Forskarförtroende i fokus när VA-barometern släpptes

Svenska folkets förtroende för forskare och tilltro till den vetenskapliga utvecklingen går ned. Samtidigt vill varannan svensk gärna själv involveras i forskning kring samhällsutmaningar. Det var några av resultaten i Vetenskap & Allmänhets nya VA-barometer som presenterades vid ett fullsatt frukostmöte på Nobelmuseum i Stockholm den 15 december.

VA-barometern är Vetenskap & Allmänhets årliga undersökning av svenska folkets syn på forskare och vetenskap. Undersökningen består av cirka 1 000 telefonintervjuer med ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning i åldrarna 16–74 år. Årets VA-barometer är den trettonde sedan föreningen bildades 2002 och presenterades vid frukostmötet av Maria Lindholm, chefsutredare på Vetenskap & Allmänhet.

Minskat, men högt, förtroende för forskare

Svenska folkets förtroende för forskare har gått ned i årets VA-barometer: 78 procent säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för forskare inom akademin, att jämföra med förra årets 89 procent. Förtroendet för forskare inom näringslivet har minskat från 59 procent i fjol till 55 procent i år.

– Vissa åsikter brukar ses som grundmurade och resistenta mot yttre händelser. Attityder till forskare och forskning anses däremot vara ganska lättpåverkade. I år har vi till exempel haft riksdagsval, där forskningsfrågorna inte stod högt på agendan, och detta kan ha påverkat hur människor har svarat i VA-barometern, sa Maria Lindholm.

Hon påpekade att även om förtroendet i årets mätning har minskat, så är förtroendet för forskare fortfarande högt i jämförelse med många andra yrkesgrupper.

Även tilltron till den vetenskapliga utvecklingen har sjunkit, om än i mindre grad än förtroendet för forskare. Tilltron till den tekniska utvecklingen ligger kvar kring 80 procent, medan tilltron till den vetenskapliga utvecklingen har fallit från 88 till 74 procent. Det går dock inte att utesluta att resultatet har påverkats av att frågans placering ändrats i årets undersökning.

Forskning med och för samhället

Åtta av tio svenskar tar del av forskningsnyheter varje månad, och fem av tio tar del av forskningsnyheter varje vecka.

– Det här är intressant, eftersom vi vet att media är den främsta källan till information om forskning för många människor. Nästa år kommer vi närmare undersöka relationen mellan media och förtroende för forskning, sa Maria Lindholm.

Ansvarsfull forskning och innovation (Responsible Research and Innovation, RRI) är ett nytt begrepp som syftar till att göra olika aktörer i samhället – inklusive allmänheten – mer delaktiga i forskning kring stora samhällsutmaningar. Detta är ett koncept som svenskar är positiva till. I en europeisk undersökning svarade sju av tio svenskar ja på frågan om medborgare bör konsulteras innan beslut om vetenskap och teknik fattas, att jämföra med ett europasnitt på ungefär fem av tio. I VA-barometern tyckte 87 procent att det är viktigt att allmänheten involveras i forskningsprocessen, och mer än hälften kunde tänka sig att själva delta.

Inte avgjort negativt med sänkt förtroende

– Det är intressant och lite bekymmersamt att förtroendet för forskare går ned, även om vi inte ska dra alltför stora slutsatser av ett års siffror, menade Astrid Söderbergh Widding, rektor Stockholms universitet, i den följande paneldiskussionen.

Malin Attefall, redaktör och reporter vid SVT:s vetenskapsredaktion, framhöll att det inte är säkert att lägre förtroendesiffror är tecken på ett problem.

– Det kan tyda på ett ökat kritiskt tänkande hos människor. Och i dagens ändrade medielandskap, där alla som uttalar sig kanske inte alltid är trovärdiga, är det bra att tänka kritiskt och inte ha förtroende för alla.

Lars Hultman, vd för Stiftelsen för Strategisk Forskning, påminde om att förtroendesiffrorna trots sänkningen fortfarande är väldigt höga.

