GÄSTKRÖNIKA: Gränsland

Vi lever i en tid av kriser. Flyktingkris, klimatkris, EU-kris, finanskris… Vi ser dessutom starka tendenser till att allt fler väljer opportunismens väg. Det är de som skriker högst om att stänga ute, skydda sitt eget och bevara gamla strukturer som vinner terräng. Både i USA och Europa ser vi skrämmande exempel på hur den egocentriska, känslostyrda och xenofoba ideologin vinner allt fler anhängare, ofta på bekostnad av kunskapsbaserad och vetenskapligt grundad analys.

NobelCentre_foto_Alexander_Mahmoud
Olov Amelin chef för Nobelmuseet. Foto: Alexander Mahmoud.

Men det finns ändå ljusglimtar i mörkret. Ett nytt klimatavtal undertecknades i Paris. I Tyskland har man stått upp för mänsklig värdighet i sitt sätt att hantera flyktingkrisen. Sverige har valt pragmatismens väg för att om möjligt stoppa en farlig utveckling mot tilltagande extremism – knappast en ljusglimt, möjligen nödvändigt. De problem världens samhällen står inför kräver storskalig omgestaltning och i den processen är Kunskap helt avgörande. Det kan handla om vetenskapliga insikter eller viktig information om mänskliga tragedier på en strand vid Medelhavet, som i sin tur leder till vägval där förstås även empati och värderingar spelar en viktig roll. Men grunden för kloka beslut är kunskap, grundad på observation, insamlande av fakta eller vetenskapligt experimenterande. Detta gäller vare sig vi ska bygga rymdraketer eller ta emot ensamkommande flyktingbarn.

Kunskap är en social entitet – som bygger på förtroende för kunskapsförmedlaren

Men kunskap är en social entitet – som bygger på förtroende för kunskapsförmedlaren. Det är ett bräckligt underlag där den högröstade demagogen lätt kan rycka undan mattan för den som försöker bygga sina resonemang på evidensbaserade fakta. Det är få av oss som faktiskt sett en atom, eller kunnat titta in i citronsyracykeln. Ändå tror den överväldigande majoriteten av oss att dessa, ofta av bra lärare, förmedlade uppgifter stämmer. Arbetet med att stärka kunskapsutveckling och stimulera intresset för vetenskap är ett viktigt, för att inte säga livsviktigt evighetsarbete. Museer, dokumentärfilmare, vetenskapsjournalister, populärvetenskapliga författare, lärare med flera gör jätteinsatser, vid sidan av forskarna själva, för att vidmakthålla och förhoppningsvis förstärka förtroendet för kunskap och vetenskap. När en klimatskeptiker avfärdar klimatförändringarna som något oväsentligt så finns en stor grupp människor som med vetenskapliga resultat som grund, envist kommer argumentera för att han har fel. Det är tilliten till denna senare grupp som vi ständigt måste stärka.

Nobelpriset är en fantastisk symbol i det här sammanhanget. I över hundra år har man belönat människor och organisationer som flyttat fram positionerna, både på det vetenskapliga området men också i dramatisk samhällsomvandling där kunskap varit utomordentligt viktig. Kombinationen av naturvetenskap, fred, litteratur och ekonomi är unik och ger oss möjlighet att berätta om en rad förebilder som förstått vikten av att tålmodigt arbeta utmed den väg som löst många av de stora problem som mänskligheten, under de senaste drygt hundra åren, stått inför.

En internationell mötesplats för forskning, kunskap och kultur – i Alfred Nobels anda

De frågor som kommer generera framtidens Nobelpris är på samma sätt avgörande för mänsklighetens utveckling. Stockholm har nu en unik möjlighet att skapa en mötesplats där dessa frågor lyfts och ytterligare stärker tilliten för kunskap och kunskapsförmedlare. Det är kanske en av de största möjligheterna det här landet haft på länge för att flytta fram positionerna och bli en samlingspunkt i världen där frågor som berör oss alla på djupet kommer att kunna debatteras och belysas på bästa tänkbara sätt. Staden har erbjudit en centralt belägen tomt – ett naturligt val eftersom frågorna är så mycket större än att bara beröra en akademisk krets. Ett Nobelcenter på Blasieholmen är en värdig plats för förmedling av berättelser till en bred allmänhet – nationell och internationell – om det arbete som de i dag 900 Nobelpristagarna utfört. Byggnaden kan stå som symbol för allt som dagens demagoger och populister vill rasera. Det är i alla fall skäl nog för mig att sätta spaden i jorden på Blasieholmen och bygga ett Nobelcenter för alla dem som är övertygade om att framtiden blir ljusare om vi i Stockholm skapar en internationell mötesplats för forskning, kunskap och kultur – i Alfred Nobels anda.

