Stort intresse för årets massexperiment Tepåseförsöket

I massexperimentet Tepåseförsöket samlar skolbarn i hela Sverige in data åt klimatforskare. Experimentet har väckt ett stort intresse i media under våren, ett 50-tal artiklar och radioinslag har hittills publicerats.

Forskning pågår

Forskaren Judith Sarneel vid Umeå universitet är inte överraskad. Tepåsemetoden där allmänhetens involvering är en förutsättning för att få in tillräckligt mycket data väckte uppmärksamhet också när hon använde den 2013. (Lyssna på radioinslaget i Sveriges Radio i augusti 2013) Den här gången har hon själv inte fått så många telefonsamtal från journalister.
– De har främst vänt sig till skolorna. Jag är glad att det är barnen som uppmärksammas, det är de som gör jobbet!

Lokala medier har rapporterat om experimentet bland annat i Domsjö, Dalarna, Gävle, Helsingborg, Jönköping, Kristianstad, Skellefteå,  och Uppsala.

Jag är glad att det är barnen som uppmärksammas, det är de som gör jobbet!

Över 500 klasser sökte

De 250 skolklasser som deltar i experimentet valdes ut bland de mer än dubbelt så många som anmält intresse. Eleverna gräver ner tepåsarna som får ligga i marken i tre månader. Genom att jämföra påsarnas vikt före och efter kan man se hur mycket av teet som brutits ned.

Plaströr placeras runt hälften av tepåsarna. De fungerar som ett växthus och simulerar klimatförändringar genom att höja temperaturen i marken någon grad. En skolklass i Nederländerna deltar som en jämförelse med de svenska breddgraderna. Judith Sarneel, själv från Nederländerna, följde med klassen ut i naturen när påsarna skulle grävas ner.
– Alla barn var verkligen engagerade!

 

Bidrar till och får ny kunskap

Genom att delta i experimentet kommer eleverna både att bidra till och få ny kunskap.
– De kommer främst att lära sig om hur nedbrytning fungerar. Tepåsen är i plast medan innehållet är i naturmaterial. De kommer att se vad som bryts ner i naturen och vad som inte bryts ner. Senare, när slutrapporten med resultaten från Tepåseförsöket presenteras, kommer de att få den större bilden och lära sig mer om klimatförändringar, säger Judith Sarneel.

Fredrik Brounéus, projektledare på Vetenskap & Allmänhet, samordnar årets massexperiment.
– Det är fantastiskt att se hur engagerade eleverna blir av att hjälpa till med riktig forskning. Massexperimenten är inga tillrättalagda övningar där läraren eller forskaren vet svaren på förhand – eleverna bidrar verkligen med att ta fram nya pusselbitar för vetenskapen.

Läs mer: Barometern, Lärarnas tidning, Ny Teknik, Sydöstran, SvD och SVT.


Lägg till en kommentar