Våga misslyckas i kontakten med massmedia!

Det ska vara sakligt och rätt, men det behöver inte vara perfekt! Det rådet gav en av de medverkande forskarna sina kollegor vid seminariet Möt media! den 6 november 2014 på Göteborgs universitet.

Arrangörer för seminariet i Göteborg var forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA, i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Vetenskap & Allmänhet. Tre liknande seminarier har tidigare under året anordnats i Umeå, Lund och Uppsala, i syfte att få fler forskare att delta i det offentliga samtalet.

− Det är viktigt med forskningskommunikation! Med seminarieserien vill vi få media och forskare att mötas, lära känna varandras förutsättningar bättre och utveckla dialogen, inledde Mikael Jonsson, kommunikationschef vid Vetenskapsrådet, inför de 80-talet närvarande.

Peka på det unika, relevanta och viktiga i er forskning

Först ut var tre journalister som på olika sätt rapporterar om forskning i massmedia.

− Vi är Sveriges största vetenskapsredaktion, inledde Ulrika Björkstén, chef för Sveriges Radios vetenskapsredaktion.

Hon berättade om redaktionens breda nätverk av frilansjournalister och att redaktionens inslag publiceras varje dag i Vetenskapsradion i P1. Programmet Vetandets värld, som firar 40 år i år, hörs varje vardag på bästa sändningstid, och erbjuder 20 minuters fördjupning om vetenskap och forskning före Lunchekot. Ett av många andra program som redaktionen producerar är Forskarliv som är en serie miniporträtt av forskare.

− Vi utgår från vad som debatteras i samhället och i det allmänna nyhetsflödet och tillför sedan insikter från vetenskapen och forskarsamhället till detta. Vi har också en viktig uppgift i att följa forskningsfronten.

Vetenskapsredaktionen lägger mycket tid på stora projekt för att fördjupa olika ämnesområden. De vill gärna ha input direkt från forskarna om vad i den vetenskapliga utvecklingen som är omvälvande och viktigt.

− Vi vill att ni själva pekar ut det ni anser är det unika och relevanta i era forskningsfält. Det kan ge oss uppslag till längre programserier. Men det kräver framförhållning, och ett dagsaktuellt pressmeddelande räcker då inte, förklarade Ulrika Björkstén.

Kontakt med media under forskarutbildningen

Margareta Gustafsson Kubista, chef för nyhetsbyrån TT:s Göteborgsredaktion, inledde med att poängtera att TT gärna tar emot pressmeddelanden från högskolor. Hennes råd var dock att inte fokusera på vunna priser, nya samarbeten eller forskningsanslag.

− Vi vill ha tips om nyheter som är resultatet av er forskning och hur människor påverkas av detta. Gärna nya saker – sådant som vi inte redan vet, uppmanade Margareta Gustafsson Kubista.

Hon förklarade att TT inte själva publicerar nyheter – nyhetsbyråns roll är att ge underlag och förse andra medier med material för publicering. I det arbetet söker TT ofta efter forskare som kan kommentera händelser och skeenden, gärna forskare med allmänkunskaper inom sitt område. Forskare behöver kunna agera både experter och allmänkunniga, och inte bara inom sina smala specialområden.

− Det går inte att välja bort att prata med media. Det är en del av en forskares jobb, framhöll Margareta Gustafsson Kubista.

Hon skulle gärna se att samhällsfenomen kommenterades av många typer av forskare, inte enbart statsvetare. Ett annat önskemål var att alla doktorander tidigt i sin forskarutbildning skulle få kontakt med media.

Var på plats och var nåbar

Frida Björk, nyhets- och vetenskapsreporter på SVT, trodde att många forskare kan bäva för att få ett samtal från henne som TV-reporter. Hon uppmanade dem att se värdet i att nå ut med sin forskning till allmänheten och hellre bli glada än oroliga när en journalist ringer. Pressmeddelanden är en av flera vägar för Frida Björk att få uppslag till nyhetsinslag.