/Olov Amelin


Olov Amelin är museichef på Nobelmuseum. Han anställdes som förste intendent vid museet 1999 och har sedan museets invigning ansvar för utställningsavdelningen. Tidigare var han museichef vid Museum Gustavianum i Uppsala och var också ansvarig för uppbyggnaden av museet (1996–1999). 1989–1996 arbetade Amelin med uppbyggnaden av Observatoriemuseet och var dess föreståndare från invigningen 1991 till 1996. Parallellt med detta var han också biträdande föreståndare vid Centrum för Vetenskapshistoria vid Kungl. Vetenskapsakademien. 1986–1989 arbetade han som intendent vid Tekniska museet. Han har en doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria från Uppsala universitet (1999).

Läs mer om VAs medlemsorganisation Nobelmuseet här.


Lägg till en kommentar

10 kommentarer

  1. Bo Lagerqvist |

    Olov Amelin talar om klimatet. Nobel Center på Blasieholmen innebär rivandet av tre kulturhus, bortschaktade av 75.000 m3 av skärgårdsbåtarnas hamnområde, bortledning av grundvattnet samt byggnation av en enorm överdimensionerad brutalistisk låda i betong, glas och metall. Kan man tänka sig ett mer klimatovänligt projekt år 2016 ? Vi skriver inte 1960 !! Om vi därtill lägger att Nobelmuseum sponsras av vapenindustrin, tidigare Honeywell, nu SAAB i direkt anknytning till Alfred Nobels egen vapenindustri klingar klimatomsorgen inte riktigt rent. http://saab.com/region/singapore/about-saab/stories/saab-singapore-stories/2015/saab-supports-the-nobel-prize-series-in-singapore/

    http://saab.com/en-us/air/gripen-fighter-system/gripen/gripen/newsandpress/gripen-updates/gripen-stories-updates/saab-brings-exhibition-about-nobel-prize-to-brazil/

    Svara
  2. C-G Wahlberg |

    Om ingen annan talar väl om oss, så får vi göra det själva. Nu är det Nobelmuseets chef som piskats fram för göra sitt för det organisatoriska självberömmet, dvs. ett antal lösa, men storvulna påståenden och inte ett spår av fakta.
    Det är väl ok att ni försöker – men kom gärna med något påtagligt och förresten – höj gärna nivån.

    Svara
  3. Ulrika dahlin |

    Det kan omöjligt vara den enda plats som skulle ge Nobelpriset värdighet! Då valet av plats står i konflikt med andra viktiga värden som ex. Kulturhistoriska vilka, som det visat sig, också har en stark ställning hos medborgarna så bör respekt och hänsyn tas till detta.

    Svara
  4. Mattias Andersson |

    Nobelmuseum, Nobelpris och Nobelcenter, det är inte alls alla gånger goda ting är tre. Hur fina skäl om att öka samförståndet i världen, minska miljöpåverkan samt bygga kunskap som framförs är det svårt att förstå hur en placering av Nobelcenter på en udde med dålig kollektivtrafikförsörjning, och med en byggnad som helt bryter av den stilbild som Stockholm har i de omgivande kvarteren, kan bidra positivt till detta.
    Vill man bygga för fred och samförstånd kan man inte själv bete sig som en illa upplyst despot. Om visionerna ska uppfyllas och samverkan med stadens högre lärosäten ska infrias är det närhet till kommunikationer och kunskapsmiljöer som måste till. En placering i området mellan Karolinska, KTH och Universitetet vore därför mest logisk. I en miljö där en guldklimp till byggnad visserligen skulle sticka ut, men inte störa den klassiska stadsssiluet som årligen lockar hundratusentals turister till staden. En vädjan, i Nobels anda, gör om, gör rätt!

