GÄSTKRÖNIKA: Att kartlägga vattnets färg

Vårt vatten blir allt brunare. Det får konsekvenser för kvaliteten på vårt dricksvatten, vattnets temperatur, den biologiska mångfalden, ja till och med den globala kolcykeln. För att få reda på hälsotillståndet hos jordens sötvatten pågår en internationell inventering av vattnets färg. Nu har vi på Uppsala universitet tagit på oss ansvaret att samla in svensk vattenfärgsdata tillsammans med landets högstadieskolor.

Gesa-Weyhenmeyer
Professor Gesa Weyhenmeyer Foto: Mikael Wallerstedt

Inom ramen för det internationella nätverket GLEON (Global Lake Ecological Observatory Network) forskar vi på förändringar i vattenkvalitet på jorden. Vi är särskilt intresserade av förändringar i mängden organiskt kol i vatten, vilket orsakar vattnets bruna färg. Uppsala universitet startar nu projektet Brunt vatten, där vi står för inrapporteringen av svensk data till forskningsdatabasen.

Brunt vatten riktar sig till högstadieelever runt om i hela Sverige. För att kunna göra en så bred undersökning som möjligt kommer eleverna att få flera uppgifter: samla in vattenprover, undersöka vattnets färg på plats, mäta vatten- och lufttemperatur, samt undersöka djur som lever på botten, så kallad bottenfauna. Resultaten skickas in till oss på Uppsala universitet. Dessutom ska eleverna rapportera sina resultat digitalt i den internationella appen ”Eye-on-water”. Genom att samla in många vattenprover från olika platser i Sverige ser vi vilka ytvatten som skiljer sig från mängden och dessa kan vi sedan ta fler prover på. Vi kommer också att kartlägga vattnets färg över hela Sverige och analysera om det finns ett samband mellan vattnets färg och bottenfaunan.

Eftersom hela hälften av Sveriges befolkning får sitt vatten från sjöar och vattendrag är det här forskning som berör samhället i stort.

En global studie (publicerad i tidskriften Geophysical Research Letters) har visat att Fräcksjön i Västergötland är den sjö som förändrats snabbast under de senaste 20 åren, av nästan 300 undersökta sjöar över jorden. Där blir vattnet både brunare och varmare, och det i en högre takt än temperaturen ökar på land. En kortare säsong med istäcke och brunare vatten kan förklara den snabba uppvärmningen av sjön. Studiens resultat gör det särskilt intressant att kartlägga just Sveriges vatten: eftersom hela hälften av Sveriges befolkning får sitt vatten från sjöar och vattendrag är det här forskning som berör samhället i stort.

Vi hoppas att Sveriges högstadieelever vill hjälpa oss ta fram ny kunskap och samtidigt få ökad förståelse för forskning.

Vi hoppas att Sveriges högstadieelever vill hjälpa oss ta fram ny kunskap och samtidigt få ökad förståelse för forskning. Om en inte alltför lång tid ligger frågan trots allt mer i de ungas händer än i våra. Vi kommer att återkoppla resultaten till eleverna och då kan vi förhoppningsvis se vad som utgör hot mot Sveriges och världens sötvattenresurser.

Läs mer om projektet på www.teknat.uu.se/bruntvatten

/Prof. Gesa Weyhenmeyer


Gesa Weyhenmeyer är professor vid institutionen för ekologi och genetik/limnologi vid Uppsala universitet. Hon forskar om globala förändringar och dess påverkan på akvatiska ekosystem och är aktiv inom flera stora forskningsprojekt samt i FN:s klimatpanel. Hon studerade i Tyskland och Kanada innan hon 1996 tog sin doktorsexamen vid Uppsala universitet. Efter det var hon forskare vid Kungl. Vetenskapsakademin och jobbade vid Sveriges lantbruksuniversitet. Sedan 2009 är hon anställd vid Uppsala universitet där hon sedan 2012 är professor i akvatisk biogeokemi och sedan 2013 även excellent lärare.

Läs mer om VAs medlemsorganisation Uppsala universitet här.


Lägg till en kommentar

1 kommentar

  1. Björn Carlson |

    Vore det inte bra om nyfikna, pigga mellanstadieelever också skulle kunna få hjälpa till med att kartlägga blivande dricksvattnets kolorering? Young citizens science….! Bra initiativ är det i vilket fall. Lycka till!

    Svara