− Helst ska ni också ha ett ”case”, ett exempel; en människa som tydligt kan visa hur forskningen påverkar i vardagen. Och sedan måste ni vara på plats när jag ringer!

Det händer alltför ofta att forskaren som uttalar sig i pressmeddelandet inte är i landet eller är onåbar eftersom hen är i operationssalen hela dagen. Det fungerar inte för TV, konstaterade Frida Björk.

Hennes tips till forskare som ska delta i en TV-intervju är att öva i förväg. Att uttrycka sig kort och enkelt är viktigast – det måste man träna på.

Frida Björk instämde i vikten av att forskare kan kommentera ett område i allmänna ordalag – att vara expert och samtidigt ha allmänkunskap.

− Våga prata om fiskreproduktion i stort, och inte bara om sill om nu det är ert expertområde, exemplifierade hon.

Ett annat handfast råd var att forskare gärna kan visa upp något fysiskt objekt vid intervjun; en sak eller bild som kan visualisera frågan.

− Om ni anser att er forskning har stort värde, kontakta en journalist och berätta – och visa hur vi alla berörs! Det är synd om forskningen inte når ut till dem som berörs, avslutade Frida Björk.

Kommunikationsavdelningarna kan hjälpa till

På högskolor och universitetet finns journalistutbildade kommunikatörer som är experter på nyhetsvärdering. De kan journalisthantverket och kan bidra med den kunskapen i mötet mellan forskare och media, berättade Christian Borg, pressansvarig vid Chalmers tekniska högskola.

Med tanke på den rådande turbulensen i mediebranschen, liksom mediesituationen i Västsverige där Göteborgs-Posten har minskat antalet journalister kraftigt och TV4-nyheterna lagts ned, måste man hitta nya vägar, menade Christian Borg.

− Kommunikationsavdelningen kan hjälpa till med medieträning, etiska frågor, med Expertsvar och internationella nyhetskontakter, och vi ger alltid återkoppling till forskarna efteråt.

Forskare är inga uppslagsverk

Eftermiddagen fortsatte med ett par forskare som båda varit mycket i kontakt med media, och som berättade om sina erfarenheter.

Linda Berg, statsvetare vid Göteborgs universitet, konstaterade att forskares medverkan i media är viktig, men att det också finns negativa aspekter som kulturskillnader och tidsbrist.

− För oss forskare är det svårt att hinna med tredje uppgiften – den är fortfarande inte meriterande för våra karriärer.

Men det finns även många positiva aspekter med att engagera sig i samtalet med massmedia. Linda Berg lyfte särskilt fram forskarnas skyldighet att tillgängliggöra sin forskning, bidraget till folkbildningen som det ger, tillfällen att odla såväl sina breda kunskaper som specialkunskap, liksom möjligheten till nya kontakter och idéer.

− Sedan är det viktigt att minnas att tredje uppgiften inte bara handlar om kontakter med media. Det är också direkta möten med allmänheten, som exempelvis skolbesök och föreläsningar på lokala Rotaryklubbar.

Linda Berg påminde om att det finns många forskare, och att journalisterna inte alltid ska kontakta samma talespersoner. Hon framförde även önskemål om att använda forskarna mer för fördjupning och mindre för kommentering

− Vi är inte sportjournalister! Och ring inte forskare för att samla in grundläggande fakta som är enkla att ta reda på via sökningar på Internet, uppmanade Linda Berg.

För att förbättra mötet mellan media och forskare skulle Linda Berg gärna se en förändring i universitetens incitamentsstruktur, ett breddat deltagande bland forskarna och ökad synlighet av forskare inom fler ämnesområden.

− Vi måste visa ömsesidig respekt för varandra – både från medias och från forskarnas håll, avslutade hon.