    Svara
  5. Mattias |

    Vilket snömos och trams, som om dagens flyktingmottagning skulle vara baserad på evidensbaserad forskning?! Den är baserad på drypande känslosås och i rak konflikt med all tillgänglig nationalekonomisk forskning. I dagsläget bränner Sverige allena mer än tre ggr UNHCRs hela budget på asylrelaterade kostnader och följdkostnader när de aldrig får jobb. Folk dör av svält i Afrika, och då betalar Sverige miljonbelopp årligen för bilmekaniker från Dubai som ljugit om sitt ursprung och sin ålder! …och sedan vill Olov Amelin göra ett logiskt kvanthopp i tankekedjan för att använda den känslosåsen för att motivera att förstöra Sveriges kulturhistoria med ett brutalistiskt förgyllt billbatteri på Blasieholmen?! Vandaler, orden stockar sig i munnen på mig, det är så att man tappar fattningen av ilska! Räckte det inte med stålspretspektaklet Waterfront och betong och glasburken nya slussen?! Skall hela stan förstöras?! Bygg eländet i anslutning till Universiteten, förstör inte vår historia!!!

    Mattias (PhD)

    Svara
  6. Örjan Persson |

    Olov, man kan tro att du talar för en egen sak… Varför är platsen så viktig när centret verkar vara det viktigaste i Sverige just nu. Tänk om, tänk rätt, tänk framtid, släpp dina bindningar med sociteten och placeringen som förstör viktiga kulturvärden, nog så viktigt jämfört med dina Nobelvärderingar.

    Svara
  7. Leif Svensson |

    I italien och de flesta länder är man stolta över bevarade vackra miljöer. Vi upphöjer ofta tex Toscana o Amalfikusten. Samma personer kan med alla medel förstöra det finaste vi själva har kvar. Det medeltida inloppet, vattenvägen sedd i morgondimma kan få andra slå. Att inte förstå detta värde vittnar om inkompetens och ointelligens.

    Svara
  8. Viveka Zuhr Retsler |

    Det är märkligt att både museichefen Olov Amelin och VD för Nobelstiftelsen Lars Heikensten inte har förstått att det är av respekt för allt vad Alfred Nobel stod för som upprör alla som protesterar över placeringen av ett Nobelcenter. Inte Nobelpriset, Nobelmuseet och ett center för vetenskap och föreläsningar. Det är placeringen på Blasieholmen!! Man kan diskutera arkitekturen om den är vacker eller inte men det är ett annat forum. Vad som däremot borde vara en självklarhet är att man öppet diskuterar olika alternativ för ett så viktigt och kostsamt projekt som Nobelcentret! Inga alternativa platser har undersökts. Man har inte en enda gång sakligt bemött de som ska vara med och betala, skattebetalarna i Stockholm! Man bortser från 90 remissinstanser som har sagt nej. VD för Nobelstiftelsen skriver ett debattinlägg i DN fyllt av förakt för de som protesterar över denna totala överkörning av demokratin. Tidigare VD för Sveriges television, Eva Hamilton, säger att detta Nobelcenter ”är bra för public service och demokratin”. Jag undrar när det uttalandet gjordes, före eller efter hennes avgång från SvT? Det är svårt att hitta något mer odemokratiskt än detta ”beslut” som redan hade fattats av Nobelstiftelsen vid prisutdelningen av Nobelpriset dec 2015 att döma av det tal Lars Heikensten höll. Han föregick alla demokratiska beslut. Man blir inte mindre undrande när man läser Heikenstens och Amelins debatt inlägg i DN och Vetenskap & Allmänhet. De förefaller oroliga och osäkra i sina angrepp mot de som vill att Stockholm även i framtiden ska få vara en stad i harmoni. Med det nya Nobelcentrets placering blir det ett monument över arrogans och dövhet. Dessutom en disharmonisk jättekloss mitt i en känslig miljö!

    Svara
  9. Göran Malmström |

    Det är inte så lite uppseendeväckande att du argumenterar mot dig själv, men tämligen underhållande…
    ”Men grunden för kloka beslut är kunskap, grundad på observation, insamlande av fakta eller vetenskapligt experimenterande.”
    Med det sagt, vilken plats kommer ni nu att sträva efter att placera Nobelcenter på? Intill KTH, Frescati, Hagastaden eller var?

    Svara
  10. Christian Löwenhielm |

    Otroligt svammel om oväsentligheter i detta sammanhang, som taget ur en komedi!

    Svara