdepartementet, överdirektör på Riksförsäkringsverket, styrelseordförande för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och arbetat med Public Affairs inom AstraZenecas globala forskningsorganisation.

Läs mer om VAs medlemsorganisation Formas här.


Lägg till en kommentar

3 kommentarer

  1. Björn Carlson |

    Bra, att de Globala Målen lyfts fram i alla sammanhang. Jag jobbar mycket med dem och mina sexor på Lidingö.

    Vänligen,
    Björn C

    Svara
  2. Ulf Andersson |

    Bra att man lyfter behovet att hitta stimulera banbrytande forskning som korsar flera gränser – mellan discipliner, länder, sektorer och kulturer. Vi inom Göteborgs miljövetenskapliga centrum har arbetat med detta i över 25 år, så vi vet att det tar extra tid och kraft. http://gmv.chalmers.gu.se/

    Svara
  3. Björn Brorström, Högskolan i Borås |

    Bra!

    Svara