London Calling – Forum för Forskningskommunikation

Storbritannien ses ofta som en förebild när det gäller dialog mellan forskare, allmänhet, media och politiker. På Forum för Forskningskommunikation den 15 april i Göteborg samlades runt 350 forskningskommunikatörer för att inspireras av fyra ledande brittiska experter på public engagement[1]. Forumet gästades också av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

 

London Calling! Forum för Forskningskommunikation 2015

Foto: Niklas Bernstone/Vetenskapsfestivalen

 

– Hur kan allmänhetens förtroende för forskning och forskare öka? Lyft fram betydelsen av public engagement även utanför den akademiska världen, förändra kulturer inom universitetsvärlden och fundera över forskningens inverkan i samhället!

Paul Manners, Director för National Coordinating Centre for Public Engagement tar oss med på en resa genom forskningskommunikationens utveckling i Storbritannien.

I början av 2000-talet var oron i det brittiska samhället stor över BSE (galna ko-sjukan) och den snabba utvecklingen inom bioteknik och IT. År 2000 kom en rapport som beskrev en kris i allmänhetens förtroende för forskning från en kommitté i parlamentet.[2] Den ledde till en rad satsningar. Science Media Center och programmet Sciencewise initierades. En undersökning av allmänhetens attityder till forskning gjordes och ”Office for fair access” (OFFA) startades, i syfte att öppna upp universiteten för en bred allmänhet. Det ledde också till att forskningsfinansieringen förändrades och fick ett större fokus på forskningens inverkan på samhället.

– Numera bedöms kvaliteten på universitetens forskning också utifrån vilken effekt den har utanför akademin. Det görs genom att titta på fallstudier av forskningsprojekt och vilken skillnad de inneburit. Det här innebär en mycket tydlig förändring i relationerna mellan forskning och samhälle.

Why, who and where & how?

Universiteten kan bygga relationer med många aktörer i samhället. Det handlar om att identifiera var människor möter forskning och arbeta systematiskt. Fundera på syftet och vad du vill uppnå. Inspirera och involvera, lyssna aktivt och samarbeta!

– Den största utmaningen är att förändras i takt med omvärlden och hitta nya sätt att bjuda in människor att samtala kring public engagement och varför det har betydelse.

 

Paul Manners tre rekommendationer:

  1. WHY: Be clear about why engagement matters. Clarify your rationale
  1. WHO AND WHERE: Understand your ‘publics’ and your context
  1. HOW: Match your approach to your purpose and audience

 

Den största utmaningen är att förändras i takt med omvärlden.

View from the front line

Science Media Centre i London vill öka allmänhetens förtroende för forskning genom att få fler forskare att samverka med media. Centret hjälper journalister att komma i kontakt med forskare och experter och har som mål att medias rapportering om forskningsresultat ska baseras på välgrundade vetenskapliga fakta. Filosofin är ”We’ll get the media to ’DO’ science better when scientists ’DO’ media better”. Fiona Fox, Chief executive vid Science Media Centre, berättar om centrets arbete.

Få in forskning i debatten
– Det handlar om att se till att debatten präglas av bra, korrekt, evidensbaserad forskning. Media älskar forskare som sticker ut medan vi vill spegla forskningsdebatten balanserat. Vi lägger ner mycket arbete på att se till att det blir rätt och att kontrollera fakta.

Science Media Centre startade år 2002 som ett svar på en bristfällig medierapportering om forskningsresultat om bland annat vaccinering, genmodifiering, BSE (galna ko-sjukan) och djurförsök.
– Det var en allvarlig konflikt mellan forskare och media på den tiden. Allmänheten litade inte på forskningen och det berodde på hur media rapporterade om den här typen av nyheter.

Science Media Centres budskap till forskarna var: ”Sluta klaga och börja samverka!”
– Om du ringer till redaktören för programmet Today och klagar kommer du bara uppfattas som irriterande. Om du deltar i programmet kommer sju miljoner människor att lyssna på dig. Du gör medias vetenskapsrapportering bättre genom att delta.

Om du deltar i programmet kommer sju miljoner människor att lyssna på dig. Du gör medias vetenskapsrapportering bättre genom att delta.

Snabba svar, perspektiv och briefings
Vid plötsliga nyhetshändelser, till exempel jordskalvet och kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan, kan centret hjälpa journalister att snabbt komma i kontakt med en expert via sin databas med över 3 000 forskare och experter inom olika områden.

– Vi letar efter de mest erfarna experterna, de duktigaste forskarna som också är beredda att ställa upp i media.

Centret arbetar också med att bevaka, kommentera och ge perspektiv på forskningsrapporter. Det leder ibland till att journalister bestämmer sig för att inte rapportera om dem. Centret arrangerar även möten för journalister där forskare och ledande experter ger bakgrundsinformation i aktuella ämnen. Sådana briefings hölls till exempel vid ebola-utbrottet i Afrika 2014.

Science Media Centre understryker sin oberoende ställning. Centret har 120 sponsorer och varje sponsor får bidra med max 5 procent av den totala finansieringen per år.

