Ökat förtroende för forskare vid lärosäten – referat från VA-barometerseminariet 2015

TV och tidningar är de dominerande källorna för vetenskapsnyheter. Allmänheten har större förtroende för vetenskapsjournalister än för nyhetsjournalister. Det är några av resultaten i Vetenskap & Allmänhets senaste VA-barometer som presenterades och diskuterades vid ett seminarium den 16 december.

VA-barometern 15/16

VA-barometern är en årlig undersökning av svenska folkets syn på forskare och vetenskap. Cirka 1 000 telefonintervjuer med ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning i åldrarna 16–74 år genomförs.

Allmänhetens förtroende för forskare vid universitet och högskolor ökar i 2015 års VA-barometer. 84 procent säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende, att jämföra med 74 procent året dessförinnan. Förtroendet för forskare vid företag ligger på 53 procent och har minskat något.

– För första gången frågar vi om förtroendet för forskare vid forskningsinstitut. Hela 81 procent säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för dem, vilket är väldigt höga siffror, sa Maria Lindholm, chefsutredare VA och ansvarig för VA-barometern, när undersökningen presenterades och diskuterades vid ett fullsatt seminarium på Nobelmuseet i Stockholm.

Hon betonade att det är många som svarat ”vet ej” på frågorna om förtroende för forskare vid företag och forskningsinstitut, 13 respektive 16 procent, att jämföra med 8 procent för forskare vid lärosäten. Det indikerar att det antingen har varit svårt att ta ställning till frågan eller att allmänheten har en oklar bild av forskare som arbetar vid företag och forskningsinstitut.

Involveras gärna i forskning

Nio av tio svenskar tycker att det är viktigt att allmänheten involveras i forskning och mer än hälften vill själva involveras. Bland dem som vill vara delaktiga vill hälften involveras i hälsoforskning, medan en av fem vill engagera sig i frågor som rör energi.

– Det här visar att det finns ett stort engagemang för forskning i Sverige. Att hälsa engagerar så många är inte förvånande, då vi har sett detta i flera undersökningar, sa Maria Lindholm.

Nytt för VA-barometern 2015 är att hälften av de tillfrågade fick associera till ordet forskning och hälften till ordet vetenskap.

– Vi ser en positiv och framstegsinriktad bild av ordet vetenskap där associationsorden forskning, kunskap och utveckling är dominerande. Associationerna till ordet forskning är mer inriktade mot tillämpning, såsom medicin, cancer och behandling, berättade Maria Lindholm.

TV och tidningar dominerande nyhetskällor

Mer än hälften av svenskarna tar del av nyheter om vetenskap och forskning varje vecka. För första gången har VA-barometern även undersökt vilka medier som är de viktigaste källorna till dessa nyheter. Traditionella medier såsom TV och tidningar har stark ställning i Sverige, men även sociala medier som Facebook och Twitter används i stor utsträckning.

När det gäller förtroendet för dem som arbetar vid massmedier har 64 procent ganska eller mycket stort förtroende för vetenskapsjournalister, att jämföra med 39 procent för nyhetsjournalister.

Glädjande med stort engagemang för forskning

Resultaten kommenterades av Harriet Wallberg, universitetskansler, Anders Blanck, vd för branchorganisationen LIF – De forskande läkemedelsföretagen och Patrik Hadenius, chefredaktör för bland annat tidskriften Forskning & Framsteg.

Harriet Wallberg var positivt överraskad av det höga förtroendet för forskare.

– Det är lite förvånande, bland annat med tanke på ärendet om misstänkt forskningsfusk på Karolinska Institutet, som fått stor medial uppmärksamhet.

Anders Blanck lyfte fram det stora engagemanget för forskning i Sverige.

– Allmänhetens vilja att engagera sig i forskning är en otroligt stark sida av Sverige, som kan användas som en konkurrensfördel.

Ett lagom högt förtroende är bäst

Panelen var enig om att ett högt förtroende för forskningen är viktigt, men är ett högt förtroende för forskningen odelat positivt? frågade moderatorn Karin Larsdotter, verksamhetsutvecklare VA.

– Det är otroligt viktigt att vi har så höga siffror. Universitets- och högskolesektorn är statlig i Sverige och det är skattepengar det forskas för. Därför är det viktigt att allmänheten har förtroende för det som sker, sa Harriet Wallberg.

Ett alltför högt förtroende för forskningen är dock inte alltid bra, hävdade Patrik Hadenius.

– Om 100 procent av allmänheten har högt förtroende för forskning skulle det betyda att de är naiva. Det är viktigt med ett högt förtroende från allmänheten; det får bara inte vara alltför högt.

Förtroendet för forskare vid företag är lägre än för andra forskare, vilket inte var någon nyhet för Anders Blanck, som företräder många forskare vid företag anslutna till LIF.

– Alla undersökningar visar att förtroendet för läkemedelsforskning är högt, men så fort man nämner att det är företag med i bilden sjunker förtroendesiffrorna. Allmänheten har inte högt förtroende för företag och det kan förklara de låga siffrorna.

Utmaning att värdesätta all forskning

Naturvetenskaplig forskning är ofta lättare för människor att relatera till än humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, menade Harriet Wallberg.

– Särskilt hälsa och medicin ligger oss ofta varmt om hjärtat. Utmaningen är att få allmänheten att förstå att all forskning är lika viktig!

Det instämde Patrik Hadenius i. Forskningen som är i fokus hos allmänheten är ofta medicinsk, vilket är en utmaning för forskning inom humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen.

– Allmänheten tror mer på att forskning kan lösa problem med antibiotikaresistens än att den kan bidra till ökad integration av flyktingar i Sverige.

Harriet Wallberg konstaterade att förtroendet och intresset för forskning inom andra områden behöver lyftas.

– Det är en stor utmaning för humaniora och samhällsvetenskaplig forskning, men det finns mycket att vinna om det lyckas.

/Sara Gyllstedt

 

Ta del av en Wakelet från seminariet. 

Se seminariet i efterhand på vår YouTube-kanal.


Lägg till en kommentar