Var kortfattad, rak och tydlig


Fredrik Hedenus, klimatforskare vid Chalmers, ställde frågan varför ska vi (som forskare) prata med media? och svarade med en punktlista:

  • Forskare följer också media; du kan bli mer citerad genom att synas i ”vanliga” medier
  • Du kan göra skillnad, påverka samhället och omvärlden
  • Det ingår i din uppgift som forskare (tredje uppgiften)
  • Det kan generera nya idéer och möten

Som forskare kan man dela med sig av sina idéer – exempelvis i form av debattartiklar. Det får man sällan möjlighet att göra på forskarkonferenser, menade Fredrik Hedenus. Han påpekade också att nyheter i vetenskapliga sammanhang inte är detsamma som nyheter i massmedia.

Populärvetenskapliga texter, debattartiklar och pressmeddelanden är olika sätt att samverka med massmedia. De populärvetenskapliga texterma kan också användas i undervisning, och därigenom ha både ett externt och internt värde.

Fredrik Hedenus poängterade att det är viktigt att forskare visar på komplexiteten i sin forskning men att de sedan minskar komplexiteten genom att ge några få exempel.

− Forskning är inte svart eller vitt, men du måste ändå vara kortfattad, rak och tydlig.

Andra tips var att undvika facktermer, att hjälpa journalister att förstå resonemangen och sist men inte minst, att våga misslyckas i sina kontakter med massmedia.

− Har man aldrig misslyckats har man aldrig försökt!

Vetenskapskommunikation i framtiden

Den avslutande paneldiskussionen berörde bland annat sociala mediers roll inom vetenskapskommunikationen framöver.

− Vi vill gärna ha diskussion och idéer från både forskare och allmänhet i dialog via sociala medier och vårt lyssnarnätverk, sade Ulrika Björkstén.

Christian Borg menade att sociala medier erbjuder en mer direkt kommunikation med olika målgrupper, och är en genväg förbi traditionella medier. Som forskare kan ett svar på ett inlägg ge en effektiv kontakt som kan leda till något mer.

Att finnas på nätet är ett sätt att synas när journalister söker kontakt och fakta, menade flera i panelen; bloggar är därför viktiga.

− Gå ihop flera forskare och skriv ett blogginlägg då och då om ert forskningsområde. Då blir det inte så stor press på den enskilda forskaren, tipsade Linda Berg, och nämnde som exempel statsvetarbloggen Politologerna.

Ulrika Björkstén ville också lyfta fram massmedias uppdrag att granska oegentligheter inom forskningsvärlden – exempelvis forskningsfusk – som en viktig del av bevakningen.

Vad är ditt viktigaste råd till en forskare i kontakt med media? var den avslutande frågan.

Ulrika Björkstén: Var sann, berätta det DU tycker är viktigt.
Linda Berg: Ta en paus och be att få återkomma till journalisten. Bestäm vilka du tycker är de tre viktigaste punkterna och ring sedan tillbaka.
Fredrik Hedenus: Våga prata med media! Det ska vara sakligt och rätt, men det behöver inte vara perfekt.
Frida Björk: Var tillgänglig, var beredd, tänk igenom och var ute i god tid (ej samma dag).
Christian Borg: Bejaka de möjligheter som finns att nå ut. Ta hjälp. Gör det för din personliga stimulans.
Margareta Kubista: Ställ upp! Vi journalister är också vanliga människor som inte alltid vet alla svar direkt.

Se filmer från seminariet:


Linda Berg
Frida Björk
Ulrika Björkstén
Christian Borg
Margareta Gustafsson Kubista
Fredrik Hedenus
Gemensam paneldiskussion

Ta del av presentationerna som visades:

Linda Berg (pdf-format)
Ulrika Björkstén (pptx-format)
Christian Borg (pdf-format)
Fredrik Hedenus (pptx-format)

Läs om seminariet i sociala medier:

#vetenskapimedia

WakeletMöt media! – seminarium för forskare


Lägg till en kommentar