 

Fiona Fox tre rekommendationer:

  1. Science in the headlines, even in midst of a crisis, is an opportunity rather than a threat.
  1. If you don’t speak, someone who knows less about the subject will.
  1. Engaging with the media should not be just for those who enjoy it, but a widely acknowledged part of what it means to be an excellent scientist.

Inspiring new generations[3]

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, talar om att samverkan är viktigt, både för forskningen och för samhället. Den svenska regeringen vill fortsätta investera i forskning, ge unga forskare bra arbetsvillkor och göra forskningen mer jämställd. Hon påpekar att svenskar har ett högt förtroende för forskare men förtroendet ska inte tas för givet. En oroande trend är att förtroendet har sjunkit något de senaste tio åren.
– Men genom forskningskommunikation och samverkan kan vi inkludera fler i diskussionen kring forskning och vetenskap. Och bygga förtroende.

Ministern talar också om vikten av att inspirera barn och unga och intressera dem för forskaryrket. Elever kan få bli forskare i klassrummet, genomföra experiment eller vara med och samla data till forskningsprojekt.

– Unga måste få känna att det är viktigt och spännande att vara forskare. De måste få se att forskare är vanliga människor – med ovanligt spännande jobb.

Helene Hellmark Knutsson betonar också betydelsen av goda förutsättningar för anställda på universiteten att arbeta med public engagement och att sådana aktiviteter värderas av lärosätena.

Unga måste få känna att det är viktigt och spännande att vara forskare.

 

Science in the UK Parliament

De flesta parlamentariker har inte en vetenskaplig eller teknisk bakgrund, men frågor om forskning och teknik är viktiga för politiska beslut. The Parliamentary Office of Science and Technology (POST) har sedan 1989 hjälpt brittiska parlamentsledamöter i deras beslutsfattande. Chris Tyler, Director of POST, berättar om deras arbete och om vikten av att skapa förtroende, förståelse och personliga kontakter.

En av POSTs främsta uppgifter är att ge råd. De åtta anställda är oerhört kunniga och lägger mycket tid på att läsa om forskningsresultat och gå på konferenser för att lära sig mer om aktuella frågor. Men Chris Taylor betonar att forskning inte kan ge svar på allt.

– Att vara öppna med vilka svar vi inte kan ge bidrar till att skapa förtroende för vårt arbete, både hos forskare och politiker. Det är också väldigt viktigt att visa ödmjukhet kring utmaningarna som beslutsfattarna står inför och förstå var osäkerheten i forskningen finns – utan att för den underminera det vi säger.

Eftersom POST arbetar för politiker på hela den politiska skalan måste tjänstemännen vara mycket noggranna med att inte ge rekommendationer eller göra något som skulle kunna uppfattas som att de tar ställning i en fråga. De tar fram fakta och låter politikerna själva tolka och dra slutsatser.

En annan viktig del av arbetet är analyser. POST tar fram POST-notes, fyrsidiga dokument som sammanfattar aktuell forskning inom ett visst område. De skrivs av doktorander som genomför ett rigoröst arbete under flera månader.
– Anledningen till att vi lägger ner så mycket jobb på det är att när det väl är färdigt är det rätt, det är viktigt för förtroendet. Vi har gett ut de här i 20 år och politikerna litar på oss, säger Chris Taylor.

Bro mellan akademi och politik
POST arbetar också med omvärldsbevakning. De hjälper politikerna att se processer i ett längre tidsperspektiv och hur olika frågor är kopplade till varandra. De utbildar även anställda i parlamentet om olika forskningsmetoder för att öka förståelsen för forskning, och utbildar akademiker om hur politiska processer fungerar.
– Vi är en bro mellan den akademiska och politiska världen, säger Chris Tyler.

En viktig del av det arbetet är de 25 doktorander som varje år arbetar vid POST under tre månader.
– De lämnar oss med en förståelse för hur parlamentet fungerar. Sedan fortsätter de i den akademiska världen och till andra jobb. Ju längre vi håller på, desto fler kommer att bli en del av det nätverket.

POST arrangerar studiebesök, seminarier och frukostmöten. Det handlar om att göra politiker och forskare tillgängliga för varandra, och det kräver arbete och envishet.
– Beslut fattas över en kopp te eller en öl. Det är kontakter mellan människor som verkligen betyder något.

 

Chris Tylers tre rekommendationer:

  1. Communicating science should also be about working with policy makers
  1. Policy makers will ‘do’ science better once scientists ‘do’ policy better (apologies to Fiona for the plagiaristic misquote)
  1. If we are to do science advice properly, we need to focus on both the executive (government) and the legislature (parliament)

 

Beslut fattas över en kopp te eller en öl. Det är kontakter mellan människor som verkligen betyder något.

Miljonpublik på YouTube

Varje minut laddas över 300 timmar film upp på YouTube. Royal Institution i Storbritannien har 125 000 följare på YouTube och miljoner tittare över hela världen har sett deras filmer om forskning. Gail Cardew, Director of Science and Education, Royal Institution, presenterar sina bästa filmtips.

