GÄSTKRÖNIKA: Satsa på forskningskommunikation för bättre arbetsmiljö

Forskares ansvar för att kommunicera sina resultat och skapa möjlighet till dialog har på senare tid lyfts fram i debatten. Det gäller inte minst inom vårt område – arbetsmiljöforskning – då människor ofta har direkt nytta av vår kunskap.

CW

För att dra vårt strå till stacken, har Arbets- och miljömedicin i Region Östergötland, startat en arbets- och miljömedicinblogg. Vi som bloggar är forskare, ergonom, yrkes- och miljöhygieniker, psykolog och läkare. Sedan starten i januari har bloggen haft över 10 000 besökare som troligen har läst ett eller flera av våra 50 inlägg. Över 100 personer har också valt att skriva en kommentar.

Inspiration till våra inlägg hämtar vi från aktuell forskning och från våra vardagliga erfarenheter på enheten. Några aktuella ämnen är framtidens arbetsmiljö, sjukskrivning och arbetsanpassning, vibrationsskador, sjuka hus, arbetsvitaminer, ryggproblem och ergonomi i vården och ett uppmärksammat inlägg ”Riktlinjer vid psykisk ohälsa på arbetet”. Bloggen tar också upp miljömedicinska frågor som exempelvis upplevelse av buller vid vindkraftverk. Vi har även bjudit in gästbloggare, bland annat Arbetsmiljöverket som skrev ett uppskattat inlägg om genusmedvetenhet i arbetslivet.

Via bloggen länkar vi till Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, FORTE, fhvforskning.se, arbetsmiljöforskning.se och andra som sprider intressant kunskap om arbetsmiljö och miljö. För att nå så många som möjligt använder vi också podcast och sociala medier. Via det senare fick jag till exempel kontakt med forskaren Jani Routsalainen (@MrJaniR) som i sin tur bad mig att göra en podcast; en svensk översättning av cochrane review ”Preventing occupational stress in healthcare workers”. Här kan du läsa den engelska versionen och den svenska översättningen. Givande möten mellan forskare och andra kan alltså uppstå även genom 140 tecken på Twitter (se #Talkevidence). Via twitter fick jag som ergonom och fysioterapeut också givande kontakter på världsdagen för fysioterapi, se #worldptday.

Ett aktuellt exempel på hur forskning och praktisk erfarenhet kan tillvaratas och spridas är ett nationellt arbete där vi i företagshälsans riktlinjegrupp har tagit fram tre olika riktlinjer. Två av riktlinjerna lanserades i september 2015. Den ena var ”Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen” och den andra var ”Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen”. Så intressant när vi forskare får samarbeta med verksamma inom företagshälsan och med representanter från Sveriges Företagshälsor. Ansvarig för riktlinjearbetet är Professor Irene Jensen vid Karolinska institutet. Mer information finns på www.fhvforskning.se

Jag ser fram mot den dag då forskningsfinansiärer i större utsträckning kräver en kommunikationsplan för hur resultat och kunskap ska spridas varje gång de beviljar nya medel

Nu ser jag fram emot fler innovativa och flexibla sätt att sprida forskning som på sikt kan utveckla framtidens e-hälsa inom arbetsmiljöområdet. Nya teknologier kan verkligen öka människors delaktighet och ge möjlighet till lärande. Intresset för e-hälsotjänster och olika typer av webbaserade communities växer hela tiden. Jag ser också fram mot den dag då forskningsfinansiärer i större utsträckning kräver en kommunikationsplan för hur resultat och kunskap ska spridas varje gång de beviljar nya medel.

Men pengar är inte allt.

Om vi ska leva upp till ”tredje uppgiften” handlar det också om hur vi forskare ser på vår uppgift och om hur våra organisationer prioriterar uppdraget att sprida kunskap inom ramen för det ordinarie arbetet. För att lyckas behöver vi också hitta nya samarbeten, både med journalister och kommunikatörer, där vi gemensamt kan kommunicera och skriva om forskningen på ett sätt som når ut och berör.

Oavsett vilket stöd du har där du arbetar, hoppas jag att du vågar lämna din bekvämlighetszon och närma dig nya sammanhang.

Det lönar sig.

Välkommen till vår blogg: www.arbetsochmiljomedicin.se

/Charlotte Wåhlin


Charlotte Wåhlin arbetar som ergonom/fysioterapeut vid Arbets- och miljömedicin, Region Östergötland. I arbetet ingår att utreda patienter, sprida kunskap och bedriva forskning. Hon är anknuten forskare vid Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Karolinska Institutet. Hennes forskning handlar om att utvärdera rehabiliteringsprocessen samt utvärdera effekten av interventioner på arbetsplatser. Hon driver också ett projekt där nya strategier för kunskapsspridning och lärande står i fokus. Hon har medverkat till att ta fram nationella riktlinjer via Kompentenscentret för företagshälsa.

Kontakt: [email protected]

Läs mer om VAs medlemsorganisation KAROLINSKA INSTITUTET här.


Lägg till en kommentar

1 kommentar