– Och då beror slutsatsen på vilken inställning man har. Är glaset halvtomt eller halvfullt? Jag tycker nog att det är halvfullt.

Föränderliga forskningsprocesser

Har då forskare blivit bättre på att kommunicera om sin forskning, undrade moderatorn Anders Sahlman. Det tyckte Malin Attefall.

– Nuförtiden är det sällan som forskare nekar att delta i media. Vi får ofta ett positivt bemötande när vi hör av oss, och ser en vilja hos forskarna att nå ut.

Däremot behöver media ofta en krok – något att hänga upp nyheten på. Det kan exempelvis vara en publicering eller samhällsaktuella frågor med koppling till forskningen. Den vetenskapliga processen i sig är inte lika lätt att göra nyheter av – förutom i Nobelpristider.

– I de längre porträtten om Nobelpristagarna kan vi lyfta fram historier om misslyckade försök, eller idén som ingen trodde på. Det ger en ökad förståelse för forskningsprocessen, sa Malin Attefall.

Och forskningsprocessen går en föränderlig framtid till mötes, menade Lars Hultman. Den fria tillgången till data kommer troligen att leda till vetenskapliga upptäckter utanför den etablerade universitetsvärlden.

– Hur ska samhället, och forskarsamhället i synnerhet, ställa sig till sådana resultat?

Astrid Söderbergh Widding menade att alla vetenskapliga resultat kommer att behöva mätas med samma måttstock.

– Den kollegiala bedömning som i dag görs av vetenskapliga publikationer kommer att behöva omfatta även forskningsresultat utanför akademin, för att avgöra deras kvalitet.

Media har frekvent kontakt med personer som inte är professionella forskare, men som är mycket insatta i sina intresseområden, berättade Malin Attefall.

– Särskilt på cannabisfronten. Här är förespråkarna pålästa, tolkar vetenskapliga studier på ett kvalificerat sätt, och ser det som sin uppgift att rätta media de gånger som de anser att vi förenklar för mycket.

Förtroendet i framtiden

Hur ser då förtroendet för forskning och forskare ut om tio år, frågade Anders Sahlman panelen.

Astrid Söderbergh Widding hoppades att det höga förtroendet skulle bestå.

– Men i fråga om medias påverkan är det viktigt att komma ihåg att det inte enbart handlar om huruvida forskningsnyheter i media är av positiv eller negativ karaktär; frånvaron av rapportering påverkar också förtroendet.

I ett framtida scenario där alla blir sina egna journalister – där massmedias traditionella roll har krympt – ansåg Malin Attefall att ett centralt bidrag från vetenskapsjournalister kommer att vara att hjälpa människor förstå skillnaden mellan åsikter och vetenskapliga resultat.

– Det är en utmaning att det inte bara är den som skriker högst som ska få störst utrymme. GMO-frågan är ett viktigt exempel på detta, menade hon.

Fler forskare i skoldebatten

En fråga från publiken gällde huruvida den pågående skoldebatten, och svenska elevers sjunkande resultat, kunde spilla över i ett minskat förtroende för forskare. Det trodde inte Astrid Söderbergh Widding.

– Kanske inte på forskningen, men säkerligen i synen på högre utbildning.

Lars Hultman såg en koppling mellan skoldebatten och allmänhetens önskan i VA-barometern att satsa statliga medel på forskning om lärande.

– Det kan tyda på förhoppningar om att forskning om lärande ska kunna lyfta undervisningen och elevernas resultat.

Malin Attefall efterlyste fler forskare i debatten om skolan.

– Jag skulle önska att fler forskare skrev debattartiklar eller hörde av sig till oss på andra sätt. Låt skoldebatten bli en forskningsdebatt, och inte enbart en politisk debatt!

VA-barometern 2014 genomfördes med stöd av Forte, VINNOVA och Vetenskapsrådet.

Fredrik Brounéus

Ta del av barometern


Lägg till en kommentar