YouTube är stort – det finns över en miljard användare och antalet växer snabbt. YouTube kan hjälpa dig och din organisation att sprida dina videor till ny publik och nå många människor. Antalet visningar är inte det enda mätverktyget. Man kan också titta på antalet följare och kommentarer, vilka skärmar användarna använder, vilka länder de bor i liksom tittarnas ålder och kön. Det sistnämnda är något som Royal Institution är extra intresserade av.
– Majoriteten av de som ser våra videor är killar. Vi funderar mycket över hur vi kan göra våra videor mer intressanta för tjejer.

Glöm treminutersregeln
Att ingen skulle orka se filmer som är längre än tre minuter stämmer inte. Royal Institution har sett att deras tittare gärna ser filmer som är över 20 minuter långa och ända upp mot en timme.
– Stå ut genom att vara dig själv och hitta din egen röst. Du vet vad din organisation står för. Håll dig till det så kommer du att göra bättre videor.

Publiken tycker om att veta vad de får. Det finns många sätt att vara konsekvent. Till exempel att hålla sig till samma presentatör, ett bestämt format och publicera regelbundet. Planera långsiktigt, organisera filmerna i spellistor och välj tydliga och konsekventa titlar. För att få bra sökresultat på YouTube ska du också använda taggar – även vanliga felstavningar – och nyckelord i titlar och beskrivningar.

– Vi ser det som en utmaning att skapa intresse för frågor som inte är så populära, Förra året hade vi ett projekt om kristallografi. och gjorde en animerad film som nu vunnit priser och översatts till spanska, franska och portugisiska.[4]

Vi ser det som en utmaning att skapa intresse för frågor som inte är så populära.

Samarbeta och för dialog
Samarbete med andra aktörer kan hjälpa din kanal att växa och ge dig ny inspiration. Samarbeta med organisationer som arbetar med samma frågor och bjud in gäster till dina videor. Var aktiv och följ vad som läggs upp och kommenteras och diskuteras. Gail Cardew betonar också vikten av att föra en dialog med sina följare, att lyssna på publiken både i kommentarsfält och sociala medier. Fråga vad de saknar och vad de vill veta mer om och gör videor som svar på det.. Men eftersom tonen på nätet kan vara hård är det viktigt att ha en genomtänkt policy för kommentarsfälten. Var tydlig med vilka regler som gäller och varför reglerna finns.

Gail Cardew avslutar med vad som ännu inte går att mäta.
– Vi vet inte vilken skillnad videorna gör för publiken, vad de lär sig och hur det påverkar deras liv. Detta är något vi arbetar vidare med.

 

Gail Cardews tre rekommendationer:

  1. For scientists/engineers to recognise that public engagement is a core component of their work, not an added extra or ‘hobby’
  1. Recognition that good public engagement needs continuous investment to flourish. It can’t be done properly as a ‘one-off activity or on a ‘next to nothing’ budget
  1. Recognition that public engagement isn’t some boring sausage factory that supplies industry with labour. It’s a long-term process that incorporates wider cultural perspectives and values, as well sheer enjoyment for many

 

Tankar om framtiden

De medverkande visionerade avslutningsvis kring framtidens samverkan:

Paul Manners: Jag vill se begreppet public engagement försvinna. Vi måste fortsätta framåt och alltid komma tillbaka till frågan varför, vad är vårt syfte och vad är det bra för.

Fiona Fox: Jag ser en oroande utveckling i oviljan att ställa forskare till förfogande för att förklara aktuella frågor.

Chris Tyler: Jag tror att vi kommer se en utveckling där forskare integreras mer i beslutsfattandet.

Gail Cardew: Det är spännande med all ny teknik. YouTube är bara tio år gammalt. Vad kommer vara aktuellt om tio år till? Vi behöver hålla ögonen öppna och fortsätta vara kreativa.

Dagens bästa råd

Allra sist röstade deltagarna fram de bästa råden som getts under dagen:

Manners: Be clear about why engagement matters. Clarify your rationale.

Fox: Engaging with the media should not be just for those who enjoy it but a widely acknowledged part of what it means to be an excellent scientist.

Tyler: Communicating science should also be about working with policy makers.

Cardew: Good public engagement needs continuous investment to flourish. It can’t be done properly as a ‘one-off’ activity or on a ‘next to nothing’ budget.

 

Be clear about why engagement matters.

 

Forum för forskningskommunikation organiserades av Vetenskapsfestivalen i samarbete med Formas, Forte, Vetenskapsrådet, VINNOVA, KK-stiftelsen, Mistra, Stiftelsen för Strategisk Forskning och Vetenskap & Allmänhet. Det webbsändes och kan ses i sin helhet här

Twitter: #2015FFF
Wakelet från forumet

Noter:

[1] ”Public engagement” kan syfta både på forskningskommunikation och annan samverkan med allmänheten.

[2] Third report, 23 February 2000 by the Select Committee on Science and Technology. http://www.publications.parliament.uk/pa/ld199900/ldselect/ldsctech/38/3802.htm

[3] Hela talet finns på http://www.regeringen.se/sb/d/19881/a/257825

[4] ”Celebrating Chrystallography – an animated adventure” https://youtu.be/uqQlwYv8VQI


Lägg till en kommentar